Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 10 augusti 1946 - Glastillverkningens svårigheter, av r - Kontinuerlig elektrolytisk metod för framställning, av S Hl - Paludrin — ett nytt antimalariamedel, av E Askelöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 augusti 1946
767
tagna varorna var relativt stora. Dessutom fanns det stora
lager av andra kvaliteter som ej hade lagts under beslag.
Trots detta visade sig snart tillgången på fönsterglas
otillfredsställande. Glasindustrins kapacitet var nu alldeles för
liten för att tillfredsställa efterfrågan. Leveranstiderna blev
allt längre, trots att så gott som hela produktionen
levererades till byggnadsindustrin. Dessutom utnyttjades gros
sisternas lager i största möjliga utsträckning för
byggnadsverksamheten. Importen, som hade ökat till i det
närmaste normal omfattning under första halvåret och större
delen av andra halvåret, upphörde helt med december
månads utgång 1944.
Situationen blev vid denna tidpunkt särskilt svår därför
att de svenska brukens produktion av fönsterglas endast
kunde täcka knappt hälften av behovet. Den överskjutande
delen måste således hämtas från glashandlarnas
reservlager i den mån detta lät sig göra. Lyckligtvis kunde ett
större parti amerikanskt glas tas i bruk under sommaren
1945, och under sommaren och hösten samma år
levererades successivt vissa partier finskt glas. Härigenom
kunde de viktigaste behoven tillgodoses.
I slutet av oktober 1945 var samtliga svenska
fönsterglasbruk åter i gång. Utsikterna för framtiden föreföll
därmed mycket goda. Tyvärr infriades ej förhoppningarna
om en förbättring av läget. Bristen på kol hade tvingat
industrin att övergå till vedbränsle, vilket orsakade
betydande driftstörningar. Produktionen inte bara minskade
utan blev även av sämre kvalitet.
För att kunna tillgodose byggnadsindustrins behov av
glas för år 1946 samt för hela reparationsbehovet under
samma tid erfordras inte bara leveranser direkt från
bruken utan också från glashandlarnas lager. Lagren måste
alltid ökas samtidigt som leveranserna till nybyggnader
pågår. Då emellertid lagren av kuranta dimensioner måste
tas i anspråk år 1945 utan att det var möjligt att åter
fylla dem, har en synnerligen stor brist på sådana
dimensioner uppstått.
Det tjocka fönsterglaset och det tjocka maskinglaset utgör
för närvarande det svåraste problemet. Produktionen av
dessa glassorter är långt ifrån tillräcklig för att ens kunna
tillfredsställa de mest kvalificerade behoven.
Tillverkningen av tjockt glas måste nu ökas på bekostnad av det
enkeltjocka glaset. En sådan ökning av produktionen stöter
emellertid på många svårigheter av teknisk och annan
art (Departement och Nämnder 1946 h. 8). r
Kontinuerlig elektrolytisk metod för framställning
av perklorat. Processen sker i följande tre steg
NaCl -f 3 H,0 -> NaCI03 -f 3 H„
NaC103 -f H20 —► NaClO, + H,
KC1 + NaClO* KCIO, + NaCl
Vid den förbrukas alltså kaliumklorid, vatten och elektrisk
energi, under det att kalium perklorat och väte erhållas.
De båda första reaktionerna ske | var sitt elektrolytiska
system, under det att den sista består i utfällning av det
relativt svårlösliga kaliumperkloratet ur en lösning av
na-triumperklorat. Elektrolysen sker kontinuerligt, i det
cellerna i första fallet matas med en lösning med låg halt
av NaC103 och hög halt av NaCl. Ur systemet tas hela
tiden ut en lika stor mängd vätska rik på NaC103 och
fattig på NaCl. Sedan kol från elektroderna fått sätta sig,
filtreras kloratlösningen och kyles till kristallisation. Efter
centrifugering försättes moderluten med NaCl och inmatas
på nytt i det elektrolytiska systemet. Framställningen av
perklorat sker på analogt sätt med den skillnaden, att det
utfälles som kaliumsalt. Moderlutens NaCl utvinnes genom
indunstning och kristallisation och användes på nytt. En
av metodens största fördelar uppges vara den minskade
explosionsrisken, hur denna minskning uppnåtts, anges
dock icke (Chem. Metallurg. Engng dec. 1944). S Hl
Paludrin —
ett nytt antimalariamedel
DK 615.75
547.853
Förut tillgängliga malariamedel har huvudsakligen varit
det ur kinabarken isolerade kininet, som är det klassiska
medlet, samt det av den tyska kemiska industrin först
syntetiserade plasmochinet och atebrinet. Även salvarsan
har prövats mot malaria.
Malaria eller, som den även kallas, frossjukan är
sannolikt den mest utbredda av alla sjukdomar och det har
beräknats, att en tredjedel av världens totala befolkning
någon gång i sitt liv haft den — vilket väl motiverar
de ansträngningar, som gjorts för att bekämpa denna
plåga. Än mer framstår betydelsen av att ha tillgång till
effektiva bekämpningsmedel, då man betänker, att under
krig, särskilt i subtropiska och i tropiska länder, malarian
är en viktig förhärjande faktor att räkna med. Med
dagliga doser kinin kan man hämma utvecklingen av de
fross-parasiter, som genom malariamyggans stick inkommer i
blodet, och av malaria angripna soldater kan härigenom
hållas stridsdugliga. Kininets förmåga att förebygga
sjukdomen är dock ringa. Under det senaste kriget blev del
särskilt England, som kom att inse betydelsen av, att icke
ha tillgång till kinin i tillräckliga kvantiteter, i och med att
de Ostindiska öarna med Java med sina väldiga
kinaträdsodlingar kom i händerna på japanerna. Framskaffandet av
ett syntetiskt substitut för kinin blev en militär
nödvändighet. I England och även Amerika upptogs därför först
tillverkning i större skala av det förut kända atebrinet eller,
som det kallas i England, mepacrin. Emellertid är varken
kinin eller atebrin enbart eller i kombination tillräckligt
effektiva för att bekämpa de olika malariasmittämnena
och liksom vid framställningen av penicillin etablerades
samarbete mellan Englands Medical Research Council och
Amerikas Office of Scientific Research and Development
för att om möjligt få fram nya malariamedel. Nyligen har
också i medicinsk och kemisk fackpress publicerats
resultaten från dessa gemensamma ansträngningar, som lett
fram till ett helt nytt och, som det vill synas, de
föregående överlägset malariamedel, som till en början gick
under codebeteckningen 4888 och nu lanserats av Imperial
Chemical Industries under namnet Paludrin. Här är endast
avsikten att ge en kortfattad översikt över de intressanta
kemiska arbeten, som ledde till framställningen av
N*-p-klorfenyl-N5-isopropylbiguanid, som är paludrinets
kemiska beteckning.
För att förstå de svårigheter kemisterna har att brottas
med när det gäller kemoterapi mot malaria, kan det vara
belysande med en kort rekapitulation av
malariasmittämnenas biologi.
Malariaparasiterna eller malariaplasmodierna uppträder
hos människan huvudsakligen i tre former
tertianaparasiten, Plasmodium vivax, åstadkommer
var-annandagsfrossan,
quartanaparasiten, Plasmodium malariae, åstadkommer
tredjedagsfrossan,
tropikfeberparasiten, Plasmodium immaculatum,
åstadkommer den tropiska malarian.
Malariaparasiterna genomgår en dubbel utvecklingscykel,
dels en könlös, varvid ur schizonterna uppstår merozoiter,
dels en könlig, varvid ur han- och hongameter över en
masklik bildning, ookinet, sporozoiter bildas.
Malariaparasiterna genomlever alla en del av sin levnadscykel inom
människans röda blodkroppar och en del i magen hos
myggor av anophelessläktet. Från myggans spottkörtlar
kommer de så åter in i människans blod genom stick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
