- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
143

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 9 februari 1946 - Polyetylen — ett konstharts för elektrisk och kemisk industri, av Bo Särnö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.9 februari 1946

143

Fig. 13. Specifika
genomslagshållfasthetens beroende av dielektrikums
tjocklek.

Fig. Ii. Löslighet i xylol vid varierande
temperatur; medelmolekylvikt A 19 000,
B 13 000.

Fig. 15. Absorption av mineralolja efter
inträdd jämvikt vid varierande
temperatur; molekylvikt 15 000.

inverkan på förlustvinkeln, om upphettningen
sker i luft, resp. fig. 9, om upphettningen sker
under samtidig bearbetning på valsverk med olika
hastighet på mot varandra arbetande valsar; den
senare figuren visar också
bearbetningstemperaturens inverkan.

Enligt Debyes dipolteori skulle
förlustvinkel-maxima uppträda, om frekvensen eller
temperaturen varieras. Fig. 10 visar, hur förlustvinkelkurvan
lyftes upp och dess maximum blir alltmera
utpräglat med växande bearbetningstid. Maximum
ligger vid ca 108 p/s. Varieras temperaturen vid
en konstant frekvens av 2 X 10° p/s, uppträder
icke något förlustvinkelmaximum mellan — 80°
och + 70°C, men förlusterna vid högre
temperatur öka snabbt med bearbetningstiden. Förloppet
av kurvan för 3,5 h bearbetningstid antyder dock
ett maximum strax över 80°G. Uppmätes
förlustvinkeln efter denna bearbetningstid även vid lägre
frekvenser, kan man iaktta, hur
förlustvinkelmaximum med sjunkande frekvens förskjutes
mot lägre temperatur i full överensstämmelse
med teorin (fig. 11). Det har visat sig möjligt
att förhindra denna oxidationsprocess genom att
till polyetylenen sätta små mängder av ett
anti-oxideringsmedel. Detta är visserligen en polär
förening, men den tillsatta mängden är så ringa,
att dess inverkan på förlustvinkeln kan
försummas. Genom denna inblandning kan man
förhindra att förlustvinkeln växer, även om
bearbetningen på valsverk utsträckes till 7 h vid 160°G.

Dielektricitetskonstanten är 2,3 vid 20°C och
ca 2,15 vid 100°G. Den är oberoende av
frekvensen mellan 50 och 10° p/s. I amerikanska källor
uppges något lägre värden (fig. 12)19.
Genomslagshållfasthetens specifika värde faller vid
tilltagande materialtjocklek i huvudsak på samma
sätt som för övriga organiska isolermaterial (fig.
13)19. Resistiviteten är 3 X 1017 ohm • cm
oberoende av temperaturen, dvs. av samma
storleksordning som för paraffin och nära 100 gånger så
hög som för högvärdigt naturgummi.

Kemisk resistens

De kemiska egenskaperna äro liksom de
mekaniska i allmänhet beroende av molekylvikten och
dess spridning.
Polyetylen fuktas knappast av vatten. Dess vat-

tenabsorption är vid inträdd jämvikt vanligen
under 0,05 % vid 20°G. Vattenångans
diffusions-konstant vid samma temperatur är 0,23 X 10—8
g/cm • h • torr19’6.

Polyetylen är utomordentligt beständig mot
kemiska angrepp vid rumstemperatur (tabell 3).
Koncentrerad salt- och svavelsyra har ingen
nämnvärd inverkan, medan salpetersyra
ogynnsamt påverkar draghållfasthet och brottöjning.
Det finns icke något lösningsmedel, som vid
rumstemperatur förmår lösa polyetylen. Vissa
alifatiska och aromatiska kolväten såsom bensin,
mineralolja, koltetraklorid och triklorbensol orsaka
dock en avsevärd svällning, och absorptionen av

Tabell 3. Olika ämnens inverkan på polyetylen efter
tre månaders nedsänkning vid rumstemperatur

Påverkande medium [-Viktsändring-] {+Vikts- ändring+} % [-Draghållfasthet-] {+Draghåll- fasthet+} kp/cm2 Brott- tö jning %
Oorganiska syror ach
baser:
Svavelsyra, konc....... + 0,13 103 460
10 % ...... + 0,04 97 480
Saltsyra, konc.......... + 0,13 100 260
10 % ........ + 0,20 102 340
Salpetersyra, konc...... + 3,02 78 70

10 % .... + 0,22 98 330
Natriumhydrat, 50 % ... + 0,13 102 310
Ammoniak, konc....... + 0,31 98 370
Oxiderade, organiska för-
eningar:
Etylalkohol ........... — 0,02 110 420
Aceton ................ + 0,03 97 380
Etylacetaf ............. + 2,76 92 330
Dioxan ............... + 0,38 97 380
Butyraldehyd .......... + 3,06 88 420
Linfröolja ............. + 0,88 100 480
Trietanolamin ......... + 0,08 100 380
Kolväten:
Bensin ................ + 11,75 102 510
Bensol ................ — 0,86 104 430
Xylol ................. — 0,70 115 480
Smörjolja ............. + 7,54 68 170
Koltetraklorid ......... + 22,35 111 475
Etylendiklorid ......... + 0,80 108 300
Triklorbensol .......... + 26,33 103 440
Saltlösningar:
Natriumbisulfit, 10 % . . . + 0,17 93 480
Kalciumklorid, 15 % . . . . + 0,70 98 480
Kalciumhypoklorit ..... + 0,06 1 94 380

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free