Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1946 - NIM 3, av Harry Kolare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1946
<307
män hade en trevlig afton på Svenska
Teknologföreningen, medan elektrikerna talrikt uppfyllde
Gillets festvåning. På alla ställen var genom
enskild offervillighet anordnade vickningar och
sexor. Hur dags dessa slutade är inte gott att säga,
i varje fall inte elmännens skjortärmsmönstring
på KTH:s studentkår, där trängsel, rök, sång och
tal till ytterlighet tog deltagarnas fem sinnen i
anspråk.
Kommunikationsfrågor dryftas
Redan kl. 9 på onsdag morgon var NIM 3 åter
i full aktion med de tekniska problemen. Denna
förmiddag hölls gott och väl ett 30-tal föredrag,
där bl.a. Torsten Åström nämnde i ett föredrag
om "Stor-Stockholms lokaltrafikproblem", att
tunnelbanan i sin helhet beräknas kunna bli
färdig 1952. Sven E Dybeck redogjorde för
"Byggnadslånebyråns erfarenheter i fråga om
materialbesparing". Erik Bergendal avslutade ett
föredrag om "Det enskilda företagets
rationaliserings-problem" med att säga sig tro, att man förbisett
en mycket viktig produktionsfaktor, nämligen
arbetsglädjen. Ingenjörerna måste göra vad på dem
ankommer för att skapa denna trivsel. Rikard
Frost upplyste att man för att bereda sjöfarten
bättre möjligheter att ta sig fram inomskärs längs
Sveriges långa kust under de sex ofredsåren byggt
omkring 200 nya fyrar av större och mindre
format. Percy Tham höll föredrag om
fotogram-metriska mätmetoders användning inom
tekniken. H H Blache, Danmark, framhöll att han
redan före kriget kom till det resultatet, att
konkurrensen mellan dieselmotorer och ångturbiner
i fråga om stora hästkrafter blivit mycket farlig
för dieselmotorerna. Inför sektionen för
teleteknik hölls fyra föredrag om radio, nämligen av
E Julsrud om den elektroakustiska utrustningen
i Norges nya rundradiohus, av dr V L Jordan om
ljudisolering och akustisk reglering i radiohuset
i Köpenhamn, av Erik Mattsson om Radiotjänsts
nya byggnadsförslag och av S A C Pedersen,
Danmark, om normering av mätningar på
radiomottagare.
Mötets högtidliga avslutning
Efter gemensam slutlunch på det till trängsel
fyllda Hasselbacken var man framme vid NIM 3:s
avslutningsmöte i Cirkus. Det började
symptomatiskt nog som ett vanligt arbetsmöte och
slutade som en ståtlig fest. Den fackliga delen av
programmet svarade Hilding Törnebohm för i ett
föredrag om "Standardiseringen och den
moderna tekniken". Han betonade, att specialisering
och tillverkning i stora serier måste följas av
standardisering. Det tekniska framåtskridandet
hänger intimt samman med verktygens
utveckling. Den kulturperiod, som fått namnet
"järnåldern", håller i våra dagar på att avlösas av en
ny, som vi kallar "hårdmetallåldern". Det har
helt varit de stora industriländerna förbehållet att
leda denna utveckling. Det ligger i denna
utveckling fara för de mindre länderna, om de inte
i tid vidtar åtgärder för att möta den, dvs.
gemensam standardisering och samgående i övrigt. Ett
glädjande samarbete mellan Nordens
standardiseringsorganisationer har ju också kommit till
stånd under de senaste åren, men arbetet på att
lösa problemen har ännu inte satts i gång. Den
moderna standardiseringen sammanhänger
intimt med den tekniska forskningen. Ingenjören
bör i största möjliga mån vara befriad från
rutinarbete, så att han kan sätta in sina krafter på de
stora uppgifterna, de som driver tekniken framåt.
Efter ett musiknummer framförde
representanter för de gästande nationerna sitt tack till
arrangörerna. Paul Kerrn-Jespersen betecknade det
som en stor lycka, att mötet kommit till stånd,
och framhöll, att det haft stor betydelse. Man
hade beslutat bilda en permanent kommitté för
samarbete mellan de nordiska
ingenjörsföreningarna. Kommittén skall sammanträda åtminstone
en gång om året. I sitt tack för mötet vände sig
talaren särskilt till svenskarna, som han tackade
för hjärtligt mottagande, för det kolossala
förarbetet och för stora ekonomiska offer.
Jon Vestdal tackade på svenska för det nordiska
ingenjörssamarbete, som är särskilt viktigt för
Island. Få nationer torde visa större vänlighet
mot främlingar än svenskarna.
Aage W Owe nämnde i sitt tack till de svenska
värdarna, att mötet hade varit rikt och givande
med ett mönstergillt program, för de deltagande
norrmännen helt enkelt en saga. Tack för lösning
av valutaproblem och transportsvårigheter,
hjärtligt tack för detta sagolika möte, för alla
kunskaper, alla impulser och all vänlighet.
För finnarna talade Oscar Fock, som i bunden
Fig. 7. De som gjorde arbetet — NIM 3:s mötesbyrå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
