Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Det svenska elektronmikroskopet, av Arne Bergqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6.34
64 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Strdlgång och avbildning vid ljusmikroskop resp.
elektronmikroskop.
plåtar med en upplösningsförmåga av 8—10
för att ej få onödigt långa exponeringstider. Den
vanliga elektronoptiska förstoringen, som kan
sägas vara nyttig, ligger vid 5 000—10 000
gånger. En fotografisk efterförstoring, i den mån
mikroskopets och det fotografiska materialets
upplösningsförmåga tillåter, kan givetvis göras.
Siegbahn—Schönanders elektronmikroskop
Det svenska elektronmikroskopet är en
konstruktion helt baserad på det omfattande
vetenskapliga arbete på elektronoptik och
elektronmikroskop, som utförts av professor Manne
Siegbahn vid Vetenskapsakademiens
Forskningsinstitut för Fysik. Några intressantare detaljer av
mikroskopet, såsom det nu tillverkas av Firma
Georg Schönander i Stockholm, skola beröras i
det följande.
Högspänningsaggregatet är en av de detaljer, på
vilka stora fordringar ställas. Aggregatet är
dimensionerat för en max. spänning av 85 kV och
med en strömbelastning upp till 0,5 mA få
spänningsvariationer större än 0,1 °/oo ej förekom
ma. Större spänningsvariationer medföra oskärpa
i bilden. För att uppfylla dessa krav har i första
hand den inkommande växelspänningen från
nätet stabiliserats med en spänningsstabilisator, av
känd typ med högmagnetiserad kärna, så att
spänningsvariationer av ±10 % nedbringas till
mindre än ±1 %. Fig. 8 visar ett något
förenklat schema över högspänningsaggregatet.
Huvudbeståndsdelarna utgöras av en
högspännings-transformator. ansluten till ett likriktarerör, en
silkedja av motstånd och kondensatorer samt
två mindre likriktareaggregat, det ena för
katodens glödström och det andra för att åstad-
Fig. S. Högspänningsaggregat för elektronmikroskop.
komma en hjälpspänning till katodens särskilda
elektronoptik. De båda sistnämnda aggregaten
ligga i sin helhet på högspänning och således
isolerade. Från en högohmig spänningsdelare,
synlig till höger om silkedjan på fig. 8. tas en
delspänning ut, som styr en
högspänningsstabilisa-tor, återgiven avsevärt förenklad i schemat.
Hög-spänningsstabilisatorn tar således upp de
återstående spänningsvariationerna och hela aggregatet
är jordat först efter högspänningsstabilisatorn.
Spänningsdelaren gör även tjänst som
förkopplingsmotstånd för en direktvisande kV-meter.
Ledningarna betecknade med K och W i fig. 8
ledas genom en kabel beröringssäkert skyddad
genom jordförbunden yttre metallstrumpa, fram till
mikroskopets katod, kallad elektronkanon. Fig. 9
visar elektronkanonen i genomskärning. En
hår-nålsformad volframtråd K utgör katoden.
Weh-neltcylindern w har en spänning, som är några
hundra voit negativ i förhållande till katoden och
omger katoden belt och hållet utom en öppning i
form av ett litet cirkulärt hål mitt emot
hårnåls-katodens spets i riktning mot anoden ci. Genom
detta hål tränger anodens elektriska fält in till
glödtråden (litet genomgrepp). Resultatet blir att
endast en fin stråle elektroner strömmar ut ur
elektronkanonen, varvid de accelereras till den
hastighet, som motsvarar anodens spänning i för-
Fig. 9. Elektronkanon och accelerationsanod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
