Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 26 oktober 1946 - Årstiderna i Norden, av Axel Vilh. Nordin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1058
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Månadsmedeltemperatur och årstider för orter i
Norge.
Fig. 3. Månadsmedeltemperatur och årstider för orter i
Danmark och Finland.
högsommarmånaderna juni, juli och augusti samt
ungefärlig tid för islossning;
tabell 2 angivande samma data för en del orter i
Sveriges grannländer.
I dessa tabeller har införts jämförande tal,
"vär-detal", som framgå då behörig hänsyn tas till
respektive årstiders varaktighet. Produkten av
medeltemperatur och varaktighetstid för
respektive årstider, dividerad med 100, har prövats vara
lämpligt "värdetal" vid jämförelse orterna
emellan. Sommarmedeltemperatur 13,5°C är
exempelvis räknad för såväl Haparanda som ock för
Skara, men sommartiden omfattar i Skara 119
dagar mot endast 87 dagar i Haparanda.
Värdetal för Skara och Haparanda räknas därför till
Vi00 av 119 X 13,5 och 87 X 13,5, dvs. till 16,1
för Skara mot 11,7 för Haparanda.
I kolumn 12 är intagen uppgift på antal
dagsljustimmar i medeltal för månaderna juni, juli
och augusti, uträknade med stöd av de diagram
som finnas intagna i J W Sandströms uppsats
"Den svenska sommaren" (Sv. Turistfören.
Årsbok 1938). I tabellens sista kolumn anges
ungefärlig tid för islossning i ortens insjöar och vilken
för norra Sverige rätt nära motsvarar den tid på
våren då dygnets medeltemperatur når upp till
+ 6°C, för mellersta Sverige + 5° och för södra
Sverige 4—3°G.
Sundbärg har i nämnda handbok en tabell på
s. 27 med uppgift om årstidernas början och
längd på några orter i landet. Denna tabell är
uppgjord med ledning av normala temperaturen
för 50-årsperioden 1849—1898. Antal vinterdagar
för orterna i södra Sverige äro i nu föreliggande
tabell räknade att vara omkring 20 färre än
antalet vinterdagar under 50-årsperioden 1849—
1898. I och därmed ha höstdagarna räknats vara
omkring tio dagar flera samt vår- och sommartid
stegrad med sammanlagt omkring 10 dagar, allt
för södra Sverige räknat. För orter uppåt
Norrland minskas efter hand skillnaden i antal
vinterdagar under dessa årsperioder.
I detta sammanhang må emellertid erinras om
de båda på varandra följande oväntat stränga
vintrarna 1939—1940 och 1940—1941, för vilka
vintrars temperatur- och isförhållanden fil. dr
G J östman närmare redogör i uppsatser, intagna
i Stat. meteorol.-hydrogr. Anst. Medd. 1940 nr 33,
1941 nr 38. östman fäster i dessa uppsatser
särskilt avseende på vintrarnas inflytande på
sjöfarten och framhåller, hurusom vid
bestämmandet av vintrarnas verkliga stränghetsgrad det
gäller att ta hänsyn till icke blott medeltemperatur
under de kallaste vintermånaderna och denna
temperaturs fördelning under vinterns lopp utan
ock till förekomsten av fast is till havs. Allt detta
avhandlas emellertid utförligare i östmans år
1937 utgivna arbete "Isförhållanden vid Sveriges
kuster" (Stat. meteorol.-hydrogr. Anst. Medd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
