Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 16 februari 1946 - Rotationshastighetens nedgång hos projektiler, av Henrik Nordenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
\ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Slirfotografier av 20 mm projektiler, t.v. med finpolerad yta, t.h. med speciellt grovsvarvad yta,
medelprofil-djupet 0,1 mm; svärtningen i bilden änger täthetsgradientens komposant i en riktning vinkelråt mot projektilens
längd-axel (observera gränsskiktets tilltagande tjocklek, tryckvågen från skarven mellan tändröret och granaten och
skillnaden i gränsskiktets tjocklek hos de båda projektilerna).
I en utredning vid K. Artilleri- och
Ingenjörhögskolan har ett försök gjorts att med användande
av aerodynamiska teorier erhålla en
beräkningsmetod för rotationshastighetens nedgång hos
projektiler.
Om projektilen är rotationssymmetrisk och
tyngdpunkten ligger på längdaxeln kan en
förändring i rotationsenergin omkring längdaxeln
endast åstadkommas av friktionskrafter mellan
mantelytan och luften. Dessa krafter tänkas bilda
det på rotationen bromsande momentet M. Rörel
sens differentialekvation erhålles då
där I = projektilens axiella tröghetsmoment,
t = tiden.
Momentets storlek varierar dels med
projektilradien och dels med storleken på den specifika
skjuvkraften r. Allmänt gäller
r =\C/QV*
där C / = en friktionskoefficient som varierar
med Reynolds tal,
q •= luftens specifika massa,
V = projektilens hastighet.
Rotationen bromsas endast av r:s komposant,
tr, vinkelrät mot en generatris. Av likformigheten
med förhållandet mellan en generatrispunkts
periferihastighet och projektilens egen hastighet fås
komposantens storlek
Xr_ CO • r
z ~ V
där r — projektilens variabla radie.
Insättes värdet på r erhålles
rr = \ Cfcorg]V
Friktionskoefficienten C/ varierar förutom med
Reynolds tal även med ytbeskaffenheten. Den kan
bestämmas för såväl en slät som ojämn yta. För
serietill verkade projektiler är C/ « 0,005.
Tack vare en av Krigsmaterielverket
föranstaltad, vid K. Tekniska Högskolan utförd
undersökning om ytbeskaffenhetens inverkan på
luftmotståndet har en mera noggrann bestämning av
friktionskoefficientens storlek varit möjlig. Av
slirfotografierna, fig. 1, framgå olika utseenden
av tryckvågor och gränsskiktförhållanden vid
en blankpolerad resp. grovsvarvad projektilyta.
Mantelytans bromsande moment M erhålles
genom integration av skjuvkraftens moment från
spets till bakplan på projektilen
L
M =Jtr - t-2nr V/i + (r’)2 dx
o
där L = projektillängden,
x = avståndet från spetsen,
r = generatrisens funktionskurva.
Om tr insättes erhålles
L
M = Ji C/ <x>,q y | r3 V;1 -HjTdx
o
där den för projektilens form karakteristiska
integralen sättes —J, och som erhålles genom
grafisk integration av generatriskurvan, varför
M — aiC/co QVJ
Fransar och ojämnheter i gördeln samt spåren
efter eldrörets bommar i denna öka givetvis
momentet M. Ökningen uppskattas till 10 % varför
M = 1,1 7IC/(OQVJ
Rotationshastighetens differentialekvation kan
nu lösas
/ = — 1,1 71 Cf (O Q VJ
d t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
