Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 15 juni 1946 - Entropibegreppet och dess användningsmöjligheter, av Harald Lange
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
TEKNISK TIDSKRIFT
en ånganläggning åskådliggöras i exempelvis
ett T—S-diagram enligt fig. 3. Man får ångans
entropiökning i pannan (linjerna 1 a, 1 b och 1 c)
till
J i la i 16 J 1 lc
la lc
Ångans entropiökning i kondensorn (linjerna 2 a
och 2 b) är
^ _ __ C d q2a __ Ti
J Tia T 2b
2 a
Linjen 3 sammanfaller med linje för konstant
värmeinnehåll och åskådliggör tilståndsförändring
hos ångan på grund av strypning och friktion i
ledningar. Härvid omsättes mekaniskt arbete till
värmeenergi. Denna värmemängd antas vara
q/3, varvid gäller
3
Linjen 4 åskådliggör tillståndsförändringen i
maskinen, varvid på grund av friktion m.m.
värmemängden q/4 åter tillföres ångan. Här gäller
•i
Med rx och r2 betecknas ångbildningsvärme vid
ångbildning i pannan respektive kondensering i
kondensorn. Alla värmemängder skola insättas
med positivt tecken.
Då processen tydligen är en cirkelprocess är
A s1 + A s2 + A s3 + A s4 = 0, varvid
energi-ekvationen dessutom förenklar sig till AL i=
<= qx — q2. Totala entropiökningen är nu
Om q2 löses och insättes i energiekvationen fås
AL=qJX’~,ri-T,’ ks (3)
J i
Av denna ekvation framgår att störst
arbetsmängd erhålles om reaktionerna äro omvändbara,
då därvid Aä^O. Verkningsgraden blir då
Ti —Ti’
Carnot-processens, dvs.-—,—. Vid den verk-
l i
liga processen äro förlusterna lika med den totala
T
Fig. 3.
T—S-diagram för
vatten-ånganläggning.
Fig. 4. Ångans och matarvattnets kretslopp vid
schematiserad ånganläggning. ÅP ångpanna, T huvudturbin, HT
turbiner för hjälpmaskiner, KP kondensorns kylvattenpump,
KMP kondensat- och matarpump, K kondensor, MF
matarvattenförvärmare, V strypventil för trycksänkning från 1,5
till 1,0 at a, och W strypventil för tryckfall från 1,0 till
0,06 at a.
entropiökningen multiplicerad med det kallare
värmemagasinets absoluta temperatur.
Genom att undersöka entropiökningen i
processens olika delar kan man uppställa en värme—
arbetsbalans för en ånganläggning. Därvid måste
emellertid tas hänsyn till att värme tillföres
anläggningen från flamman och rökgaserna i
pannan, vilkas temperatur ej är konstant utan
varierar från den mot luftmängd och
förvärin-ningstemperatur svarande teoretiska
förbränningstemperaturen (med hänsyn tagen till
eventuell dissociation) till den temperatur vid vilken
rökgaserna lämna pannan. Nyssnämnda
energi-ekvation (3) får därför ändras till
AL — qi-T2’jy^-T2’£s (4)
9l
Tillvägagångssättet vid balansräkningen framgår
av följande.
Exempel
Ånganläggningens anordnande i princip framgår
av fig. 4, där värmeinnehåll i och entropi s anges
vid olika ställen i anläggningen.
Följande mätningar göras:
avgastemperatur ........................... °C 350
ytterluftens temperatur ..................... °C 0
panntryck ................................. at a 25
ångtemperatur efter överhettaren ............ °C 350
ångtryck före munstycken i huvudturbin .... at a 22
ångtryck före munstycken i hjälpmaskiner ... at a 18
matarvattentemperatur efter förvärmaren .... °C 100
avloppsångtryck efter hjälpmaskinerna ......at a 1,5
avloppsångans temperatur................... °C 200
kondensortryck ............................ at a 0,06
kylvattentemperatur före kondensorn ........ °C 7
tryck i matarvattenförvärmaren på ångsidan, ca at a 1,0
För att bestämma i„i (se nedan) måste man
känna ångans tillstånd efter huvudturbinen. Detta
kan ej mätas direkt då man befinner sig i det
fuktiga området utan får beräknas med
kännedom om turbinens adiabatiska verkningsgrad.
Denna erhålles ur för turbinen gällande kurvor
sedan ångmängd och varvtal beräknats resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
