- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
861

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 september 1946 - Säkringar i stället för brytare vid högspänning, av Ernst W Andersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 september 1946

861

av annat fabrikat, blott den har samma
märkström. Så är däremot ingalunda fallet, då
smält-kurvorna för olika fabrikat visa avvikelser av
storleksordningen 100 %.

Kortslutning i C

Vid kortslutning i C fordras, att brytaren på
nedsidan skall hinna lösa ut innan säkringarna
på uppsidan smälta. Utlösningsreläernas
funktionskurva måste därför ligga betryggande under
säkringarnas smältkurva och dessutom ha sådan
form, att transformatorn i möjligaste mån även
skyddas mot överbelastning vid normal drift.
Denna sista fordran är ofta svår att helt uppfylla
med de vanligen använda mekaniska
överströms-tidreläerna. Transformatorn bör därför förses
med ett termoskydd av ett eller annat utförande,
som löser ut brytaren eller signalerar vid för hög
temperatur. Vid kortslutning i närheten av
stationen erhålles givetvis samma ström som vid
kortslutning i B. Sker däremot kortslutningen
längre ute på ledningen blir strömmen reducerad
på grund av ledningens reaktans och resistans.
Fig. 5 visar transformatorns tid-strömkurva
2002

t — „<, samt smältkurvorna för 50 och 60 A
V

säkringar av fabrikat X. I figuren ha också inlagts
funktionskurvor för överströmstidrelä med
invert-tidkarakteristik. Gränskurvorna ha ritats för en
inställd ström om 100 och 200 % av
transformatorns märkström vid 1 och 10 s inställd tid. Det
framgår omedelbart, att med 10 s inställning måste
reläernas momentutlösning vara satt i funktion
och inställd på högst 70—80 A för att selektivitet
skall råda mellan brytaren och säkringarna. Här
må påpekas, att reläernas ströminställning
praktiskt taget icke har någon som helst inverkan pä
selektiviteten utan endast för skydd mot
överbelastning under normal drift. Sättes
momentutlösningen ur funktion måste tidsinställningen vara
låg. Som framgår är det troligt att 1 s kan tillåtas
med 60 A säkringar men knappast med 50 A
säkringar. Det är ett önskemål att veta
spridningen i smälttid hos säkringarna. Kanske kan
det tyckas, att selektivitet säkrast erhålles med
en hög tidsinställning och momentutlösning vid
en relativt hög ström. Så är dock icke alltid fallet,
vilket framgår av följande.

Kortslutning i D

Om kortslutning inträffar i 1), dvs. efter
säkringarna på uppsidan till en ansluten
transformator, fordras att säkringarna smälta utan att
brytaren för huvudtransformatorn också löser
Detta är särskilt viktigt för det fall brytaren icke
är utrustad för automatisk återinkoppling. Är den
anslutna transformatorn relativt stor bli också
säkringarna relativt stora, och då kan en
kortslutning i d mycket väl medföra utlösning av
huvudtransformatorns brytare, om reläerna äro

inställda för momentutlösning. Detta innebär att
momentutlösning icke alltid är önskvärd. Det kan
därför bli nödvändigt att förse
huvudtransformatorns brytare med dubbla uppsättningar reläer,
av vilka den ena uppsättningen fungerar för låg
överström och med lång tidsfördröjning och den
andra för hög överström men med kort
tidsfördröjning. Den snabbare utlösningen vid högre
strömmar kan erhållas med momentströmreläer
i kombination med ett konstanttidrelä. Utlösning
efter en inverttidkurva kan dock vara att föredra
även vid högre strömmar, vilket framgår av
fortsättningen.

Kortslutning i E

För skydd vid kortslutning i E gäller, att
säkringarna för den anslutna transformatorn väljas
efter liknande principer som för
huvudtransformatorn. Här tillkommer dock frågan om den
anslutna transformatorns storlek, som med hänsyn
till selektiviteten icke får vara hur stor som helst
i förhållande till huvudtransformatorn.

Fig. 6 visar tid-strömkurvan för
huvudtransformatorn och dessutom tid-strömkurvor för tre
anslutna transformatorer om 50, 20 och 10 %
av huvudtransformatorns effekt, vilka i likhet
med denna antagits tåla 20 gånger
märkströmmen under 1 s och ha 5 %
kortslutningsspän-ning. För enkelhetens skull försummas
spänningsfallet i ledningen mellan
huvudtransformator och ansluten transformator — den anslutna
transformatorn tänkes inkopplad i närheten av
huvudtransformatorn. Vid kortslutning i E kan
med gjorda antaganden strömmen variera från
ett högsta värde vid trefasig kortslutning utan
ljusbåge och ned till halva detta värde. De
kraftigare markerade delarna på de anslutna trans-

10

O 100 200 A

Fig. 5. Transformator med 10 A märkström; a
tid-ström-kurva om transformatorn tål 20 gånger märkströmmen
under 1 s; b smältkurvor för säkringar av fabrikat X med
50 och 60 A märkström; c funktionskurva för
inverttid-relä inställt på 10 s; och 100—200 % av transformatorns
märkström; d funktionskurva för inverttidrelä inställt på
1 s och 100—200 % av transformatorns märkström.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:45:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0873.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free