Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Nya metallegeringar i USA, av P O B - Blir litium nästa »stora» lättmetall? av fk - Den amerikanska stålproduktionen, av r - TNC: 17. Schema, tabell, blankett, formulär m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
TEKNISK TIDSKRIFT
cesserna. I de härbara blylagerlegeringarna ingår kalcium
som en viktig beståndsdel.
Indium höjer styrkan och hårdheten och
korrosionsbeständigheten hos dentallegeringar av guld, platina och
palladium samt möjliggör värmebehandling av dessa
legeringar. Koppar kan ytbehandlas med indium, varigenom
kopparytan får en vacker färg, blir mera slitstark och mer
motståndskraftig mot oxidation och korrosion. Lager, som
användas inom flygplanindustrin, tillverkas på följande
sätt: på en lagerskål anbringas ett lager silver och på
silvret ett lager bly. Ett tunt lager indium pläteras sedan
på blyet. Hela lagret upphettas sedan till en mycket
måttlig temperatur, varvid indium diffunderar in i blyet.
Indium, som själv är en mjuk metall, ger en betydligt ökad
styrka och hårdhet åt bly.
Litium användes numera allmänt inom metallurgin.
Olika förlegeringar, innehållande litium och en annan
metall, såsom aluminium, koppar, bly, magnesium, nickel
m.Fl., finns numera att få. Litium har en mycket hög
affinitet till syre och andra gaser samt till icke metalliska
föroreningar i smälta metaller. Litium användes sålunda
till avgasning och rening av koppar, som skall få högsta
ledningsförmåga. Både syre och väte avlägsnas effektivt
genom litiumtillsatsen. Litium användes även i
skyddsgaser, där det reagerar med vattenånga och syre och
därigenom gör gasen oxidationsfri och avkolningsfri (Mechan.
Engng, mars 1945). P O B
Blir litium nästa "stora" lättmetall? Det tog lång
tid innan man förstod, vad man skulle använda aluminium
till — en metall, som lätt korroderade och förstördes av
även svaga syror och baser och icke lät sig svetsas eller
lödas. Magnesium å sin sida hade dessa fel i ännu högre
grad och var dessutom besvärligt att bearbeta.
Svårigheterna löstes emellertid, och stora delar av nutida teknik
vore otänkbara utan dessa metaller.
Frågan är nu, om litium, denna långt ifrån sällsynta
men föga brukade metall, står inför början av en bana
liknande den som beskrivits av aluminium och
magnesium. Litium är lättare än dessa båda, närmare bestämt
är dess vikt ungefär en tredjedel av magnesiums.
Olegerat är det mjukare än bly och smälter vid 180°C,
men som tillsats till aluminium—zink-legeringar och
aluminium—kisel-legeringar, bägge gångbara i
flygplankonstruktionen, inverkar det genom kornförminskning
höjande på hållfastheten. Kanske kan svårigheterna med litiums
metallurgiska och mekaniska hanterande övervinnas och
metallen bli en lika viktig basmetall som sina föregångare
bland lättviktarna. Priset ca 40 kr/kg torde då falla till en
bråkdel, då tillgången på malm är riklig och
framställningen föga komplicerad. Vid bedömande av priset bör
man också tänka på att ett kilo litium i volym
motsvarar ca 3 kg magnesium eller ca 5 kg aluminium, vilka
kvantiteter för närvarande kostar ca 7 kr. (Aircraft Engng
jan. 1946). fk
Den amerikanska stålproduktionen har snabbt
återhämtat sig efter strejken, och produktionsnivån ligger
10 % över den före strejken uppnådda. För de tre sista
kvartalen 1946 räknar man med att komma upp i en
produktionssiffra av 47 Mt, vilket är 5 Mt mera än som
förutsågs i februari.
Det råder en livlig efterfrågan på praktiskt taget alla
kvaliteter och produkter, särskilt olika dimensioner av plåt
samt byggnadsjärn och räls och valstråd. Enligt
beräkningar av Iron and Steel Institute kostade strejken 120 M$
i förlorad arbetslön under tiden från den 21 januari till
slutet av februari. Produktionsförlusten uppgick till 7,5 Mt
stålgöt, vilket motsvarar 5,25 Mt färdiga stålprodukter.
Stålverkens försäljning gick ned med 330 M$. Härtill
kommer att igångsättnings- och reparationskostnaderna blev
mycket betydande.
Stålbolagens investeringar under det löpande året beräk-
nas till sammanlagt 327 M$, vilket är 10 % mera än under
något av krigsåren och mer än dubbelt så mycket som
under något av förkrigsåren. Det är i första hand
valsverksanläggningarna som skall byggas ut och
moderniseras samt avdelningarna för förädlade produkter.
Ugnsanläggningarna däremot fick sin kapacitet avsevärt ökad
under kriget (SvD 16/6 1946). r
TNC
17. Schema, tabell, blankett, formulär m.m.
Härmed avslutas den sammanställning av termer som
började i TNC-spalt 14 och som huvudsakligen faller inom
det grafiska området. Skillnaden mellan schema och det
i föregående TNC-spalt definierade ordet diagram torde
beaktas, ävensom skillnaden mellan blankett och formulär.
schema pl. scheman, bild eller uppställning som ger en
framställning i grunddrag, dock ej diagram (se föregående
TNC-spalt); kan vara: 1 bild av föremål i förenklad
framställning och med huvudvikten lagd icke på avbildning
utan på sådana omständigheter som ordningsföljd,
funktionellt sammanhang, vissa åtgärders vidtagande, t.ex
ledningsschema, kopplingsschema, manöverschema, 2 bild
eller uppställning avseende något icke rumsligt, såsom ett
tidsförlopp, en rangordning, ett utgrenat system, t.ex.
schema för behandlingsgången av ärenden inom ett
företag, organisationsschema
Anm. När schemat är utformat som en typisk tabell är
sistnämnda term att föredra.
schematisk, framställd i grunddrag, dock ej
nödvändigtvis i form av ett schema, t.ex. schematisk bild,
schematisk översikt
tabell, uppställning med horisontala rader och vertikala
kolumner, bildande med linjer eller enbart med
mellanrum markerade rutor, i vilka med siffertal, ord, tecken
e.d. ges någon upplysning svarande mot ifrågavarande rads
och kolumns rubriker. Den upptill (sällan nedtill)
placerade rad som innehåller kolumnrubrikerna kallas
tabellhuvud, och den till vänster (ibland till höger) placerade
kolumn som innehåller radrubrikerna kan kallas
förkolumn eller ingångskolumn. Exempel: tågtidtabell med
rader för olika stationer, angivna i förkolumn, och
kolumner för olika tåg, angivna i tabellhuvud, och med
klockslag i rutorna. I sin enklaste form har tabellen endast en
rad eller endast en kolumn
plan -en; ordet användes, utom i andra betydelser, i
undantagsfall för uppställning, diagram o.d. för
beräknings-ändamål, t.ex. Cremonas kraftplan, en momentplan
karta, schematisk eller exakt (fotografisk) bild visande
större eller mindre del av jordytan, av annan himlakropps
yta eller av himmelssfären
Anm. Ordet karta användes ibland för plansch, kort,
blad o.d. visande eller bärande föremål i stort antal, men
denna användning får anses oegentlig. I st.f. "svampkarta"
kan sägas svamptablå, i st.f. "frimärkskarta" frimärksblad,
i st.f. "knappkarta" knappkort; i vissa fall lämpar sig
ordet plansch.
blankett, blad av papper e.d., skuret till bestämt format
för visst skriv- eller ritändamål och oftast tryckt med
linjer, skrift, tecken och annat som är gemensamt eller ofta
återkommande för olika användningsfall, medan det för
det föreliggande fallet speciella skall anges genom
ifyllning, strykning, markering e.d.
formulär, förebild för viss handlings uppställning och
avfattning
Anm. På ett formulär skall ingenting ifyllas eller ändras,
utan det kan göra tjänst ett obegränsat antal gånger,
medan en blankett (se d.o.) förbrukas vid användningen.
Ett sådant uttryck som "frågeformulär för ifyllning" bör
undvikas och ersättas med t.ex. frågelista. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
