Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 23 februari 1946 - IVA:s fredsprogram, av Mm - Brittisk plan för vetenskaplig forskning och undervisning, av G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
\ TEKNISK TIDSKRIFT
IVA:s fredsprogram. Ingeniörsvetenskapsakademien har
i en skrivelse till K. M:t närmare redogjort för sitt
fredsprogram för teknisk-vetenskaplig forskning inom
krafl-och bränsleområdet. Det direkta anslag med 170 000 kr.,
som akademin begärt för kommande budgetår liksom
under de närmast föregående åren, bör framdeles
användas för ett fåtal på längre sikt upplagda väsentliga forsk
ningsarbeten såsom undersökningar av torvens kemi och
motorbränslen. För undersökningar av mindre omfattning
ämnar akademin från fall till fall begära särskilda anslag
genom Statens Tekniska Forskningsråd.
Torven är en av landets främsta råvarukällor för
organiska produkter och det finns anledning att anta, att den
förr eller senare kommer att utnyttjas som industriell
råvara i stor skala för kemisk förädling framhåller akademin.
Huruvida denna kommer att ske i form av pyrolys,
extraktion, hydrering eller försockring kan ännu ej bedömas.
Härtill kommer torvens särskilda värde som bränsle under
tider av begränsade importmöjligheter.
Sveriges Geologiska Undersökning bör beredas möjlighet
till fortsatt inventering av landets torvmossar med hänsyn
till värdet av förädlingsprodukterna och det bör i första
hand ankomma på AB Svensk Torvförädling att
vidareutveckla metoder för upptagning, torkning och mekanisk
behandling av torven. Inom akademins verksamhetsom
råde faller den kemiska bearbetningen och förädlingen av
torv samt pyrolys av torv i halvteknisk skala.
Genom extraktion med lösningsmedel bör man kunna
få ut värdefulla råmaterial för framställning av sko- och
bonvaxer, emulgeringsämnen och stearinljus samt av
läcker och hartser. Efter extraktionen kan torven
pyroly-seras och lämna tjära, ur vilken man kan få fenoler,
motor tjära, smörjolja m.m., medan återstoden, den
pulverformiga koksen, kan användas som bränsle.
För att prova laboratorieundersökningarna i större skala
och konstatera vilka av de ur torvtjära utvinnbara
produkterna, som kan tänkas finna en marknad under
fredstid. planerar akademin att söka få till stånd en pyrolysugn
i direkt anslutning till en lämplig torvmosse. Detta skulle
möjliggöra att de olika pyrolysprodukterna kunde
framställas i sådan omfattning, att de ekonomiska
förutsättningarna för de förädlade produkterna skulle kunna bedömas.
Arbetet under kriget vid akademins motorbränslelabora
torium med användningen av tjära som motorbränsle har
lett in på problem av mer allmän natur och till metoder
för ett mer ingående bedömande av förbränningsförloppet
i motorer. Metodiken grundar sig på en bestämning av
tryckförändringarna i motorcylindern med hjälp av ett
piezoelektriskt element och ett oscilloskop. Man hoppas
på sådana undersökningsresultat att de vanliga
tändkule-motorerna kan köras med bränslen av ännu lägre kvalitet
eller också att man vinner en bränslebesparing. Genom
att bestämma knackningsbenägenheten hos olika lättare
bränslen och knackningsgränsen hos kommersiella motorer
kan man få viktiga upplysningar såväl för valet av bränsle
som för utformningen av motorernas förbränningsrum.
Ett närliggande verksamhetsområde, som akademin
finner ej böra försummas, är undersökningar av fasta
bränslens användning i form av gengas. Det kan väntas,
att den privata verksamheten, när import av motorbränsle
ånyo kommer i gång, ej längre kommer att intressera sig
för gengas som motorbränsle. Det är därför ur
beredskapssynpunkt angeläget, att ett centralställe för
gengasundersök-ningar inrättas och akademin planerar att kombinera ett
sådant med det redan förefintliga motorbränslelaboratoriet.
Akademin har nyligen fått i uppdrag att i samråd med
K Tekniska Högskolan utreda möjligheterna till
förbättring av nu förekommande värmepannor för ved. Hit hör
även frågan om eldning med ved, hackad till flis eller på
annat sätt bringad i sådan form att det manuella arbetet
vid transporter och eldning kan inskränkas.
Bland övriga till förbränningstekniken hörande
framtidsproblem av större räckvidd märkes förbränning i syre
eller syreanrikad luft, förgasning under tryck, utnyttjande
av kol uppslammat i vätskor. Förbränningsteoretiska
frågor beträffande gasturbinen torde även bli aktuella under
den närmaste tiden. Mm
Brittisk plan för vetenskaplig forskning och
undervisning. Engelsmännen ha sedan länge insett betydelsen av
forskning och av en god utbildning av forskare, och under
kriget har en ofantlig ansvällning av forskningsverksam
heten skett. Redan på ett tämligen tidigt skede av kriget
började man också planera för efterkrigstidens forskning
och forskarutbildning. En inofficiell kommitté av
parlamentsledamöter och representanter för vetenskapliga och
tekniska institutioner, Parlamentary and Scientific
Com-mittee, har under kriget utarbetat ett program för en utökad
forskningsverksamhet för fredstiden och för en rationell
utbildning av personal för detta ändamål. Sammanfattningsvis
har kommittén framställt följande förslag och synpunkter.
Om Storbritannien skall kunna hålla sin position i
efter-krigsvärlden och genomföra sina planer på
återuppbyg-nad och sociala reformer måste vetenskaplig forskning
och utnyttjande av vetenskapligt kunnande främjas på
ett mycket djärvare och mer fantasirikt sätt än vad som
var fallet under åren 1919—1939. Detta gäller i samma
grad för grundläggande, industriell, medicinsk och
lantbruksforskning.
För att kunna tillgodose det häremot svarande behovet
av vetenskaplig personal måste en utvidgning av
universiteten och de tekniska högskolorna ske, liksom en allmän
förbättring av teknisk och naturvetenskaplig undervisning
på alla stadier och för alla skolformer. Som ett första
steg bör vid avmobiliseringen all forskningspersonal ges
tillfälle att fullborda sin utbildning eller placeras på sådana
platser där deras erfarenheter från kriget kunna vara av
värde. Härvid måste både myndigheter och enskilda medverka.
Universiteten och högskolorna skola göra sig beredda
på en snabb ökning av antalet studenter inom
vetenskapliga och tekniska ämnen. Detta förutsätter betydande
utvidgning av existerande läroanstalter men kanske även
att helt nya sådana upprättas. Det statliga
stipendiesystemet måste vidareutvecklas och täcka alla områden.
Material och anslag- måste finnas för forskarutbildningen.
Universitetens personal, avlöningsstat och byggnader böra
alla utökas. Ett belopp av 10 M£ kommer att behövas
under de första fem fredsåren för byggnader och
utrustning, och dessa böra ha förtur framför andra arbeten. Del
nuvarande årliga anslaget till universiteten på 21/2 M£
per år bör höjas till 6—7 M£.
Universitetens frihet, oberoende och inbördes olika
gestaltning få ej på några villkor angripas, men för att
garantera att de ökade tillgångarna användas på bästa
sätt och för att undvika dubbelarbete skall en universi
tetens rådgivande nämnd upprättas.
Den av regeringen avgivna försäkringen att den erkänner
behovet av ökade åtgärder för den tekniska
undervisningen är mycket välkommen och det är att hoppas att
det redan före kriget framförda förslaget om kraftig
utvidgning av den tekniska undervisningen skall
förverkligas utan dröjsmål efter kriget. Även åtgärder för
fritidsstudier måste vidtas. Det föreligger ett behov att bereda
lovande ungdomar, som redan fått anställning i industrin,
tillfälle att delta i dags- eller kvällskurser.
Kurser i laboratorieteknik böra inrättas för att tillgodose
behovet av vältränad laboratoriepersonal. För dessa kurser
böra stipendier finnas. Frågan om tillgång på och
utbildning av lärare inom tekniska ämnen fordrar en snabb
utredning. Det är av största vikt att väl utbildade
hjälpkrafter i tillräckligt antal finnas tillgängliga. Enligt
erfarenheter från andra länder böra på en högre utbildad
forskare komma åtminstone tre medhjälpare.
Slutligen framhålles vikten av att vetenskapliga samfund
stödas liksom även vetenskaplig publiceringsverksamhet.
G L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
