Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 25 maj 1946 - Byggnadsindustrins rationalisering, av H B - Sell's Directory för Storbritannien och Irland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
TEKNISK TIDSKRIFT
är ett bra stommaterial, men det är för dyrbart och
priserna hålles uppe i skydd av de höga tegelpriserna.
Transporterna av byggnadsmaterial till och på våra
byggen är nog inte så ordnade, att man i allmänhet kan
säga. att de utgör de lämpligaste metoderna. För att där
möjligen kunna bidra till rationaliseringen har KF och
HSB beslutat bilda ett företag för import av
transportanordningar, verktyg m.m., lämpliga för
byggnadsindustrin. Vad detta kan leda till för resultat är svårt att
precisera. men ett försök att göra en insats på detta område
är frestande, när man ser hur relativt litet som kunnat
göras i det avseendet under senare år.
Att införa småverktyg för att underlätta
materialhanteringen på byggnadsplatsen ger för närvarande inga
nämnvärda ekonomiska resultat och detta sammanhänger
med de stela ackordprislistorna, där tillräcklig hänsyn
icke tas till om arbetsgivaren tillhandahåller maskinell
utrustning, som underlättar arbetet. Vid en fabrik är det
ju så att inför man en ny arbetsmetod och nya maskiner,
så ändras också ackordprislistorna.
Ser man på byggnadsindustrins materialmarknad som
helhet, kan man icke undgå att konstatera att karteller,
trustbildningar och prisöverenskommelser härskar väl
mycket på hela detta område, visserligen icke alltid med
fördyrande resultat för den byggande men ofta med andra
skadliga följdeffekter. Största felet med dessa kartellbild
ningar är nämligen inte att man därigenom skaffar sig
för stora vinster. Inget affärsdrivande företag kan arbeta
utan vinst — och dessa vinster utgör trots undantag ofta
en rätt ringa del av produktionspriset — utan största felet
ligger på ett helt annat område. Prisöverenskommelser och
kartellbildningar blir mycket ofta den vallgrav bakom
vilken materialfabrikanten kan skydda sig mot konkurrens
och på det sättet undvika att utveckla sin industri,
förbättra den och införa moderna metoder. Man kan
visserligen nämna exempel på att en trustbildning icke haft
denna följdverkan, men oftast ger en ringbildning detta
resultat.
Om man går in på arbetsprocessen, kan man inte undgå
att konstatera, att våra byggnadsföretagare och
byggmästare ännu så länge icke givit sig riktigt i kast med
rationaliseringsarbetet på fullt allvar. De ’erfarna’ inom
yrket ser ofta med en viss medömkan och misstro på dem,
som söker införa nya metoder. Företagarna är mestadels
konservativa, och då är det inte att förvåna sig över om
arbetaresidan ser på det hela med samma känslor. Man
inser inte på någondera sidan, att utvecklingen är till
fördel för alla men att nya arbetsmetoder och nya
konstruktioner icke alltid kan lyckas vid första framstöten. Det
finns knappast någon uppfinning eller någon ny
konstruktion på något område, som inte till en början förefallit
att vara ganska litet lyckad. Jag tror inte, att den första
ångmaskinen, den första motorn eller den första
flygmaskinen var så mycket att hurra för. Först vid upprepade
försök och efter det att man lagt ned mycket kapital på
saken kom framgången, så att de blev de utmärkta
hjälpmedel för människorna, som de numera är.
Det kanske inte är ur vägen att nämna några exempel
på olämplig prissättning, . som skett mellan parterna på
byggnadsområdet, för att belysa vad som ovan nämnts.
När HSB började införa sina moderna målade
köksinredningar i Stockholm, utfördes detta arbete efter timlön och
kostnaden var 15 kr. per kök för uppbärning, montering
och de justeringar, som är nödvändiga bl.a. på grund av
den mycket lindriga noggrannhet, varmed måttsättning
sker på byggnadsplatsen. Ackord sattes sedan för denna
montering och det blev 37 kr. per kök i Stockholm. Vid
ackordsättningen förlorade man således 22 kr. Inom den
övriga industrin lär det inte vara vanligt att ackord sättes
i den proportionen till kostnaden för arbetet utfört efter
timlön. Liknande felaktiga ackord finns för t.ex.
inmontering av bröstningar, som HSB använder vid alla fönster
och vilka medför en hel del lättnader i byggnadsarbetet.
Vid inläggning av en marmorbänk i ett HSB-hus, vilket
är en mycket lätt operation, då bänken bara lyftes upp
och lägges på en konsol, på vilken man först strukit litet
cement, är ackordet satt så att förtjänsten blir ca 17 kr/h.
Var och en vet, hur mycket underliga bestämmelser som
råder, då det gäller prislistan för målarna. Ett exempel
är, att ackordet för att måla en dörrkarm är högre om
man i denna karm skall sätta in ett ädelfanerat och
fär-digbehandlat dörrblad än om målaren även skall måla
dörrbladet. Det tar ju inte mera tid att måla en karm
därför att dörrbladet är färdigbehandlat på fabrik. Priset är
med andra ord en kompensation för att målaren inte får
måla dörrbladet. Denna prissättningsprincip kan ju, om
den föres till sina yttersta konsekvenser, leda till rätt
underliga resultat, vilket läsaren själv kan spekulera över.
Nu är det mycket olämpligt, om dessa här antydda
felaktiga prissättningar skulle tas till intäkt för den
tankegången att byggnadsarbetaren i allmänhet har så höga
förtjänster på sitt ackordsarbete. Det finns många priser
i prislistorna, som är mycket låga och där förtjänsten
ligger betydligt under medelförtjänsten för ackordsarbetet
sett i större sammanhang, men det är egendomligt, atl
man icke enas om en riktigare prissättning för nya saker
och justerar både låga och höga ackord. Detta skulle
knappast inverka på den årsförtjänst byggnadsarbetaren
har, men utvecklingen skulle icke stoppas på den här
fronten såsom nu sker. Vidare skulle man säkert i det
långa loppet kunnat spara arbetskraft och ändå producera
lika mycket hus. Vi kommer ju många år framåt att ha
ont om arbetskraft i vårt land och behöver hushålla med
den.
Genom samhällets kraftiga ingripande på bostadsbyggan
dets område är vi nu framme vid möjligheten att fördela
byggnadsarbetet över året på ett betydligt jämnare sätt än
hittills skett. Detta är värdefullt både nationalekonomiskt
och för den arbetande. Säsongarbetet har varit till
nackdel för byggnadsverksamheten och det förekommer i stor
utsträckning fortfarande. Här finns det från företagarnas
sida något att göra i samverkan med staten, mot vilken
prestation en större förståelse skulle kunna uppnås från
arbetaresidan för en lämpligare och lägre prissättning av
vissa ackord, vilka kan befordra det tekniska
framstegsarbetet. Varför skulle inte prissättning av nya arbeten
kunna ske som i en fabrik, nämligen genom arbetsstudier?
Detta är några reflexioner, som jag hoppas klargör min
syn på saken och som jag tror stämmer med de
synpunkter, som varje inom den övriga industrin sysselsatt
person skulle ha.
Som ett exempel på vad ett rationaliseringsarbete kan ge,
om man bara har ett tillräckligt stort projekt och utnyttjar
alla möjligheter, som finns på ett arkitektkontor och som
organiserandet av bostadsförvaltningen samt dess
finansiering kan ge, vill jag nämna, att vid ett projekt, som
beräknats av HSB, avsett att utföras i en av våra
medelstora städer, har årskostnaden för lägenheterna kunnat
nedbringas från ca 23,00 kr/nr, som är den siffra man
tidigare uppnått vid mindre, liknande byggen, till 20,10
kr/m2, i båda fallen under förutsättning av en kooperativ
förvaltning av fastigheterna. Skulle de förvaltas som
hyreshus, torde hyrespriset bli ca 21,40 kr/m2. Resultaten har
uppnåtts bl.a. genom att utnyttja den finansieringsmetod,
som föreslagits av Bostadssociala Utredningen, men även
genom att man vid dessa stora projekt under statlig och
kommunal medverkan kan göra besparingar på ett sätt,
som inte går att genomföra när hus av mindre storlek
bygges ett för ett." H B
Sell’s Directory för Storbritannien och Irland, som
i år har utkommit i sin sextioförsta årgång, innehåller en
svensk avdelning om 144 sidor, upptagande adresser på
flera tusen svenska importörer och fabrikanter. Det är
första gången som en brittisk handelskalender haft en
så stor svensk sektion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
