Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 oktober 1946 - Undersökningar över slagböjhållfastheten hos konsthartsmaterial, av Halvard Liander, Cyrill Schaub och Arthur Asplund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1016
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Slagböjgränsen
som funktion av
slank-hetstalet.
Fig. 7.
Slag-fasthetstalets
beroende av [-slankhets-talet-]
{+slankhets-
talet+} för
allylharts
enligt
mätningar av
Marks.
Om / betecknar den elastiska
kontaktpunktsdeformationen erhålles
ß’ =
f Eb
och om 48 ß’ \ 12 sättes^ ß får man
Införes dessa uttryck i ekvationen för balkens
nedböjning, blir denna
<5 =
P/3
48 El
^Å3
Formeln för slagböjgränsen hos korta
provstavar med rektangulärt tvärsnitt blir alltså, om
hänsyn tas till uppträdande skjuvspänningar och
kontaktpunktsdeformation,
Obi —
V:
cEci
= k V c E a
i >ü
l2 1 )}
och konstanten k kan beräknas ur formeln
1
k =
v
! , 43 +ß
A2 X3
Resultatet visas i diagrammet, fig. 9, varav
framgår, att den för olika konsthartsmaterial
stora variationen i ß har förhållandevis liten
inverkan på k.
Korrigeras slagböjgränsen med hänsyn till k
får man de resultat, som framgår av diagrammet,
fig. 10. Om man beaktar inverkan av
skjuvspänningar och kontaktpunktsdeformationer, blir
slagböjgränsen helt oberoende av
provstavs-dimensionerna även vid mycket korta stavar.
Spridningen i provningsresultatet för
bakelit-papperslaminat torde bero på variationer i
produktens egenskaper. Provstavarna är nämligen
uttagna ur olika tjocka plattor, som ej är
tillverkade samtidigt.
Slutord
Såsom tidigare visats av flera författare ger den
gängse använda metoden för bestämning av
slagsegheten hos konsthartsmaterial i pendelhejare,
Den elastiska kontaktpunktsdeformationen har
för de olika materialen bestämts i en vanlig
hårdhetsmätare med 10 kg förlast, varvid hänsyn
tagits till maskinens egen fjädring. För 3 mm
radie på kontakteggen erhölls de resultat, som
återges i fig. 8. Varje punkt motsvarar
medelvärdet av ett tjugotal bestämningar. Kurvorna är
egentligen och skall vara svagt krökta men kan
dras som räta linjer utan att man gör sig skyldig
till något större fel.
Med ledning av fig. 8 har ß beräknats enligt
nedan
trämjölsbakelit ...................... 500
mineralbakelit ...................... 900
bakelitpapperslaminat 253 ........... 1 500
polymetakrylat ...................... 350
Fig. 8. Elastisk
kontaktpunktsdeformation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
