Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av g - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologlöreningen
Svenska Elektroingenjörsiörening-
en sammanträdde den 1 februari 194U under
ordförandeskap av direktör Harald V
Alexandersson. Bland inbjudna gäster märktes
ordföranden i 1943 àrs rundradioutredning,
talman August Sävström, och Radiotjänsts
chef, direktör Yngve Hugo. Nya medlemmar
blev civilingenjörerna Ingmar Persson och
Eskil Weidstam. Såsom "Dagens eko"
lämnade civilingenjör Nils Lundqvist en
översikt över organisation, program,
anmälningsförfarande och inkvarteringsproblem för 3:e
Nordiska Ingenjörsmötet, btockholm l’M6.
Kvällens föredragshållare, generaldirektör
Håkan Sterky, lämnade under titeln "Ven
svenska rundradiodistributionens
framtidsproblem" en allmän orientering om de
utredningar och förslag, som framlagts i 1943
års rundradioutrednings betänkande. Detta har
utförligt refererats i Tekn. T. 1946 s. 105.
Härefter redogjorde direktör Alexandersson,
som varit ordförande i den kommitté, som
haft i uppdrag att avge STF:s
remissutlåtande över utredningens betänkande, för
kommitténs yttrande. Detta kommer att refereras
i Teknisk Tidskrift.
Diskussionen inleddes av direktör Gunnar
Dalén, som riktade en skarp kritik mot
betänkandet, vilket föreföll honom vara
skrivet med speciell kärlek till trådradion. Flera
av de för trådradion anförda argumenten
torde ej hålla vid närmare granskning.
Sålunda torde trådradiomottagaren i
verkligheten ej alls bli billigare än en vanlig
lokalmottagare, som erfarenheten visar att
folk ej vill köpa. Trådradiomottagaren måste
vidare kopplas till ett vägguttag i närheten
av telefonen, men just där brukar man inte
vilja ha sin radioapparat, och allmänt
bekant är ju vad Telegrafverket begär för att
sätta upp extra telefonanslutningar. Det
väsentligaste felet ansåg tal. dock vara, att
man icke hade sökt att för varje plats lösa
saken på det billigaste sättet. Trådradio bör
sålunda endast anordnas för de lyssnare som
nu har dålig mottagning, men icke i större
samhällen; enbart i Stockholm skulle man
kunna spara omkring 9 Mkr. på att anordna
dubbelprogram med trådlösa sändare i
stället för med trådradio.
Civilingenjör Stellan Dahlstedt instämde i
kritiken och frågade vidare varför man ej
närmare hade undersökt möjligheterna alt
anordna trådradio på elnätet i stället för på
telefonnätet. Sedan länge använder mänga
belysningsnätet såsom antenn. Man skulle nå
ett stort antal lyssnare genom att öka
signalstyrkan på belysningsnätet med hjälp av
mindre sändare. Liksom nu torde väl i
framtiden alltid flera ha elljus än telefon. Stora
kostnader skulle även kunna sparas med
trädradio på elnäten genom att
telefonstationernas filter bleve överflödiga, varjämte i
mottagarna endast erfordrades en enkel
kopplingskondensator till nätet i stället för filter.
Generaldirektör Sterky riktade ett skarpt
genmäle till direktör Dalén. Tal., vars
ansvar för betänkandets tekniska delar delades
med Telegrafstyrelsens radiobyrå, hade varit
mycket kritisk mot trådradion under
utredningens gäng, speciellt med anledning av att
lian ursprungligen varit trådteletekniker, men
kunde nu icke finna någon annan lösning
än trådradio för att möta programsidans
krav. Frekvensmodulering är olämplig
speciellt ur social synpunkt med hänsyn till
att den kräver nya mottagare;
synkronsändningen kan vara bättre, men man bör
beakta läget om 10 år då omkring 700 000
lyssnare har trådradio och möjlighet att få tre
program; vad skall då de övriga säga? Om
man börjar synkronköra stationer inom vissa
områden, blir lyssnarna inom andra områden
mer eller mindre störda. En kraftig station
i t.ex. Vilhelmina, som vore synkronkörd
med Motala, skulle höras utmärkt av kanske
30 000 lyssnare i Lappland, men samtidigt
skulle mottagningen bli mer eller mindre
förstörd för omkring 400 000 lyssnare i mellersta
Sverige. Trådradio på belysningsnät har enligt
engelska erfarenheter väsentliga nackdelar.
Talman Sävström ansåg det egendomligt, att
kritiken i stor omfattning satte in mot
detaljer i betänkandet. Utredningens
huvuduppdrag hade varit att föreslå sådana
anordningar, att alla lyssnare i Sverige skulle
kunna höra åtminstone ett program, vilket
nu icke alls är fallet. Härvidlag blir
trådradion en välsignelse för de sämre lottade
lyssnarna. Man behöver för övrigt inte gå
hela den utstakade vägen ut, utan man
kan stanna på godtycklig punkt om så skulle
senare visa sig motiverat.
Civilingenjör Hugo Larsson ansåg i likhet
med tidigare talare, att trådradion vore
lämplig för att skaffa goda
lyssningsmöjlig-heter åt de sämst ställda lyssnarna, men
tråd-radiolösningen av dubbelprogramfrågan är en
helt annan sak. Granskningskommittén har
undersökt möjligheterna att ordna ett
dubbel-program trådlöst genom synkronkörning och
funnit, att en sådan lösning borde vara
genomförbar med utgångspunkt från
montreuxkon-ventionens bestämmelser. Tio synkronkörda
stationer på 10 kW stör ej mer än en enda
station på 50 kW; dubbelprogramfrågan bör
prövas utan att utbyggnaden av irådradion
för de sämst ställda lyssnarna uppskjutes.
Direktör Yngve Hugo framhöll, att
utredningen ej siktade på dubbelprogram utan på
trippelprogram, varför det ändå blir
nödvändigt att anordna trådradio för det tredje
programmet.
Överingenjör Ernst Magnusson anförde, att
man nog genom omgruppering av stationerna
och deras effekter kunde åstadkomma två
trådlösa program; dock skulle störningar
mångenstädes förekomma, speciellt från vissa
utländska stationer. Det kan aldrig bli bättre
än nu i störningshänseende om man söker få
två trådlösa program, i synnerhet som Sverige
kan komma att få ett mindre antal
våglängder vid nästa våglängdskonferens. Våra
rundradiostationer i Luleå och Östersund ligger
för övrigt redan nu utanför det egentliga
rundradiobandet, och vid
montreuxkonferen-sen gjordes en kraftig attack mot
sundsvallsstationens våglängd. Många lyssningsområden
ligger också redan nu ogynnsamt med
hänsyn till att fältstyrkan där är ungefär lika
från flera stationer på samma våglängd. En
avsevärd försämring i detta hänseende kan
väntas vid ytterligare utbyggnad av
synkronkörningen. Vi är därför absolut hänvisade
till trådradio.
Byrådirektör Erik Esping ansåg att
trådradiomottagaren kan göras tekniskt bra och
även billig om man nöjer sig med att ta emot
enbart trådradioprogram. Trådradion
kommer nog för övrigt att reducera lyssnarnas
önskan att kunna ta in utländsk
underhållningsmusik o.d. Trådradio på kraftledningar
är olämplig med hänsyn till att
kraftledningarna just är bärare av de flesta
störningar. Om Stockholms rundradio nu
ut-bygges till 120 eller ev. 240 kW, blir
möjligheterna att med gott resultat avlyssna C3
dubbelprogramstation på 5 till 10 kW i
Stockholm vid sidan av den stora stationen
minimala.
Civilingenjör Larsson ansåg, att man kan
utnyttja montreuxvåglängderna bättre än nu
genom verklig synkronkörning, ej den
"asyn-kronkörning" som hittills förekommit i
Sverige. Man bör ej driva upp effekten på en
station i onödan, ty lyssningsområdet ökar
ej alls i proportion till effektökningen. För
Stockholmsområdet är det lämpligast med sex
mindre synkronstationer. Tekniskt fulländad
synkronkörning är ej något nytt utomlands.
Synkronkörningssystemet kan dock ej klara
av ett trippelprogram; om ett sådant
oundgängligen erfordras måste andra lösningar
tillgripas. Merkostnaden för det tredje
programmet har preliminärt beräknats till85 Mkr.
och årskostnaden till 8,5 Mkr. Är detta tredje
program verkligen värt så mycket pengar?
Direktör Hugo ansåg att så absolut var
fallet och nämnde att man i England snart får
tre program, som kommer att sändas
samtidigt i rätt stor omfattning, speciellt på
kvällstimmarna. Radiotjänsts uppfattning, som
bl.a. stödes av en rundfråga, är, att samma
utvecklingslinjer är lämpliga i Sverige.
Radiotjänsts kulturella ansvar är mycket stort;
konserter, teater, diskussioner, kurser m.m.
måste ta många programtimmar i anspråk
och ger ej mycket över till
folkbildningsprogram, lättare underhållning m.m. om
man skall nöja sig med ett eller två
program. Trippelprogrammet måste därför vara
högsta önskemål.
Civilingenjör Nils Lundqvist framhöll, att
enligt betänkandet de tre programmen
kommer att sändas samtidigt endast omkring
570 h/år. Det är icke rimligt att investera
85 Mkr. för ett tredje program, som endast
skall utnyttjas ca 1,5 h per dag, då man nu
kan få ett heldagsprogram för 20 Mkr.
Direktör Dalén påpekade, att man om några
få år kanske kan köpa billiga stålbands- eller
ståltrådsapparater för automatisk inspelning
av radioprogram under den tid man icke
är hemma. En sådan utveckling skulle göra
det tredje programmet mindre befogat.
Civilingenjör Arne Holtzberg påpekade, att
de sakkunnigas förslag försvårar det
internationella utbytet genom att de svenska
trådradioprogrammen icke kan avlyssnas utom
landet, och även därför, att de våglängder,
som användes för trådradio, kommer att
blockera trådlös mottagning på samma
våglängder för trådradiolyssnarna.
Direktör Alexandersson och civilingenjör
Mats Holmgren ansåg, att flera uppgifter i
betänkandet är tendentiösa, t.ex. uppgiften om
kostnaderna för folktrådradiomottagare, som
förutsattes ha betydligt lägre utgångseffekt
än nuvarande rundradiomottagare.
Civilingenjör Larsson ansåg trådradion vara
mycket bra såsom sådan men den bör ej
drivas in absurdum. Om man skall
framhärda med trippelprogrammet torde dock
trådradion bli oundviklig.
Efter ytterligare några inlägg avslutades
diskussionen. I supén, som inföll efter
direktör Hugos första inlägg, deltog ett sjuttiotal
personer. g
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Mekanik, Väg- och
Vattenbyggnadskonst samt Svenska
Arkitektföreningen har inställt sina sammanträden i
maj med anledning av 3:e Nordiska
Ingenjörsmötet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
