Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 8 juni 1946 - Ny metod för utsprängning av stora bergrum, av Åke Lidén - Tenn och gummi i Malacka, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 juni 1946
Fig. 5. Apparat för rengöring av borrhål med vatten och
komprimerad luft.
som ovan angivits för beräkningen av höjden av
bottenstrossen i A-hallar. Enda skillnaden är, att man i detta
fall måste räkna med ett förhålande mellan volymerna av
brutet och fast berg av 1,4 : 1, på grund av att berget vid
skjutningen blir mer omblandat.
Vid denna metod är berglossningen per kilogram
dynamit något mindre än vid den först beskrivna metoden.
Dessutom blir taket icke lika helt som vid denna metod.
Utsprångning av C-hallar
I dessa hallar är de vertikala väggarnas höjd 11 m.
I så höga hallar är det av speciellt stor betydelse, att
såväl tak som väggar äro möjligast hela och säkra.
Därför användes en metod för utsprängningen, som
möjliggjorde att såväl väggar som tak frilades genom skjutning
av diamantborrhål. Fig. 6 visar den allmänna anordningen.
Först brytes den övre delen av rummet dvs. den del som
ligger över linjen A—A i figuren. Sedan berget från denna
operation utlastats brytes den nedre delen av rummet.
Man börjar med att driva en centrallängsgående ort 1 med
en dimension av 3,6 X 3,6 m. Orten strossas ut till 9 m
bredd 2, varefter kvarstående bergpartier 3 diamantborras
och skjutes. Brytningen av den nedre delen av rummet
börjar med att orten 4 drives med en dimension 4,5 X 2,5
m. Taket 5 skjutes ned varefter kvarstående bergpartier 6
diamantborras och skjutes.
Effekter
En sammanställning av de uppnådda effekterna har
gjorts i tabell 1.
I Gibraltar har en borreffekt av endast 9,4 m per
borrmaskinsskift uppnåtts vid diamantborrningen. I
jämförelse med motsvarande siffror från USA och Kanada synes
denna effekt mycket låg, kanske endast hälften så hög
som den borde vara i en så lättborrad bergart som ren
och homogen kalksten. Om en högre borreffekt kan
uppnås, exempelvis genom lämpligare borrmaskiner eller en
rationaliserad uppställning av maskinerna, kommer den
totala indriften per skift att öka i motsvarande grad. Det
Fig. 6. Utsprängning av C-hallar.
borde heller icke vara omöjligt att använda fler
borrmaskiner per skift i så stora rum som det här är fråga om,
varigenom indriften även skulle ökas.
I tabellen har en aproximation gjorts vid beräkningen
av indriften vid sprängning med diamantborrade hål. De
siffror, som införts i andra kolumnen för denna
brytningsmetod, hänföra sig egentligen till indriften per 8 h
diamantborrning. Då laddning och andra förberedande
arbeten kunna göras medan borrningen pågår, så att
skjutning kan ske mycket kort tid efter sedan de sista
borrhålen blivit färdiga, torde denna approximation vara
berättigad.
För värdesättning av resultaten bör man först och främst
jämföra de effekter, som erhållits vid sprängningen av de
diamantborrade hålen med resultatet av den vanliga
tak-strossningen utförd med lufthammarborrade hål. Det visar
sig, att indriften per skift i A-hallar är avsevärt större
än vid takstrossning med lufthammarborrade korta
spränghål. Härvid är att märka dels att en avsevärt större
in-drift borde ha kunnat uppnås genom en bättre anordning
av diamantborrningen, dels att ifrågavarande takstross
var mycket gynnsam, genom att strossens och ortens höjd
vara så avpassade, att borrmaskinerna kunde ställas upp
på det vid strossningen nedskjutna berget. Hade det
varit nödvändigt att strossa ut de stora hallarna med korta
spränghål hade mycket mer komplicerade metoder för
uppställning av maskinerna och för strossningen måst
användas, vilket skulle medfört långsammare indrift. Det bör
även framhållas, att metoden möjliggjorde en enkel och
billig utlastning med stora grävskopor. Utlastningen kunde
fortgå ostörd av borrning och skjutning.
Av tabellen framgår även att man med diamantborrade
hål fått 2—3 gånger så stor berglossning per meter
borrhål och kilogram dynamit som vid vanlig takstrossning.
Detta torde mer än väl uppväga merkostnaderna per meter
borrhål vid diamantborrning. Denna torde nämligen icke
bli så stor vid användning av moderna snabbgående
specialmaskiner för spränghålsborrning med
diamantborrkronor och med de nya typer av borrkronor, som
tillkommit för ändamålet under de senaste åren.
En av de viktigaste fördelar, som uppnås vid användning
av djupa diamantborrhål enligt de beskrivna metoderna, är
att tak och väggar bli jämna och hela. Härigenom uppnås
avsevärda besparingar i kostnaderna för förstärkning av
dessa med cementingjutning etc. Åke Lidén †
Tenn och gummi i Malacka. Man hade i USA hoppats,
att det i fjärran Östern efter japanerna skulle finnas
avsevärda lager av tenn. Detta hopp har emellertid gäckats,
sedan det nu har visat sig dels att lagren är obefintliga,
dels att inga gruvor kan väntas komma i produktion på
ännu många månader. Maskinutrustningen har nämligen
till största delen bortflyttats och gruvorna satts under
vatten.
Ett särskilt problem utgör iståndsättandet av det 120-tal
mudderverk, vilka i Malacka användes för tennutvinning
ur siam i floder. Av dessa måste en tredjedel helt ersättas,
vilket beräknas ta två år, en tredjedel kan vara i drift i
sommar och resten sommaren 1947. Det kommer därför
att ta minst 18 månader innan man har nått halva
för-krigsproduktionen och tre till fyra år innan man har
kommit upp till de 80 000 t/år, som Malacka levererade 1939.
Som jämförelse kan nämnas att Förenta Staternas
årsbehov då var 95 000 t/år.
Utsikterna är betydligt ljusare för rågummiförsörjningen,
då plantagerna är relativt oskadade. Gummiträden har icke
avtappats på flera år och kan därför nu producera mer än
normalt. Största problemet är att ersätta de 1 400
driftledare, vilka före kriget fanns i Malacka. Man hoppas dock,
att produktionen av naturgummi skall komma upp till 30 %
av den normala inom sex månader och till 60 % inom ett
år. Det anses, att naturgummit väl skall kunna konkurrera
i pris med det syntetiska (Time 21 jan. 1946). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
