Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Befolkningsutvecklingen och industrins framtida tillgång på arbetskraft, av Gösta Ahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 19A6
313
Befolkningsutvecklingen
och industrins framtida tillgång på arbetskraft
Fil. lic. Gösta Ahlberg, Stochkolm
Det finns två slagord, som ganska väl
karakteriserar befolkningsutvecklingen i Sverige under de
senaste årtiondena. Det ena är "förgubbningen",
det andra är "flykten från landsbygden". Med
förgubbningen menas inte, att folk blir särskilt
mycket äldre nu än förr. Det är i stället bristen på
folk i de yngre åldrarna, som skänker de äldre
generationerna en allt större relativ betydelse.
Orsaken till denna utveckling är som bekant den
låga nativiteten under mellankrigsperioden. Den
andra företeelsen, flykten från landsbygden, bör
man kanske hellre kalla flykten från jordbruket.
Det är ju i första hand frågan om en avfolkning
av jordbruket till förmån för de övriga
näringarna — dvs. industri, handel, förvaltningstjänst
etc. — antingen nu dessa hänför sig till städerna
eller till sådana tätorter, som administrativt sett
tillhör landsbygden. Det hindrar emellertid inte,
att det kan vara lämpligt att för enkelhets skull
kalla dessa andra näringar för stadsnäringarna.
Vad som har skett på senare tid är alltså dels en
stark uttunning av de yngre åldersklasserna, dels
också en betydande förskjutning i balansen
mellan jordbruket å ena sidan och stadsnäringarna
å den andra. Båda dessa förändringar i
befolkningens struktur har ett avgörande inflytande på
den framtida tillgången på arbetskraft inom de
olika näringarna. De uttunnade ungdomsåldrarna
betyder över huvud taget en minskad
nyrekrytering, dvs. "ungdomsreserven" har blivit mindre.
Decimeringen av jordbruksbefolkningen betyder
för stadsnäringarnas vidkommande att man inte
längre kan vänta sig så stor nyrekrytering genom
fortsatt avfolkning av jordbruket, dvs.
"jordbruksreserven" har också blivit mindre.
Vad betyder nu dessa ändringar i situationen
speciellt för den framtida industriella
utvecklingen? Den frågan har Industriens
Utredningsinstitut försökt att besvara i en nyligen publicerad
undersökning (Ahlberg, G & Svennilson, I:
Sveriges arbetskraft och den industriella
utvecklingen, Stockholm 1946). Det är några resultat
från denna som här skall refereras. Eftersom det
är frågan om tillgången på arbetskraft, har un-
DK 331.024.4 : 312
dersökningen begränsats till de produktiva
åldrarna 15—65 år.
Det har först gällt att bestämma den totala
befolkningen i dessa åldrar i framtiden — t.ex.
år 1960. Denna folkmängdssiffra, som i fig. 1
schematiskt representeras av två rektanglar, en
för män och en för kvinnor, kan beräknas med
god säkerhet, om man bortser från eventualiteten
av en mera omfattande in- eller utvandring.
Det nästa steget har varit att fördela
befolkningen på jordbruk och stadsnäringar. Här är
man emellertid genast ute på osäker mark. Det är
ju omöjligt att med bestämdhet säga något om
hur stor flyttningsströmmen blir från jordbruket.
Vi har därför räknat med några olika alternativ.
Det tredje steget har varit att från
stadsnäringarnas folkmängd skära bort den del, som inte
deltar i förvärvslivet, så att återstoden utgörs av
enbart yrkesutövare. I fråga om männen
erbjuder detta inget större problem; det rör sig här
0111 en ganska smal marginal, knappt en
tiondel av befolkningen. För kvinnorna är däremot
"marginalen" mycket bredare; den omfattar
bland annat alla husmödrar och andra inom
hemmen sysselsatta. För närvarande är det bara
omkring en tredjedel som är yrkesutövare. Hur
det blir i framtiden är svårt att säga. Det är ju
uppenbart att det finns möjligheter till ganska
stora förskjutningar i gränsen mellan de
yrkesverksamma och icke yrkesverksamma. Denna
gräns är förresten redan i och för sig ganska
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 21 februari 1946.
Fig. 1. Schematisk fördelning på verksamhetsområden av
befolkningen i åldrarna 15—65 dr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
