Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1946 - Deltidsarbete och indsutriellt hemarbete, av Matts Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars 1946
3.327
framgång har kunnat sättas på deltidsarbete, är
utskrivning från diktafon;
på åtskilliga industriorter utgör bostadsfrågan
en flaskhals, som förhindrar intagande av mer
arbetskraft i industrin. Genom utnyttjande av
den arbetskraft, som redan finns på orten, dvs.
arbetarnas familjemedlemmar, kan man uppnå
en ökning av arbetskraftstillgången utan att
behöva planera för en ytterligare utökning av
bostadsbeståndet;
sjukfrekvensen bland den deltidsanställda
kvinnliga personalen är betydligt lägre än bland den
heltidsanställda.
Mot dessa fördelar står följande nackdelar av
deltidsarbete:
den främsta invändningen från företagarhåll
mot utnyttjandet av deltidsanställda är den, att
det leder till ett oekonomiskt utnyttjande av
arbetsmaskiner och arbetsplatser. De spilltider, som
alltid uppkommer vid början och slutet av en
arbetsperiod, ökar vid deltidsarbete. Särskilt inom
högt mekaniserade industrigrenar med flytande
tillverkning kan olägenheter av detta slag bli
prohibitiva;
i den mån deltidsarbete innebär en utökning av
personalen, vilket ju blir fallet, om två
deltidsanställda arbetar i skift, kommer det att
medföra ett ökat administrativt arbete med därav
följande ökade kostnader. Sådana arbetsuppgifter
som personalinstruktion, övervakning,
löneutbetalning, personalstatistik, semesterfördelning etc.
kommer att öka;
på många håll kan det vara en betydande
olägenhet, att den deltidsanställda inte finns
tillgänglig under hela arbetstiden för att kunna
lämna upplysningar vid förfrågningar rörande
arbetet. Ofta är det ju så, att den som sköter
arbetet på eftermiddagarna bör veta, vad som
förekommit på förmiddagen och vice versa. Inom
arbetsområden, där de anställda kommer i direkt
kontakt med allmänheten, kan också
deltidsarbetet medföra en sämre kundservice. I allmänhet
torde företagens kunder helst se, att en och
samma anställd tar hand om deras angelägenheter;
från vissa företag har man uppgivit, att de
deltidsanställda inte har samma intresse för arbetet
och att man inte kan räkna med att de
regelbundet infinner sig på företagen. Särskilt under
dagar, då hemarbetet normalt tar större tid i
anspråk än vanligt, t.ex. lördagar, händer det ofta,
att den deltidsanställda helt uteblir. Det har
emellertid också påpekats, att man många gånger kan
räkna med ett större intresse från de
deltidsanställda under den korta tid, som de är i arbete,
medan tanken på det försummade hemarbetet
kan verka distraherande på den heltidsanställda
personalen;
deltidsarbetet kan medföra, att vården av
företagets maskinella utrustning blir lidande. En
arbetare betraktar ju gärna en maskin som sin egen.
Om också en annan arbetare skall sköta den, kan
känslan av ansvar för maskinen gå förlorad,
vilket i sin tur leder till nonchalans i skötseln av
maskinen.
Avvägningen mellan fördelar och nackdelar har
utfallit olika i olika fall. För många av de
företag, som prövat deltidsarbete, har detta helt och
hållet betraktats som en nödfallsutväg, som
till-gripits uteslutande på grund av de aktuella
svårigheterna att anskaffa kvinnlig arbetskraft. De
olägenheter, som medföljer deltidsarbetet i form
av ökade kostnader etc., har ansetts vara så stora,
att man under normala förhållanden inte skulle
ha tillgripit denna anställningsform.
Möjligheter till ökad användning av deltidsarbete
När man vet, att s.k. normala förhållanden i
fråga om arbetskraftsförsörjningen inte torde
återkomma, finns det skäl att utan förutfattade
meningar undersöka, vilka möjligheter som finns
till ökad användning av deltidsarbete och att söka
organisera arbetet så att de ofrånkomliga
olägenheterna får så litet spelrum som möjligt.
I den undersökning, som jag här talar om,
tillfrågades företagen om arbetsuppgifter fanns, som
lämpligare skulle kunna utföras av deltidsanställd
personal än av heltidsanställd. Det är ganska
intressant att konstatera, att av samtliga de i
utredningen deltagande 195 företagen endast två,
ett försäkringsbolag och en bank, jakande
besvarat den frågan. Båda svaren avser arbeten, som
är särskilt påfrestande och tröttande, och där
företagen menar, att två personer med
deltidstjänst kan uppnå större arbetsresultat än en med
heltidstjänst.
Företagen tillfrågades emellertid också,
huruvida arbetsuppgifter fanns utöver de som hittills
prövats, som på ett tillfredsställande sätt skulle
kunna utföras av deltidsanställd personal även
om detta inte innebar någon direkt fördel för
företagen. Ett mycket betydande antal företag,
bl.a. över hälften av industriföretagen, har
besvarat den frågan jakande. Vad först beträffar
manuellt arbete inom industrin, så kan av svaren
utläsas, att om arbetet uppdelas i korta,
sammanhängande skift, så finns det på de flesta
drift-avdelningar arbetsuppgifter, som utan olägenhet
skulle kunna anförtros åt deltidsanställd
personal. Även maskinstyrda arbeten i en flytande
tillverkning torde kunna utföras av
deltidsanställd arbetskraft. De svårigheter, som här
uppstår, beror främst på att man inte med
säkerhet kan räkna med att de deltidsanställda
inställer sig så regelbundet, att personal alltid finns
tillgänglig för maskinens övervakande. Denna
svårighet möter emellertid även i fråga om
heltidsanställd kvinnlig personal. Arbeten, som är
beroende av arbetarens egen arbetstakt, dvs. där
arbetsprocessen inte är maskinstyrd, och
arbeten, där ett tillfälligt anhopande av material inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
