Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 september 1946 - Förekomstsätt och kemisk-metallurgiska utlösningsförsök för mangan i silikatmalm från Basttjärn, av Helge Löfquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
TEKNISK TIDSKRIFT
of Mines i laboratoriet ingående och med lovande
resultat prövats4*6. Den har i industriell skala
tillämpats på malmer innehållande Mn02 eller
MnC03 jämte Fe-oxider. Mn av renhetsgraden
99,95 % har erhållits, som användes i vissa
legeringar (med Al och i bronser). Produkten blir
ganska dyr, men det antas, att vid en tillräckligt
stor anläggning (50—100 t/dygn) skall
produktionskostnaden kunna nedbringas till 10—15
c/lb (1 kr/kg).
Tidigare ha även i USA prövats läkning med SO?
i vattenlösning m.fl. kemiska metoder för oxidiska
Mn-haltiga Fe-malmer12. Ingen av dessa har nått
utöver laboratoriestadiet.
Prövning i laboratoriet
av kemiska läkningsmetoder
Mn:s angivna förekomstsätt i Basttjärnsmalmen,
väsentligen i silikat, änger föga utsikter att direkt
kunna använda någon av de beskrivna kemiska
metoderna, utarbetade för Mn som oxid eller
karbonat.
Några lakningsförsök utfördes emellertid, dels
med den i Bradley-processen använda
laknings-vätskan, dels med stark klorvätesyra i värme. 5 g
av finriven malm, hållande 3,48 % Mn, lakades
med 200 ml av en lösning, hållande 10 %
ammoniumsulfat och 4 % mangansulfat, under 1 h vid
90°, i likhet med förfarandet vid
Bradley-processen. I lösning hade gått 0,64 % Fe, räknat på
provets vikt. Lakningsresten höll 3,48 % Mn, dvs.
samma halt som utgångsmaterialet. I ett annat
prov erhölls 0,61 % Fe resp. 3,48 % Mn. Svagt
angrepp på Fe förelåg alltså, medan Mn ej alls
hade utlösts.
Den i USA prövade Bradley-processen kan alltså
ej direkt användas för Bastt järns malmen, då
Mn-mineralen ej äro lösliga i den använda
läknings-vätskan.
Inverkan av syror prövades genom läkning med
stark klorvätesyra vid några olika temperaturer.
1 g finpulveriserat prov behandlades med 25 ml
20-procentig HCl under en serie olika tider vid
några olika temperaturer. I lakningslösningen
bestämdes Fe och Mn i procent av provvikt, så när
som på Mn i provlösningen erhållen vid 40° —
detta enär det ansågs ej kunna ge något resultat
av värde, då ej ens vid kokvärme en
tillfredsställande utlösning av Mn erhölls. Lakningsresultaten
äro sammanställda i tabell 5 och grafiskt
framställda i fig. 2. Tiden är abscissa, och utlöst
mängd av Fe resp. Mn är ordinata, enligt skala
till vänster. För var och en av de använda
temperaturerna återfinns en Fe- och en Mn-kurva
(utom för Mn vid 40° enligt ovan).
Vid kokvärme löses hastigt, under högst 5 min
31 % Fe, vilket ej ökar vid ytterligare kokning.
Vid 70° nås nära nog detta gränsvärde efter 30
min, och vid 40° har det ej nåtts efter 30 min.
Vid kokvärme löses en högsta mängd av 2,50 %
Fig. 2. Löslighet av Fe och Mn i Basttjärnsmalm vid
behandling med HCl (sp.v. 1,12) vid 40°, 70° och kokning
under olika tider.
Mn efter 10—20 min, medan detta gränsvärde
Fe
ej helt nåtts vid 70°. — i det utlösta är 10—13,
Mn
något högre än för malmen, som har värdet 10.
T 7 . t.. „ . (36,32-31,00)
Läknings forsoken ånge alltsa, att
■ 100 f= 14,6 %
(3,60 — 2,50)
av
36,32
malmens Fe-mängd och
3,60
100 (=50 % av dess Mn-mängd
förekommer i en i stark, kokande HCl olöslig
form. Mangan kan alltså ej till mer än högst 70 %
utlösas genom syralakning (stark klorvätesyra).
En beräkning av kostnaderna för en dylik
Mn-utlakningsprocess med tillvaratagande av Mn
(och Fe) som hydroxid genom fällning med kalk,
CaO, visar att den ej är på långt när ekonomiskt
genomförbar.
Kemisk utlösning av malmens Mn med syror
eller med i USA för andra malmer användbara
lösningsmedel är ej ekonomiskt möjlig för
Bast-tjärnsmalmen, enär även med starkaste syra (HCl)
högst 70 % av Mn kan utlösas, och kostnaden
därvid blir allt för hög. Prövade billigare
lösningsmedel förmå ej utlösa malmens Mn.
Diskussion av Mn:s förekomst i malmens mineral
I malmen mest förekommande mineral äro enligt
Magnusson9 magnetit och knebelit, i underordnad
mängd grünerit, samt skarnmineralen hornblän-
Tabell 5. Fe- och Mn-mängder, utlakade med 20-procentig
HCl (provens halt av Fe>=36,32 %, Mn<=3,60 %)
Läknings- Lakningstid Utlöst Fe Utlöst Mn Fe
temperatur °C min i % av provvikt i % av provvikt Mn
kokning 5 31,0 2,38 13,2
kokning 10 31,0 2,47 12,7
kokning 20 31,0 2,50 12,5
kokning 30 31,0 2,44 12,7
70 5 20,92 2,03 10,2
70 10 23,01 2,29 10,1
70 20 28,69 2,37 12,0
70 30 30,29 2,37 12,8
40 5 21,92 ej. best. —
40 10 22,42 ej. best. —
40 20 24,71 ej. best. —
40 30 25,11 ej. best. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
