Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Medicinska synpunkter på skiftesarbetet, av A Ahlmark och S Wolontis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
533
Medicinska synpunkter på skiftesarbetet
Med. dr A Ahlmark och med. lic. S Wolontis, Stockholm
Som ett led i den välståndshöjning, som ägt
rum i vårt land under det senaste halvseklet,
ingår en strävan att i möjligaste mån skydda
människan mot sjukdom och annan ohälsa. Denna
tendens har även kommit till uttryck på
arbetsplatserna, där ett stort arbete nedlägges på att
avlägsna olycksfalls- och sjukdomsrisker och där
man bl.a. genom en utbyggnad av de sanitära
anordningarna även positivt söker verka för
folkhälsans höjande. I och med att många av de
synpunkter, som förut ansetts viktiga, blivit
tillgodosedda, ha andra spörsmål ryckt fram i rampljuset.
Olägenheter som tidigare betraktats som
"nödvändigt ont" ha kommit under debatt och man
har frågat sig i vad mån inte även de kunna
avhjälpas. Ett exempel härpå utgör skiftesarbetet,
om vilket man sedan länge varit medveten att det
medfört vissa vådor ur hälsosynpunkt. Dessa
vådor ha tidigare begränsats och begränsas
säkerligen än i dag i mycket stor utsträckning
genom att de för skiftesarbetet minst
motståndskraftiga individerna lämna sitt arbete efter en
tid. Man kan emellertid inte värja sig från det
intrycket att det i viss utsträckning förekommer,
att personer, vilka ådragit sig av skiftet
betingade sjukdomar, sedan sjukdomen läkts återgå till
skiftesarbetet och förvärva recidiv.
Man känner inte till det exakta antalet personer
som i vårt land gå i skiftesarbete. Enligt en
utredning av 1942 års semesterkommitté*
sysselsättas emellertid inom industrin minst omkring
35- à 40 000 arbetare i treskift, huvudparten i
pappers- och järnindustrin. Denna siffra är en
minimisiffra, till vilken bör läggas inom sjukvård,
trafikverk och liknande tjänstgörande personal,
varför man uppskattningsvis kan beräkna antalet
skiftesarbetande personer i vårt land till
omkring 50 000. Problemet har sålunda en
betydande räckvidd. I denna redogörelse för de
medicinska synpunkterna på skiftesproblemet
skola vi begränsa oss till de former av
skiftesarbete, inom vilka nattarbete ingår.
Det är den omständigheten att tiderna för sömn
och måltider omkastas, som medför
skiftesarbetets speciella påfrestningar. Normalt är
människan inställd på att arbeta på dagen och sova
på natten. Ett brytande av denna "livsrytm" har
* Statens Off. Utredn. 1945 nr 59.
DK 331.812 : 613
mer eller mindre ogynnsamma återverkningar på
hälsotillståndet. Vi skola här inte i detalj
redogöra för de besvär, som kunna uppkomma vid
skiftesarbete, utan vilja blött framhålla, att de
framför allt bestå i allehanda "nervösa" tillstånd
med sömnrubbningar och rubbningar från
mag-tarmkanalen. Däremot skola vi något närmare
sysselsätta oss med vad man vet om frekvensen
av rubbningarna, deras återverkningar på
produktionsresultatet samt de åtgärder, som
rekommenderats för att i möjligaste mån förhindra de
olägliga följdverkningarna.
Den medicinskt vetenskapliga uppfattningen om
skiftesproblemet uppvisar talrika motsättningar.
Medan man från vissa håll helt förnekar
för-handenvaron av några olägenheter av
skiftesarbete, redovisar man från andra håll en hög
frekvens av besvär hos dem, som ha sådant
arbete. De skilda uppfattningarna torde bero dels
på att mer eller mindre lämpliga skiftestyper
studerats, dels på undersökningarnas
noggrannhet, men även på att skilda arbeten (tungt arbete
och lätt arbete, intellektuellt arbete) medföra
olika kraftiga reaktioner mot skiftets speciella
påfrestningar. Även om den hittillsvarande
erfarenheten ej medger något generellt omdöme kunna
vissa allmänna drag i den medicinska
uppfattningen om skiftesarbetet dock framhållas.
Från engelskt håll synes man i stort sett icke
finna någon menlig inverkan på hälsan av
skiftes-och nattarbete. Denna uppfattning torde i främsta
rummet vara grundad på en analys av
sjukligheten hos berörda arbetare och arbeterskor.
Från amerikanskt och centraleuropeiskt håll åter
synas andra erfarenheter föreligga. Skilda
undersökare ha här ansett sig kunna konstatera, att
det vid skiftes- och nattarbete föreligger såväl
en ökad olycksfallsrisk som en benägenhet för
rubbningar från nervsystem,
matsmältningsapparaten och blodomloppet — för att nu nämna
de viktigaste områdena. Även i vårt land har
en del läkare sysslat med hithörande
frågeställningar och i stort sett kunnat bekräfta, att
skiftesarbete i vissa fall kan ge anledning till
allvarliga rubbningar av hälsotillståndet. En viss
uppfattning om den svenska läkarkårens åsikt
i frågan finner man i resultaten av en
nyligen utförd rundfråga bland läkarna rörande
sjukligheten hos treskiftes- och nattarbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
