- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
679

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 6 juli 1946 - Likströmsmätningar för kontroll av isolationstillståndet under torkning av stora generatorer, av B R - Reglerbar, statisk faskompensatorutrustning, av B R - Järnrör som samlingsskenor i utomhusställverk, av Mm - Lätt isärtagbar motor, av Mm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 juli 19A6

679

fi min

Fig. 1. Isolationsmotstånd under motståndsprov vid
torkning av generator, 31 MVA, 13,3 kV, 60 p/s, 109 rim.

1 kall maskin för torkning

2 efter torkning i 15 h, 75°C

3 efter torkning i 27 h, 76° C

4 efter torkning i 39 h, 75°C

5 efter torkning i 51 h, 75°C

6 efter torkning i 63 h, 75°C

7 efter torkning i 75 h, 75°C

8 sluttorkat, 87 h, 75°C

9 kall maskin, efter
torkning, 35,7°C

Likströmsmätningar för kontroll av
isolationstillstån-det under tork ning av stora generatorer. För mätning
av fuktighetshalten i lindningsisolationen i stora
generatorer, exempelvis under torkningen, rekommenderas en,
efter vad det uppges, ny metod. Eli likströmskälla med
konstant spänning, exempelvis bestående av en sats
torrbatterier, anslutes mellan lindningen och jord, varefter
strömstyrkan avläses med vissa tidsintervall, 15 s under
den första minuten, 30 s under den andra minuten och
därpå varje minut. De observerade värdena ger en kurva
över laddningsströmmens tidsförlopp. Efter exempelvis
10 min anslutes lindningen till jord, varvid en
urladdnings-ström uppstår. Denna är mindre än den föregående
laddningsströmmen och skillnaden motsvarar läckströmmen
genom isolationen. Med kännedom om den applicerade
likströmsspänningen kan isolationsmotståndet på detta sätt
beräknas. Uppritas motståndet som funktion av tiden från
inkopplingen av likströmskällan, utgör kurvans lutning etl
mått på fuktighetshalten hos isolationen. Ett typiskt
förlopp visas på diagrammet, fig. 1, som erhållits vid
mätningar under torkning av en större trefasgenerator. Med
denna metod är det möjligt att utläsa mera om
isolations-tillståndet än med tidigare tillämpade förfaringssätt, då
laddningstiden ofta blir alltför kort. Genom att då och då
utföra mätningar på i drift varande generatorer och samla
motståndskurvorna kan isolationen tillförlitligt övervakas
(El. Engng 1945 h. 2). B Ii

Reglerbar, statisk faskompensatorutrustning. Som
alternativ till roterande synkronmaskineri för
faskompensering har föreslagits ett helt statiskt aggregat bestående
av en sparkopplad transformator, en reaktor och ett
kondensatorbatteri. Transformatorn förses med
lindningskopplare för reglering från 0 till 100 %. Mellan lindningens
ena ändpunkt och det reglerbara uttaget anslutes
konden-satorbatteriet, medan reaktorn på motsvarande sätt
inkopplas mellan regleruttaget och lindningens andra
ändpunkt. Det påpekas möjligheten att förlänga
transforma-torlindningen och förse denna yttre del med särskild
lindningskopplare, varigenom spänningen bakom
transformatorn kan justeras oberoende av reaktiveffekten. Med den

föreslagna anordningen kan tydligen åstadkommas en
reaktiv generering eller belastning motsvarande
kondensator-batteriets resp. reaktorns märkeffekt vid 100 %
transformatorspänning. Förlusterna anges i ett exempel med 100 %
kondensatoreffekt och 50 % reaktoreffekt till 0,38 % vid
fullt inkopplad reaktor, 0,40 % vid full batterieffekt och etl
lägsta värde för mellanlägena av 0,26 %.Lindningskopplaren
har i detta fall antagits utförd med 17 lägen. Tyvärr
lämnas ej några kostnadssiffror för jämförelse med en
motsvarande synkronmaskin. Sannolikt blir en sådan
betydligt billigare och förslaget synes närmast ha framförts som
en nödfallsutväg med hänsyn till den på sina håll
våldsamma belastningsökningen och de långa leveranstiderna
för roterande maskineri. Det ges ej heller något direkt
belägg för att projektet kommit till praktiskt utförande
(Gen. Electr. Rev. 1943 h. 3). BR

Järnrör som samlingsskenor i utoinhusställverk.
Bonneville Power Administration i USA har haft goda
erfarenheter av standardrör av smidesjärn som ersättning för
koppar- och aluminiumledare i utomhusställverk, en
metod som i en del fall även använts i Sverige. Rören
befrias först från skyddslacket, rengöras och överdras med
syntetisk mönja och två lager aluminiumfärg. De ha
använts vid 115 och 230 kV och ha vid denna spänning en
belastningsförmåga, som motsvarar den teoretiskt
beräknade för rörformig ledare av detta material. Högre värden
kunna uppnås, om röret slitsas i längdriktningen för att
få ned järnförlusterna och genom att de målas matt svart
för att öka värmeavgivningen. Järnrör med en
ytterdiameter av intill 10 mm ha använts. De tillåta relativt
långa spann även med islast, vilket sparar isolatorer och
ledningsfästen. Alla skarvar och fasta förbindningar göras
med svetsning, som ger en elektriskt och mekaniskt
full-lödig skarv med små koronaförluster. Järn har mindre
längdutvidgning än koppar och aluminium, vilket betyder
färre expansionsskarvar (Milit. Eng., jan. 1944). Mm

Lätt isärtagbar motor. En modern elmotor av gott
fabrikat är en oöm apparat men oin det någon gång
händer, att den skadas och måste tas ur drift, kan det
innebära allvarliga störningar i produktionsgången. Oni
inte bela motorn snabbt kan bytas ut strävar man att
minska tiden för utbyte eller reparation av defekta delar.

En spansk firma liar i detta syfte gått ett steg längre
än vanligt och konstruerat sina småmotorer så att såväl
stator som rotor är bekvämt utbytbara. Konstruktionen
framgår närmare av fig. 1.

Den mekaniskt bärande delen är ett gjutet, relativt
kraftigt utbildat, ensidigt stativ 2, som bär upp stator- och
rotordelarna. Statorn med dess plåtpaket och lindningar
hålles fast vid stativet av tre bultar 1. Sedan den tunna
påskjutna skyddshuven 5 avlägsnats kan man genom att

Fig. 1. Sektion av lätt isärtagbar motor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free