Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1946 - Järnverkens och gruvornas utbildningsfrågor, av Karl Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1946
461
Järnverkens och gruvornas utbildningsfrågor
Byråchef Karl Josephson, Stockholm
Under senare år har man från såväl
företagar-som arbetarhåll alltmera insett betydelsen av
yrkesutbildningen och denna har blivit aktuell
inom de flesta yrkesområden. Man kan säga, att
för framgång i den enskildes arbete och
framåtskridande inom näringslivet är yrkeskunskap en
av grundförutsättningarna. Ökade resultat av
arbetet, högre lön och höjd levnadsstandard
möjliggöras genom yrkeskunskap. Den yrkeskunnige
löper vid arbetslöshet mindre risk än den icke
yrkeskunnige att mista sin arbetsförtjänst.
Rationaliseringen inom näringslivet ökar även kravet
på god yrkeskunskap. Kunnighet i yrket medför
också ökat intresse för arbetet. Dessa och andra
synpunkter kunna anföras i fråga om
yrkeskunskapens betydelse inom alla näringslivets
områden och sålunda även inom det område, som här
särskilt skall behandlas.
Man kan säga, att utbildningen av industrins
arbetskraft i första hand är en industrins egen
angelägenhet men det måste framhållas att den
också är en mycket viktig samhällsangelägenhet.
Statsmakterna ha också tidigt vidtagit åtgärder
till främjande av yrkesutbildningen för
industrin, fastän hantverkets utbildningsproblem nog
länge kommo att stå i förgrunden.
Åtskilligt har emellertid under senare år
framkommit för att förbättra yrkesutbildningen även
inom industrin. En av arbetsmarknadsparterna
tillsatt yrkesutbildningskommitté framlade i maj
1944 "Betänkande med förslag till åtgärder för
lärlingsutbildningens främjande" och i detta har
framförts många värdefulla synpunkter på det
aktuella problemet. Grundtanken i betänkandet
är att utbildningen av yrkesarbetare
huvudsakligen bör ske på arbetsplatserna, varigenom en
omedelbar kontakt med de industriella
arbetsmetoderna och förtrogenhet med den industriella
arbetstakten vinnes. Många gånger får emellertid
utbildningens grundlighet och allsidighet bli
beroende på mer eller mindre tillfälliga faktorer och
man har då ingen garanti för att utbildningen blir
systematisk.
Den praktiska utbildningen, som erhålles inom
företagen, kan kompletteras vid de kommunala
skolorna för yrkesundervisning, fastän denna
möjlighet hittills utnyttjats i allt för ringa grad.
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 8 februari 1946.
DK 331.86 : 622
373.633
såsom framgår av en av
Arbetsmarknadskommissionen gjord utredning. Denna utredning visade,
att av de 15—18-åringar, som den 1 januari 1943
voro anställda inom industrin, endast 6,72 %
av de manliga och 3,36 % av de kvinnliga fått
någon yrkesutbildning i en skola för
yrkesundervisning.
Man kan särskilja olika vägar för ordnande av
utbildningen av industrins arbetskrafter:
undervisningen i yrkesarbete och yrkesteori är
förlagd till en verkstadsskola upprättad av
samhället;
utbildningen i yrkesarbete är förlagd till såväl
verkstadsskola som industrin på sådant sätt att
eleven under olika perioder deltar i yrkesarbetet
i skolverkstaden och inom företaget
(växelutbildning). Undervisningen i yrkesteori är förlagd
till skolan;
utbildningen i yrkesarbete är helt förlagd till
industrin, undervisningen i yrkesteori däremot till
skolan, vanligen aftonskola;
industriföretaget står för såväl utbildningen i
yrkesarbete som den teoretiska undervisningen,
varvid den sistnämnda givetvis kan tänkas
ordnad genom samarbete med något
korrespondens-institut.
Utbildning i verkstadsskola
Verkstadsskolarna ha enligt yrkesskolstadgan
till ändamål att bereda den ungdom, som efter
avslutad folkskolekurs vill ägna sig åt hantverk
eller industriellt yrkesarbete, tillfälle att förvärva
ett visst mått av praktisk yrkesfärdighet för att
därigenom bli i stånd att lättare erhålla
anställning och vidare utbildning i yrket. I vissa
hantverksyrken kan verkstadsskolan ge en så pass
fullständig utbildning att eleven efter genomgång
av skolan kan betraktas som utlärd arbetare inom
sitt yrke. Samtidigt med den praktiska
utbildningen skall eleven i verkstadsskolan erhålla en
teoretisk utbildning, som motsvarar den som ges
i lärlingsskolan. Vanligen är den praktiska
utbildningen i yrkesarbete i verkstadsskolan förlagd till
en särskild skolverkstad; i vissa fall kan den även
vara förlagd till en särskild avdelning inom ett
industriföretag, varvid företaget står för
maskinutrustning och arbetsobjekt medan läraren
avlönas av kommunen, som för detta ändamål
åtnjuter statsbidrag. Man har då en inbyggd verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
