Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1946 - Navigering enligt hyperbelmetoden, av Dudly Toller Bond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 februari 19A6
159
Fig. 7. Bärbar mottagare.
både pilot och navigatör. Mottagaren är byggd
för 80 V, 400—1 000 p/s, som erhålles från 24 V
likströmsnät med en omformare.
Man bör observera, att Decca är det enda system
för ortsbestämning, som kan användas i ett
ensit-sigt flygplan. Alla andra system fordra för
närvarande för betjäning av mottagare en extra man.
som måste ha viss utbildning och erfarenhet.
Decca-mottagaren kan användas av vem som
helst, exempelvis av piloten, navigatören,
kaptenen på ett fartyg eller någon annan av befälet,
och de äro icke beroende av att erhålla
uppgifterna för navigeringen från en speciell
radiotelegrafist eller radionavigatör, som arbetar med en
apparatur, vilkens skötsel piloten eller fartygets
kapten i allmänhet icke behärskar.
Den tredje mottagartypen, fig. 7, är bärbar och
battenmatad och fungerar i 12 h för en
uppsättning batterier. Vikten är icke större än 13 kg,
varför den verkligen gör skäl för benämningen
bärbar. Den är avsedd för speciella ändamål, t.ex. för
lotsning uppför en flodmynning eller genom en
skärgård vid dålig sikt, då fartyget icke är
utrustat med någon egen Decca-mottagare. Den
bärbara mottagaren kan då medföras av lotsen.
Decca-systemets införande
Decca-bolaget har för avsikt att så småningom
upprätta ett nät av sändarstationer, som
möjliggör navigering över hela världen, varvid man
hoppas kunna lösa detta genom användande av
endast tre olika serier sändarfrekvenser. Från en
kedja stationer, arbetande på frekvenserna
tillhörande serien A skulle man komma över till ett
system med frekvenser i serien B och därefter till
ett tredje system i serien C. Nästa kedja skulle
återigen kunna använda sändarfrekvenserna
tillhörande serien A utan att störningar skulle
uppkomma. En enkel omkopplare på mottagaren
skulle möjliggöra ögonblicklig omkoppling från
en serie till en annan. Härvid måste man först i
sjökortet bestämma numret på det stråk, på vilket
man befinner sig i det nya systemet, samt ställa
in heltalen på mätaren på detta värde.
Det finns för närvarande ett utomordentligt stort
intresse för Decca-systemet i hela världen, och
tekniker från Sverige, Frankrike, Spanien,
Amerika, Holland, Argentina osv. ha besökt engelska
Decca-bolaget och studerat systemet i praktisk
användning. Kontrakt har som nämnts redan
tecknats med brittiska marinen samt med Société
Frangaise de Radio om dess införande i Frankrike
och i dess kolonier och mandatområden. Ett
svenskt Decca-Navigator bolag håller vidare på
att bildas för att betjäna Skandinavien och
Östersjön och underhandlingar pågå även med andra
länder, varför vi utan tvivel komma att få
bevittna en omfattande användning av systemet
inom en nära framtid. Det är meningen att
mottagarna skola uthyras för en viss årlig summa
inklusive fullständig service, som kommer att
stå till tjänst över hela världen allt efter som
användningen av systemet utvidgas.
Underhandlingar pågå redan om upprättande av
ett Decca-system i Sverige inom den närmaste
tiden. Denna första svenska stationskedja är
avsedd i första hand för demonstrationer och
sjö-mätningsändamål och kommer därför att göras
transportabel. Stationerna skulle i första hand
sättas upp på ostkusten med huvudstationen i
Gryt öster om Valdemarsvik samt en hjälpstation
i närheten av Tokenäsudde på norra Öland och
en hjälpstation i närheten av Nynäs. I samarbete
med K. Sjökarteverket skulle en serie prov
utföras samt systemet demonstreras bl.a. för
Marinen och Flygvapnet, Lotsstyrelsen,
Luftfartsstyrelsen och Kommerskollegium samt för rederier
och flygbolag, som trafikera området. Senare är
det meningen att upprätta ett permanent system,
som sträcker sig ut över Nordsjön och som
tillsammans med det engelska systemet kommer att
möjliggöra navigering hela vägen mellan Sverige
och England i båda färdriktningarna. Det
engelska systemet, som beräknas vara i gång i clutet
av januari 1946, kommer emellertid ensamt att
möjliggöra navigering mellan England och
Sverige, men naturligtvis icke med så stor
noggrannhet i närheten av svenska kusten.
De erfarenheter, som vinnas vid proven med det
första svenska systemet på ostkusten om de
specifikt svenska räckviddsförhållandena, få bli
vägledande för planläggningen av hur många
svenska stationskedjor, som komma att behövas, samt
var dessa skola placeras för att ge full täckning.
Stationer komma även att upprättas i Norge och
troligen även i Danmark.
Sedan denna artikel skrevs i slutet av december 1945 ha
experimenten med att öka räckvidden krönts med framgång. Sålunda
kommer det nu genom användning av extra långa vågor att bli
möjligt att täcka flyg- och fartygsrouler över hela världen med
endast fem storstationer. En dylik stationskedja kommer inom en
snar framtid att vara i gång i England, och denna kommer att
medge navigering över Atlanten på en enda frekvens. Mindre
stationer komma fortfarande att behövas på vissa kuster för den
mycket noggranna navigeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
