Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1946 - Produktionsplanering vid AB Motala Verkstad, av Gösta Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 mars 19A6
241
Fig. 4. Fram- och baksida av bevakningskort.
fältet består av skenor med markeringsband, där varje
band motsvarar en viss maskin eller maskingrupp. När det
gäller järnverkets avdelningar finnas motsvarande staplar
för flaskformning, golvformning, rensning, pressmide,
hammar- och klensmide, grovbearbetning etc. Varje skena
i primärfältet har också en stoppskruv, som från
utgångsläget 100 % kan sänkas nedåt och därmed markera
kapacitetsreduktion på grund av semestrar, helger, tillfälliga
maskinstopp etc. Markeringsbandet kan då inte dras upp
till full kapacitet utan endast tills det träffar stoppskruven.
För varje vecka finns ett knippe dylika skenor med band,
emedan planeringen i detta fall alltid arbetar med vecka
som tidsenhet.
Det sekundära belastningsfältet utgöres av
markeringsskruvar. Dessa skruvar användas för markering av
belastningen i en viss nyckelmaskin, som ingår i en
maskingrupp, vars totala belastning återfinnes i det primära
fältet. På så sätt elimineras risken för överbelastning i just
den maskinen utav detaljer, som måste bearbetas i den.
För stålgjuteriet exempelvis användes det sekundära
belastningsfältet på samma sätt, men nyckelmaskinerna
motsvaras då av vissa djupa gropar, såsom cylindergropar,
stativgropar, akterstävsgropar etc.
Bevakningsfältet slutligen består endast av kortfickor,
som placerats i rader under det primära belastningsfältet.
I kortfickorna vandra bevakningskort efter vissa regler.
På dessa kort samt efter deras olika lägen i
bevakningsfältet kan man omedelbart avläsa, i vilket stadium
tillverkningen för ögonblicket befinner sig (fig. 4). Impulsen
till notering på korten samt till förflyttning av dem sker
genom rapporter.
Dessa planeringstavlor utgöra således ett värdefullt
verktyg, när det gäller att bevaka alla mellantider, ty då bli
också sluttiderna de önskvärda. Dessutom kunna vi tack
vara tavlorna snabbt och med stor säkerhet lämna
leveranstider för nya projekt.
Vid beskrivningen av en orders gång genom
planeringssystemet kommer jag att inskränka mig till de mekaniska
verkstädernas planering. Vi arbeta för närvarande med 40
maskingrupper, varvid varje stor maskin bildar egen
grupp, medan övriga grupper bestå av större eller mindre
antal maskiner. Här utnyttjas således även
markeringsskruvarna såsom primära belastningsstaplar.
Huvud planering
Nu anta vi alltså, att dagens postlista signalerar order på
exempelvis en hydraulisk press. Först skall nu
tillverkningen av denna press huvudplaneras. Redan på detta
stadium inkopplas konstruktionskontoret, och i samråd
med Centralplaneringen uppgöres i grova drag en
terminplan, varvid pressen uppdelas i flera montagegrupper,
exempelvis undre pressbord, övre pressbord,
presscylindrar, returcylindrar etc. Montagegrupperna littreras med A,
B, C etc. allt efter den ordning de behövas vid montering-
en. Är pressen före försäljningen kalkylerad, framtas nu
de redan tidigare till Centralplaneringen inlämnade
kopiorna av förkalkylerna. Finnas däremot inga förkalkyler
uppgjorda, får planeringens statistik från tidigare utförd press
av liknande slag lämna underlag för inplaneringen. För
varje montagegrupp av pressen utskrives nu ett huvudkort
och på kortets baksida anges de antal timmar, som falla
inom resp. maskingrupper, dvs. summa hyvling,
arborr-ning, karusellsvarvning, supportsvarvning, fräsning,
filning, montering etc. (fig. 4). Timmarna förvandlas sedan
med hjälp av kapacitetskortet till procent av
veckokapaciteten. Nu gäller det att få fram en tillverkningsbild av
hela montagegruppen, dvs. sprida ut procenten på de
veckor, som resp. bearbetningar beräknas äga rum. Med
ledning av terminplanen fastställes då först den tidpunkt,
då ifrågavarande montagegrupp måste vara färdigställd
med hänsyn till montagetid och hela orderns leveranstid.
Detta ger oss då gruppens sista bearbetningsvecka, i detta
fall alltså vecka 10. Startveckan, dvs. vecka 2, erhålles
genom en baklängesräkning av operationerna på
huvuddetaljen, och tillverkningsperioden är alltså fastställd till
2—10. Under denna period utspridas sedan samtliga
procentsatser för varje maskingrupp efter den statistik vi
under tiderna ha samlat. Nu återstår endast att dra upp
staplarna med motsvarande procentsiffror i resp. veckor
samt inplacera huvudkortet på startveckans översta
bevakningsfack, och montagegruppen är huvudplanerad.
(Huvudkorten "vandra" icke i tavlorna.)
Om den förut befintliga belastningen icke hindrar
inplaneringen är orderns leveranstid fastställd. Huvudordern
kan alltså utskrivas och erkännas till kunden.
De skarpt röda huvudkorten signalera nu resp.
montagegruppers start i maskinverkstäderna, och därigenom
bevakar Centralplaneringen konstruktionsavdelningarna.
Dessa delges också fortast möjligt startveckorna, så att
ritningsarbetet kan planeras därefter.
Beordring och detaljplanering
Första impulsen till beordring kommer från
konstruktören, som inlämnar sina ritningsoriginal till
Centralplaneringen. Inlämnandet skall så vitt möjligt ske gruppvis,
såvida startveckorna tillåta detta, ty därigenom
underlättas detaljplaneringen och beordringen. Innehållandet av
ritningarna tills hela montagegruppen är klar minskar
också antalet ritningsindragningar under detaljritningarnas
utarbetande. Konstruktören har emellertid skyldighet att i
förväg hos inköpsavdelningen rekvirera främmande
material, som tar lång tid att anskaffa, och givetvis skall han
också tillfredsställa Centralplaneringens önskemål om
äm-hesritningar för beordring av smide eller stålgjutgods.
När ritningarna inkommit till Centralplaneringen
granskas de ur verkstadsteknisk synpunkt, varefter
materialanalys vidtar. Därvid utskrivas materiallistor, som för
varje detalj ånge det lämpligaste utgångsmaterialet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
