Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 13 april 1946 - Finlands gruvhantering, av Hreman Stigzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
TEKNISK TIDSKRIFT
togs även nickel, guld, silver och små mängder
platinametaller. Av guld erhölls ca 200 och
av-silver ca 1 800 kg/år. Elektrolytkopparn smältes i
desoxiderande atmosfär i en Scomet-ugn, varvid
en koppar erhölls, som tack vare sin fattigdom på
syre (i medeltal 0.003 %) hade mycket hög
elektrisk ledningsförmåga. Kopparn samt i
anläggningen tillverkad mässing behandlades vidare till
trådar, rör och plåt. Genom fabriken i
Björneborg hade Outokumpu-bolagets plan på en
inhemsk förädling av kopparmalmen slutligt
förverkligats, och landet var sålunda ej mera
beroende av någon import av kopparmanufakturer.
Verksamheten fick dock icke länge pågå ostörd.
Då fronten på Karelska näset i juni 1944
genombröts, kom Imatra kopparverk att ligga i den
omedelbara farozonen, vilket föranledde
bolagsledningen att evakuera anläggningarna. Som plats
för det nya smältverket valdes det nära
Björneborg belägna Harjavalta, där stora mängder
elektrisk kraft stod att få. Kraftförsörjningen i Imatra
hade även de senaste åren blivit sämre, beroende
främst på den starka industrialiseringen i
Vuok-sendalen. Redan efter fem månaders intensiv
byggnadsverksamhet kunde en liten smältugn
köras i gång, och i maj 1945 kunde full
produktion ernås, vilket måste anses såsom en glänsande
prestation med avseende å svårigheterna att
erhålla nödigt byggnadsmaterial i våra dagars
Finland. Under byggnadstiden låg driften i
Björneborgverket delvis nere.
År 1937 hade malm upptäckts i Nivala socken.
Malmen utgjordes av en pentlanditförande
magnet-kis-kopparkisbreccia i peridotit. I genomsnitt
innehöll malmen 1 % nickel och 0,5 % koppar, och
malmreservernas storlek kunde uppskattas till
500 000—600 000 t. Undersökningsarbetena hade
letts av Geologiska Kommissionen, som 1940
överlät fyndigheten till Outokumpu OY. Efter tio
månaders byggnadsarbete begynte brytningen i ett
dagbrott, vilket avsänkts till ca 20 m djup.
Anrikningsverket igångkördes i augusti 1941 och
hade en kapacitet om ca 200 t/dygn. På hösten
1943 övergicks helt och hållet till underjordisk
brytning, varvid en tillämpad skivbrytning kom
till användning. Malmen utlastades med
lastmaskiner och tippades i ett störtschakt till 220 m
avvägning, varifrån den med skip uppfordrades
genom det 234 m djupa vertikalschaktet.
Samma år som Nivala malm upptäcktes, fästes
Geologiska Kommissionens uppmärksamhet även
vid malmanledningar i Ylöjärvi socken. Invid den
lilla sjön Paroistenjärvi lyckades man också i ett
tuffitområde lokalisera en kopparmalmsbreccia,
i vilken utom kopparkis uppträdde rikliga
mängder arsenikkis och turmalin. År 1940 överläts även
denna fyndighet till Outokumpu-bolaget, vilket
efter ett par års ingående undersökningsarbeten
skred till byggandet av anrikningsverk och övriga
anläggningar, beräknade enligt en kapacitet av ca
400 t/dygn. I augusti 1943 var gruvan färdig att
uppta produktionen, och brytningen har tills
vidare varit koncentrerad till pallbrytning i ett stort
dagbrott, varifrån malmen matas direkt i
anrikningsverket. Sedan i sommar har malmen kunnat
lastas ur dagbrottet genom ett centralt störtschakt,
varifrån den tappats i gruvan och uppfordrats
genom ett vertikalschakt, avsänkt till ca 170 m
djup. Brytningen har i medeltal utgjort ungefär
300 t/dygn, och kopparhalten har i allmänhet
legat under 1 %, varjämte ca 6 g/ton silver
utvunnits. Övriga metaller ha ej någon betydelse.
I Orijärvi gruva skedde under kriget inga större
förändringar. Brytningen var i huvudsak
lokaliserad till magasinsbrytning på den djupaste,
200 m, nivån, och genomsättningen i
anrikningsverket var ca 110 t/dygn. Metallhalterna voro
ungefär desamma som tidigare. På grund av
bristande intresse hos ägaren AB Zinkgruvor låg
brytningen en tid helt nere men återupptogs efter
påtryckning av statsmakten. Slutligen nedlade
bolaget dock verksamheten och överlät på våren 1945
gruvorna till Outokumpu-bolaget, som inom kort
torde återuppta verksamheten. Tillrednings- och
undersökningsarbetena ha under de senaste åren
helt åsidosatts av den svenska bolagsledningen.
Såsom av det ovanstående framgått har
Outokumpu-bolaget under kriget kraftigt expanderat.
Det är även i detta nu en mäktig faktor i landets
industriella liv och är näst Alkoholbolaget och
Finlands Bank statens mest lönande affärsföretag,
vilket t.ex. i statsskatter erlagt mer än alla
bankinstitut i landet sammanräknat.
I Petsamo avbröts byggnadsverksamheten i och
med vinterkrigets utbrott, då de ryska trupperna
erövrade hela området. De engelska och
kanadensiska experterna lämnade landet, och då Finland
vid Moskva-freden år 1940 återfick
Petsamo-om-rådet, stodo de inhemska ingenjörerna inför en
svår uppgift att fullfölja byggnadsprogrammet,
reparera det som förstörts och installera den
hypermoderna maskinella utrustningen, vilken till
stor del saknade motstycke i Europa. Man hade
ej tid att vänta på smältverkets färdigblivande,
varför den rika råmalmen exporterades till
Tyskland för förädling. I början av 1943 kunde
smältning av kopparnickelsten äntligen påbörjas på
platsen, men även härefter fördes en stor del av
malmen oförädlad till Tyskland. Om man frånser
en mindre kraterbrytning i daggåendet på
Kaula-tunturi, var brytningen helt anlagd på takbrytning
med igensättning i den sammanhängande
malmlinsen i samma fjäll. Råmalmspdouktionen
utgjorde ca 500 t/dygn. Den brutna malmen innehöll i
medeltal något under 4 % nickel och ungefär
hälften så mycket koppar och anrikades ej före
smältningen. För fattigare malmtyper planerades
flotationsanrikning, men planerna hunno ej
realiseras innan Finland i september 1944 enligt
stilleståndsfördraget överlät Petsamo-området till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
