Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 juli 1946 - Statisk och dynamisk spänningsmätning med resistiva trådtöjningsgivare, av Torbjörn Karlén och Torsten Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 juli 19A6
681
Statisk och dynamisk spänningsmätning
med resistiva trådtöjningsgivare
Civilingenjörerna Torbjörn Karlen och Tors/en Ljungström, Stockholm
Till deformationsmätningar kan man återföra
ett omfattande område av den mekaniska
mättekniken. I första hand ifrågakomma
hållfasthets-mässiga undersökningar av konstruktioner, som
avse att med hjälp av kända samband mellan
spänningar och töjningar i materialet fastställa
påkänningarna under ett givet lastsystem i olika
delar av konstruktionen. Dessutom kunna
mekaniska krafter, vätsketryck, gastryck samt
kroppars lägeförändringar och rörelser under
förmedling av lämpligt utformade elastiska element
mätas med deformationsmätanordningar.
Beroende på de fordringar som ställas på mät
donet har man att välja inom en mångskiftande
flora av töjningsmätare (extensometrar),
huvudsakligen arbetande dels efter rent mekaniska
principer, dels med elektriska primärelement. 1
sådana fall, där de undersökta deformationerna
ha dynamisk karaktär, bli de med elektriska
primärelement utrustade töjningsmätarna i
allmänhet allenarådande, då de kunna utföras väsentligt
mindre tröghetsbehäftade än rent mekaniskt
arbetande sådana. Dessutom nyttiggör man sig då
de fördelar, som elektrisk överföring av mätvärdet
innebär, nämligen möjlighet till fjärravläsning
och i förekommande fall registrering med
skrivande instrument eller oscillografen De
registrerande instrument som komma i fråga möjliggöra
på ett enkelt sätt samordnandet av ett flertal
samtidiga förlopp i den grafiska framställningen,
i det att man kan få flera förlopp uppritade på
en gemensam tidsaxel, eller också kan man få
två variablers samband direkt uppritat i
rätvinkliga eller polära koordinater.
I en elektrisk töjningsmätare utgöres det
kännande primärelementet i allmänhet av en i en
strömbana inlänkad, av töjningen beroende
impedans, som kan vara av resistiv, induktiv eller
kapacitiv karaktär. Denna impedans ombesörjer
omformningen av den ursprungliga mekaniska
mätstorheten, som utgöres av en linjär
dimen-sionsändring av den ifrågavarande ytan, till ett
elektriskt mätvärde (en ström- eller
spännings-ändring).
Bearbetning av föredrag i Tekniska Fysikers Förening den 29 april
1946.
DK 621.317.39 : 531.78
För fullständighetens skull bör nämnas, att även
andra metoder finnas för omvandling av en
mekanisk mätstorhet (en kraft eller en rörelse) till
en elektrisk. Den viktigaste är den piezoelektriska
metoden: den använda kristallen har förmågan
att utbilda en elektrisk laddning på sin yta, då den
utsättes för tryck. Denna princip är dock mindre
lämplig för konstruktion av töjningsmätare och
hör därför ej hemma i detta sammanhang.
För att det elektriska mätvärdet skall göras
av-läsbart kräves i allmänhet en någorlunda
komplicerad apparatur, vanligtvis utrustad med
elek-tronrörsförstärkare i någon form. I förhållande
till den kompletta mätapparaturen betecknas
vanligen det kännande organet som givare; i
enlighet härmed kommer i fortsättningen den
töj-ningskänsliga impedansen att benämnas
"töj-ningsgivare".
Resistiva töj ningsgi vare
Här skall behandlas konstruktion och
användning av elektriska töjningsgivare av resistiv typ.
Den töjningskänsliga resistansen kan bestå
antingen av ett tunt grafitskikt eller av en tunn
metalltråd av lämpligt material. Givare av den
förra typen äro kända och använda sedan
åtminstone tio år tillbaka, men äro behäftade med
vissa ogynnsamma egenskaper (hysteresis,
fukt-och temperaturkänslighet, låg strömbelastbarhet
och framför allt dålig reproducerbarhet), vilket
föranlett att de ej fått användning annat än i
speciella fall. De med metalltråd försedda
töj-ningsgivarna ha utvecklats under det nu
avslutade kriget och ha redan bragts till en hög grad
av fullkomning. De tillkommo ursprungligen för
att tjäna flygplanindustrins behov. Problemet var
där att fastställa påkänningarnas storlek i
flygplanets olika delar, dvs. det gällde att mäta
statiska eller kvasistationära spänningstillstånd i en
mängd olika punkter av konstruktionen. Genom
automatiskt verkande omkopplingsanordningar
kunde ett centralt instrument bringas att
registrera påkänningarna på flera hundra ställen i
flygplanet vid t.ex. påfrestande undanmanövrer.
Man begagnar sig då främst av givarnas
egenskaper att kräva ytterst ringa utrymme och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
