Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1946 - Järnverkens och gruvornas utbildningsfrågor, av Karl Josephson - Diskussion, av E Nygren, L Berglund, F Sandin, S Dalhammar, G Sterky samt Karl Josephson - Suomalaisten Teknikkojen Seura, av r - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
TEKNISK TIDSKRIFT
Hällefors, skall behandla yrkesundervisning för
vidareutbildning av arbetare. Kommittén syftar till att lägga upp
program för en yrkesutbildning, där grundläggande ämnen
skulle inläras genom korrespondenskurser och de
till-lämpade genom specialkurser med ingenjörer som lärare.
En av de stora svårigheterna på detta område är
kompendierna, som det har visat sig vara svårt att få författare till.
Överingenjör S Dalhammar: För vår utbildning av
ma-skinborrare vid Atlas-Diesel vore det önskvärt att få veta
eventuella erfarenheter av dessa bättre utbildade arbetares
nyttiga inflytande på sina arbetskamrater.
Överingenjör G Sterky: Om en del pojkar arbetar något
år före inträdet i yrkesskolan, vilket är önskvärt, uppstår
sannolikt svårigheter i samband mëd den minskade in
komsten under skoltiden.
Yrkesutbildningen får inte gå till överdrift, då vi kan
vänta oss mindre årskullar i framtiden; en genomgående
treårig utbildning skulle sålunda undandra samhället en
avsevärd mängd arbetskraft. Yrkesutbildningen bör främst
ta sikte på det bästa pojkmaterialet. En kombination av
fortsättningsskola och yrkesutbildning kan tänkas, främsi
vad lärarkrafterna beträffar. I mindre samhällen är det
nog annars svårt att få tag i lämpliga lärare.
Byråchef Josephson: Pojkarna kan inte samtidigt gå i
fortsättningsskola och i yrkesskola på kvällarna; man
måste därför avråda från en sammankoppling.
Pojkarna har vanligen inkomster även i yrkesskolan,
såsom flitpengar, stipendier o.d., och avbrottet i inkomst
under skoltiden behöver därför inte vara så svårt.
Rektor Sandin: I början var arbetarna skeptiska mot
utbildningen, men detta motstånd ger sig snart. Det är
viktigt att undervisningen i yrkesskolan och vid
efterbildning sker i smågrupper och i korta avsnitt. Man bör
således inte samla 100—200 man till föreläsning.
Lars Willner
Suomalaisten Teknikkojen Seura, de finskspråkiga
högskoleingenjörernas sammanslutning, firade söndagen den
17 mars 1946 sitt 50-årsjubileum.
Vid föreningens stiftande den 17 mars 1896 antogs
namnet Suomenkielisten Teknikkojen Seura och som dess
huvuduppgift angavs utarbetandet av en finskspråkig
teknisk terminologi. Behovet av en sådan var trängande, ty den
som då fanns var både bristfällig och på många punkter
direkt misslyckad. Ar 1903 publicerades det första häftet av
ordboken, men arbetet i dess helhet slutfördes först 1918
med en tysk-finsk-svensk ordlista. Från och med 1911 har
föreningen haft sitt eget organ, Teknillinen Aikakauslehti.
Vid 20-årsjubileet 1916 ändrades föreningens namn till
Suomalaisten Teknikkojen Seura och samtidigt antogs nya
stadgar. Enligt dessa är föreningens uppgift, som tidigare
begränsats till det språkliga området, att främja de finska
teknikernas och den finska tekniska litteraturens, teknikens
och industrins utveckling samt att bevaka de finska
teknikernas gemensamma intressen. Den språkliga
verksamheten har hela tiden fortsatts och år 1940 förelåg en helt
ny finsk-svensk-engelsk-tysk ordbok "Tekniikan Sanasto",
som utarbetats i samråd med språkexperter och Tekniska
Föreningen i Finland. I samband med 50-årsjubileet har
utgivits en jubileumspublikation vari 37 kända
representanter för landets industri, ekonomiska liv och tekniska
vetenskap medarbetat.
Vid det konstituerande sammanträdet anmälde sig 40
medlemmar; vid 25-årsjubileet var medlemsantalet uppe i
över 600, och för närvarande räknar föreningen över
1 800 medlemmar.
Jubileet firades med ett festmöte i Tekniska Högskolans
festsal. Efter ett hälsningsanförande av ordföranden, stads-
ingenjör A Linnavuori, hölls festtalet av professor A I
Vir-tanen.
Sedan handelsminister Takki framfört regeringens
lyckönskningar överlämnade civilingenjör O Åkerman Svenska
Teknologföreningens stora bronsplakett och framförde den
svenska broderföreningens hälsning. Därefter följde
hälsningar från Dansk Ingeniörsforening och ett trettiotal
finska föreningar och sammanslutningar. Jubileumsmötet
avslutades på kvällen med stor bankett med damer på
restaurang Fennia med över 600 deltagare.
I samband med jubileet hölls den 15 och 16 mars
ingenjörsdagar. På fredagen var diskussionsämnet
"Kraftsituationen i Finland", som behandlades ur olika synpunkter av
tre talare. Diplomingenjör G Nordensvan talade om
"Energifrågans ställning i vårt ekonomiska liv".
Diplomingenjör Veijola behandlade ämnet "Vår nuvarande
kraftsituation" och diplomingenjör Viljo Castro hade valt att
redogöra för "Utvecklingsplanen på vattenkraftsområdet",
vilken enligt föreliggande beräkningar skall vara
förverkligad år 1950. På eftermiddagen behandlades frågan om
"Industrins produktionspolitiska perspektiv". Den förste
inledaren, diplomingenjör Jalo Sihtola, framhöll bl.a. att det
naturligaste vore att den finska träförädlingsindustrins
produkter i huvudsak ginge till Ryssland, samtidigt som
handelsförbindelserna väster ut fortfarande hölles öppna.
Lördagsmorgonen ägnades åt "Byggnadsfrågans
nuvarande läge". Bergsrådet Lauri Helenius talade om
"Ingenjörernas ställning i vår tids produktionsliv". Han framhöll bl.a.
att det inte räcker med att ingenjören är insatt i
organisations- och rationaliseringsfrågor, han måste också ha
en viss psykologisk skolning. Även om den nuvarande
undervisningen ger en stark teoretisk grund måste det
dock konstateras att ingenjörernas kunskaper i
ekonomiska frågor och problemen på arbetsplatserna, om
arbetsmarknadens organisation och om juridiska ting är
bristfälliga. Särskilt saknas för närvarande kunniga
praktiker, som kan ta på sig ansvaret för de stora uppgifter,
som under de närmaste åren kommer att vila på den
finska ingenjörskåren.
Det sista diskussionsämnet var "Sociala frågor", vilket
behandlades av fyra inledare. r
Kungörelser
Svensk Författningssamling
91 29/3 Lag om fortsatt giltighet av lagen 12/12 1941
(nr 925) om reglering av förbrukningen av
elkraft och gas (t.o.m. 30/6 1947).
95 22/3 Lag om fortsatt giltighet av
prisregleringslagen av den 30 juni 1942 (nr 459) (t.o.m.
30/6 1947).
Industrikommissionens Meddelanden
317 4/4 Reservdelar till traktorer och
lantbruksmaskiner (utslitna delar behöva ej inlämnas fr.o.m.
15/4 1946).
319 1/4 Upphävande av clearingförfarandet på gjutna,
raka, heltjocka muffrör av icke smidbart järn
(gäller fr.o.m. 4/3 1946).
321 9/4 Fri försäljning och förbrukning av lin och
jute m.m. (fr.o.m. 15/4 1946).
322 15/4 Upphävande av regleringen av handeln med
asfalt papp m.m.;
ändrade bestämmelser om tillverkningen av
viss byggnadspapp-,
försäljning av under beslag liggande
byggnadspapp
(gäller fr.o.m. 23/4 1946). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
