Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1946 - Samband mellan yteffekt och elementtemperatur i motståndsugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
TEKNISK TIDSKRIFT
W/crn^ 25
Fig. 1. Nomogram för <$> = C (Te* — Tué) = C [(te + 273)* — (tu + 273)*].
Som förut antytts, ha flera försök gjorts att i speciella
fall beräkna den ekvivalenta ytan eller en däremot
svarande ekvivalent yteffekt. Jung1 inför för spiralelement
dels en formkoefficient Kf enligt tabell 1, beroende på
spiralens diameter D och stigning s i förhållande till
tråddiametern d, dels en montagekoefficient Km beroende på
spiralens inbyggnad i ugnsväggen.
Den yteffekt E’ (hänförd till den ekvivalenta ytan), ur
vilken elementtemperaturen beräknas, erhålles av
E’ = E ■
K/
Km
(2)
Elementtemperaturen erhålles sedan ur nomogrammet,
fig. 1. En beräkning har på detta sätt utförts för en spiral
monterad i ett spår enligt fig. 2. För detta montage gäller
enligt Jung Km — 0,60. Vidare antas Dld = f och sid — 2,5,
så att K/= 1,86. Strålningskonstanten C antas = 3,2.
Resultatet återfinnes i tabell 2, i vilken även angivits den
temperatur, en fritt strålande tråd skulle erhålla vid de
antagna värdena på yteffekten.
Tabell 2. Element- och ugnstemperaturer för anordningen,
fig. 2
Ugnstemperatur .. °C 1 000 1 100 1 200 1 300
Yteffekt E ... W/cm2 4 3 2 1,5
E’ — E • KflKm ...... 12,4 9,3 6,2 4,7
Elementtemperatur °C 1 285 1 285 1 315 1 375
Fritt strålande tråds
temperatur ..... °C 1 115 1 170 1 240 1 330
På samma sätt kan man för det anförda fallet beräkna
den yteffekt, som ger en elementtemperatur av 1 350°C,
övre nominella gränsen för de moderna
elementlegeringarnas arbetsområde. Resultatet framgår av fig. 3. I
diagrammet har också inlagts en kurva, visande motsvarande
yteffekt för en fritt strålande tråd.
Gränzer2 har utfört en något annorlunda beräkning av
formkoefficienten för en spiral, men de därvid gjorda
approximationerna synas vara alltför stora och ge
resultat, som avvika rätt betydligt från de enligt tabell 1
beräknade.
En annan beräkningsgrund för det fall, att elementen äro
inlagda i spår i ugnsväggen, är att använda begreppet
effekt per ytenhet av spåröppningen. För ett visst värde
på denna effekt kan man med hjälp av nomogrammet i
fig. 1 erhålla en representativ inre spårtemperatur. Därpå
användes denna spårtemperatur på samma sätt som förut
ugnstemperaturen för att erhålla elementets temperatur,
varvid man alltså utelämnar montagekoefficienten men ej
formkoefficienten. I stället för den förra inkommer en
koefficient som tar hänsyn till skillnaden mellan
spår-öppningens yta och elementets ekvivalenta yta. I
föreliggande exempel har denna koefficient satts till 0,86.
Element- och spårdimensioner antas vara desamma som gälla
för exemplet enligt tabell 2. Tabell 3 visar gången av
beräkningen.
Fig. 2. Spiralelement i spår.
Fig. 3. Yteffekt p som
funktion av
ugnstemperaturen tu vid
element-temperaturen 1 350°C;
1 element enligt fig. 2;
2 fritt strålande tråd i
ugnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
