Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 16 mars 1946 - Amerikanska trålare av standardtyp med Maier-form, av N Lll - Världsrekord i låg kolförbrukning? - TNC: 6. Mätdon, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 mars 1946
• 269
goda förutsättningar att ta sig fram i hårt väder.
Maskinrummet är närmast avsett för installation av en
direktdriven, reversibel dieselmotor om ca 475 hk vid 300 r/m,
exempelvis av fabrikaten Enterprise Engine Co,
Fair-banks—Morse, Atlas Diesel eller Cooper—Bessemer.
Hjälpmaskineriet omfattar en tvåcylindrig 16 hk dieselmotor,
drivande en 10 kW generator, en kraftig luftkompressor
och en 2" centrifugalpump för länsning och däckspolning.
Ett antal andra elektriskt drivna pumpar installeras även.
Till propelleraxeln är vidare en remdriven 10 kW
reversibel generator med variabel hastighet kopplad. Fartygets
ackumulatorbatterier äro anordnade för 110 V och ha en
kapacitet av 170 Ah.
Trålvinschen, som befinner sig i ett rum under
kommandobryggan, drives genom utväxling från en akter
därom befintlig 90 hk dieselmotor. Vinschen i fråga har två
trummor för 600 famnar 3/4" vajer eller 400 famnar
7/s" vajer. För fisket finnes dessutom på backen ett 5 hk
motordrivet spel (Marine Eng. a. Shipping Rev., mars
1945). N Lll
Världsrekord i låg kolförbrukning? Då Göta verken
1945 levererade ångfartyget "Monita", det första, som
erhållit Götaverkens nya kvadrupelångmaskin med
turbokompressor (Tekn. T. 1944 s. 1196), väckte den låga
kolförbrukningen 0,328 kg/ihkh stor uppmärksamhet inom
sjöfartskretsar, då den innebar en kolbesparing av 25—
30 % i jämförelse med en vanlig trippelmaskin med
överhettning, luftförvärmning och matarvattenförvärmning
men utan turbokompressor.
Man har nu haft tillfälle att prova kompressormaskinen
vid en något större anläggning om 1 500 ihk, som
installerats av Gävle Varvs och Verkstads Nya AB i ett nybygge
(Tekn. T. 1946 s. 161). Vid ekonomiprovet uppnåddes nu
ett ännu bättre resultat, nämligen 0,366 kg/ihkh. Icke heller
vid detta prov kunde kol med det kontraktsenliga effektiva
värmevärdet av 7 500 kcal/kg erhållas, utan proven
utfördes med i marknaden befintligt kol av väsentligt sämre
kvalitet. De erhållna kolförbrukningssiffrorna har därför
omräknats till den kontraktsenliga kolkvaliteten, varvid
ovannämnda siffror erhållits. Med oljebränsle motsvarar
dessa siffror en förbrukning av ca 0,27 resp. 0,26 kg/ihkh.
Ekonomiprovet utfördes vid kaj med kolmätning under
8 h, varunder samtliga fyra eldstäder slaggades och
samtliga för maskineriets drift nödvändiga hjälpmaskiner och
generatorer var i normal drift.
TNC
6. Mätdon
Härmed inledes en serie av tre TNC-spalter, som
behandlar allmän nomenklatur för mätdon och för några
viktiga konkreta ocli abstrakta begrepp i samband därmed.
Såväl termer som definitioner utgör resultatet av ett
grundligt utredningsarbete, men det skall försiktigtvis påpekas
att de framför allt är avsedda att ge riktlinjer, lämpliga att
i möjlig mån följa vid fortsatt arbete på detta
nomenklaturområde. Början göres här med själva mätdonen.
mätdon; sammanfattningsterm för alla slag av såväl
enklare som mera komplicerade don avsedda för mätning:
se vidare: -meter, mätare, mätinstrument osv.
Anm. Lagen om mått och vikt använder i stället termen
"mätningsredskap" och inräknar av juridiska skäl även
don använda för mätning utan att vara avsedda därför.
Benämningen "mätverktyg" bör undvikas eftersom det ej
gäller verktyg i vanlig mening.
-meter, mätdon; ordet användes i denna betydelse enbart
som efterled i sammansättningar, särskilt om förleden är
av icke svensk karaktär, t.ex. takometer (för
rotationshastighet), barometer, planimeter; jfr mätare
Anm. Inom elektrotekniken har ordet -meter kommit att
betyda mätdon som mäter ögonblicksvärden, t.ex.
amperemeter, frekvensmeter.
mätare, mätdon, t.ex. mätare för elektrisk energi; som
efterled i sammansättningar användes ordet särskilt om
förleden är av svensk karaktär, t.ex. hastighetsmätare,
tryckmätare, gasmätare; jfr -meter
Anm. Inom elektrotekniken har ordet mätare kommit
att betyda mätdon som integrerar med avseende på tiden,
t.ex. kilowattimmätare.
mätinstrument, mätdon av finmekanisk och oftast
sammansatt art, framför allt med visare och skala försett
mätdon som röner direkt inverkan av mätstorheten eller
av storhet som är bestämd av mätstorheten, eller med
vars hjälp riktningsinställning i rummet sker, t.ex.
amperemeter, manometer, höjdmätare baserad på mätning
av lufttryck, teodolit
Anm. Inom geodesin användes ordet mätinstrument för
alla slag av mätdon. Inom elektrotekniken har ordet
huvudsakligen kommit att betyda mätdon som mäter
ögonblicksvärden; se anm. under -meter.
-skop; ordet användes som efterled i sammansättningar
i betydelsen apparat som möjliggör eller underlättar
observation av föremål eller företeelse, t.ex. mikroskop,
teleskop, spektroskop, oscilloskop, stroboskop; jfr -graf
-graf; ordet användes som efterled i sammansättningar i
betydelsen don eller person som nedtecknar, särskilt
1) apparat för registrering av tillstånd eller skeende, ibland
även för återgivande av ett registrerat skeende, t.ex.
spektrograf, oscillograf, telegraf, kinematograf, 2) person
som i allmän bemärkelse nedtecknar, t.ex. fotograf,
typograf, stenograf; jfr -skop
Anm. I ordet autograf, namnteckning, betyder -graf det
skrivna.
-gram; ordet användes som efterled i sammansättningar
bl.a. i betydelsen av något nedtecknat, såsom
registreringsresultatet av en -graf (se d.o.), t.ex. spektrogram,
oscillogram, telegram, stenogram
prototyp, mätdon i endast ett exemplar avsett att på
ursprungligt och bestående sätt förkroppsliga en viss enhet,
t.ex. de internationella prototyperna för 1 meter och 1
kilogram i Paris, ävensom motsvarande svenska
riksprototyper; i sistnämnda fall betraktas mätdonen som ensamma
och ursprungliga för ett visst land
Anm. Ordet prototyp användes även för annat än
mätdon, t.ex. för apparat eller maskindetalj, tillverkad i endast
ett exemplar som mönster för ett mångfaldigande. I icke
tekniskt språk betyder ordet urtyp, urbild, grundform.
(mät)normal, mätdon som enligt viss beskrivning kan
framställas i godtyckligt antal exemplar och som är
avsett att förkroppsliga en viss enhet eller ett visst annat
storhetsvärde, t.ex. resistansnormal, ljusstyrkenormal
likare, 1) (allmänt:) föremål avsett att förkroppsliga visst
storhetsvärde eller viss egenskap, för jämförande kontroll
av andra föremål eller företeelser, t.ex. batteri använt som
spänningslikare vid elektrisk regleringskoppling, färglikare,
ytjämnhetslikare, 2) (speciellt:) mätdon direkt kopierat
eller indirekt bestämt från en prototyp och avsett att
användas vid kontroll av mätdon för industrin, handeln,
lant-mäteriet, forskningen osv., såsom meterlikare,
tvåmeters-likare, literlikare, den sistnämnda indirekt bestämd ur
kilogramprototypen.
Förra årets TNC-spalter har nu utkommit i bokhandeln
under beteckningen TNC 7 (försäljes inte direkt från TNC).
Priset är 1 krona. Som vanligt innehåller häftet ett
alfabetiskt termregister. Eftersom TNC:s länge förberedda
"ordsamling" beräknas börja komma ut under innevarande
år har TNC 7 inte, i likhet med TNC 6, försetts med
samlingsregister för alla hittills utkomna årgångar. Den
alfabetiskt uppställda ordsamlingen kommer nämligen att göra
tjänst som samlingsregister. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>