Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Medicinska synpunkter på industrins rekryteringsproblem, av Sven Forssman och Axel Ahlmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
TEKNISK TIDSKRIFT
gäller alltså kort och gott att placera rätt man
på rätt plats ur medicinsk synpunkt och denna
placering måste ske med hänsyn till hans
medicinska kvalifikationer, såväl de positiva som de
negativa. Vi kan kalla det medicinsk
yrkesrådgivning. Här kan en läkarundersökning med
speciell hänsyn till arbetets risker i det enskilda fallet
göra mycken nytta. Man kan t.ex. förhindra att
för eksem särskilt känsliga arbetare placeras
på ett arbete, som man vet medför stor risk för
eksem. Man kan förhindra att personal med
benägenhet för magsår sättes på skiftesarbete
osv. Idealet är givetvis, att de skadliga
momenten på arbetsplatsen helt avlägsnas, men innan
vi har nått därhän — om detta över huvud taget
är möjligt — får vi gå denna vägen.
Dessa frågor skall här behandlas med
utgångspunkt från de erfarenheter, som under de senaste
åren samlats vid yrkeshygieniska avdelningen vid
Statens Institut för Folkhälsan, varvid vi haft
ett mycket gott stöd av kontakten med landets
industriläkare, samt de erfarenheter, som
inkommit från utlandet. Här kan givetvis endast
redogöras för allmänna synpunkter på frågan; de
får sedan anpassas för de speciella förhållandena
inom olika industrier.
Vad ser då läkaren i de olika arbetstempona,
vilka särskilda moment är det som är av betydelse
ur medicinsk-hygienisk synpunkt? På dessa
frågor skall vi här försöka svara genom att
schematiskt ånge de viktigaste omständigheterna i yrket,
som är intressanta ur medicinsk synpunkt.
Vad först beträffar det muskulära arbetet vill
man veta hur kraftigt det är, om det är
ansträngande endast under en kort tid, såsom för vissa
presskötare, eller om det är påfrestande under en
längre tid, såsom exempelvis för skogsarbetare.
Vidare vill man veta om det ingår särskilt
ansträngande lyftning eller bärning eller skjutning
i arbetet såsom för handlastare vid gruvor. Vid
sådana arbeten fordras givetvis en god fysik.
Svagt byggda personer med anlag för
ryggsjukdomar bör avvisas. Kroppshållningen i arbetet är
också av betydelse. Man bör veta om den
arbetande får sitta i en god ställning eller dålig
ställning, t.ex. som vid vissa maskiner, man bör veta
om arbetet är omväxlande, sittande, gående eller
stående, om det fordras fotbetjäning av
maskinerna och i så fall, vilken kraft som erfordras
härtill, eller om arbetet medför stark sträckning
av kroppen e.d. Dessa förhållanden i arbetet är
av stor betydelse för läkaren att känna till, när
det gäller att avgöra om personer med
hållningsrubbningar eller plattfötter e.d. kan
rekommenderas till arbetet i fråga.
En svårdefinierad uppgift, som är särskilt
betydelsefull vid den medicinska yrkesrådgivningen,
är om arbetet innebär en nervös påfrestning av
något slag. Man vill veta om det är monotont
eller omväxlande, om det är vad som brukar be-
nämnas jäktigt, om tempot är tvångsstyrt såsom
arbete vid löpande band. Sådant arbete passar
utmärkt för många människor, men det medför
avgjorda olägenheter för andra. Man vill vidare
veta om det ständigt fordras en spänd
uppmärksamhet hos arbetaren eller icke. Ehuru dessa
förhållanden kanske hör till de allra viktigaste
momenten inom den medicinska yrkesrådgivningen
att ta hänsyn till, är deras utnyttjande i
praktiken mycket svårt att genomföra. Det är givet, att
personer med s.k. nervös läggning icke bör
rekommenderas till sådant arbete, men att så att
säga diagnosticera denna "nervositet" är även vid
en grundlig undersökning i många fall ytterst
vanskligt.
En annan frågeställning är de klimatiska
inflytandena på arbetsplatsen. Man vill veta i vad mån
det förekommer temperaturväxlingar, om det är
torr värme eller fuktig värme, som vederbörande
måste utsättas för, om det förekommer starka
temperaturväxlingar, "drag", fuktigt arbete m.m.
Till sådant arbete är personer med benägenhet för
reumatiska sjukdomar och sjukdomar i
luftvägarna många gånger mindre lämpliga.
De anspråk som synen ställer på arbetaren är
givetvis även av stor betydelse för
undersökningsläkaren att känna till. Man vill sålunda veta, vilka
krav arbetet ställer på synskärpan och färgsinnet,
vilka krav på stereoskopiskt seende som arbetet
medför samt hur belysningen är anordnad på
arbetsplatsen. Vidare vill man veta, vilka krav på
hörseln som arbetet ställer, i vad mån buller
förekommer och i så fall dess kvalitet och intensitet
samt vidare, om det är särskilt höga krav på en
god hörsel. Med moderna
hörselundersökningsmetoder kan man bilda sig en uppfattning om i
vad mån den sökande kan komma att ta skada
av ett bullrande arbete.
Undersökningsläkaren vill vidare veta om
arbetet utföres på annan tid än den ordinarie dagliga
arbetstiden och i vad mån skiftes- och nattarbete
föreligger. Man vet nämligen att vissa personer
är mindre lämpliga för sådant arbete och det
tycks, som om vissa sjukdomar uppträder i en
ökad frekvens bland sådana arbetare. Man
försöker därför att undvika att personer med
sådana sjukdomsanlag, dvs. anlag för nervösa
rubbningar och rubbningar av mag-tarmkanalens
funktioner, anställes i sådant arbete. Våra
kunskaper om vad det är för egenskaper, som
särskilt gör en människa olämplig för skiftesarbete,
är emellertid ännu i viktiga avseenden
ofullständiga och läkarens åtgärder i detta sammanhang
kan därför endast bli mycket relativa.
Till denna beskrivning av hygienen på
arbetsplatsen hör givetvis frågan om i vad mån
arbetarna utsättes för damm, giftiga ångor eller gaser,
etsande eller hudretande ämnen och liknande
ämnen. Här är våra kunskaper mera preciserade.
Man vet t.ex. en hel del om de kvalifikationer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
