Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Felföreteelser vid icke-järnmetaller, av Herman Unckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 november 1946
1127
Inverkan av anordning,
storlek eller orientering av kristallerna
Som redan nämnts växa kristallerna vid götets
stel-ning vinkelrätt från den kylande ytan inåt och få
därvid formen av radiellt anordnade stänglar (fig. 3).
Hos alla dessa kristaller ligger samma
kristallografiska riktning i stänglarnas längdriktning,
men orienteringen omkring denna gemensamma
axel varierar i allmänhet från kristall till kristall.
Då föroreningar och gaser vid stelningen
företrädesvis samlas på gränsytorna mellan kornen
äro korngränserna speciellt vid högre temperatur
svagare än kristallerna själva och ge ibland
anledning till bristningar. Det händer att små
bristningar mellan kornen uppkomma vid renfräsning
av ett göts gjutyta om olämpliga skärverktyg
användas. Dessa bristningar leda då givetvis till
yt-fel på den utvalsade plåten.
Plåt, tråd och bult användas ofta i kallvalsat
resp. kalldraget tillstånd när högre sträckgräns
eller hållfasthet fordras. Det är givetvis en
erfarenhetssak vilken kallbearbetningsgrad är
lämplig för varje särskilt ändamål. De flesta
metallerna bli genom kalldeformation hårdare,
men även motsatsen finns. Tennlegeringar t.ex.,
vars rekristallisationstemperatur ligger i
närheten av rumstemperaturen bli genom kallvalsning
betydligt mjukare än i det gjutna tillståndet.
Ett fel, som ibland ställer till mycket obehag
är grovkornigheten hos plåtmaterial (fig. 4). Vid
upptryckning eller pressning till kärl får ytan då
det bekanta "apelsinliknande" utseende, därför
nämligen att vissa korn till följd av sin
kristallo-grafiska orientering ha lättare att följa den
påtvingade deformationen än andra. De
sistnämnda stå då reliefartad fram under det att de förra
sjunka ned under föremålets yta. Godset har då
blivit glödgat vid för hög temperatur eller
också, eftersom kornstorleken även är en funktion
av den föregående kallbearbetningsgraden, har
denna kalldeformation före glödgningen varit
för liten. Särskilt stora korn uppkomma när
godset bearbetas vid den "kritiska"
deformationsgraden som vid exempelvis valsning ligger vid
några få procent tjockleksreduktion. Den
förekommer även vid upptryckning av kärl från plåt
varvid bearbetningen nära kärlets botten
motsvarar denna deformationsgrad. Vid glödgning
bildas som bekant nya kristaller på bekostnad av
den gamla, deformerade strukturen. Var nu
kallbearbetningsgraden liten, så är även antalet
"störningsställen" vilka verka som utgångscentra för
de växande nya kornen litet, kornantalet efter
omkristallisationen blir därför också litet, dvs.
kornstorleken blir stor. Vill man erhålla finkornig
struktur måste därför kallbearbetningsgraden före
färdigglödgningen vara hög (vid valsning ca
30 %). Grovkornigt material har sämre
mekaniska egenskaper än finkornigt. Gods med stora
korn ger efter för lägre spänningar än sådant med
små kristaller, ju finare kornigheten är, desto
mera hindra kornen varandra från plastisk
deformation. Denna sker ju genom glidning av vissa
kristallplan (hos Cu, Al oktaederplanen) i vissa
kristallografiska riktningar över varandra. Enär
orienteringen är olika i de mot varandra
gränsande kornen, utöva de en viss "förstagande" verkan
på varandra och detta i ju högre grad ju finare
kornen äro.
Det finns även en annan typ av grovkornighet.
Kallvalsar man exempelvis en kopparplåt med
stor (över 90 %) tjockleksreduktion och glödgar
den sedan vid hög temperatur (över 800°) så
erhåller man lätt mycket stora korn med samma,
eller nästan samma orientering [kubplanet (110)
parallellt med valsplanet]. Vid valsningen undergå
först de för deformationen gynnsamt orienterade
kornen en plastisk deformation men då hela
plåten påtvingas en formförändring så vridas de
mindre gynnsamt orienterade kornen därvid tills
de komma i ett för deformationen mera lämpligt
läge varpå även dessa allt efter hand delta i
formändringsprocessen. Det sker alltså en
"likriktning" i orienteringshänseende med påföljd
att slutligen alla kornen ha nära samma
kristallografiska läge, godset uppvisar en "textur". Hela
plåten förhåller sig då som en pseudoenkristall
och visar olika egenskaper i olika riktningar.
Glödgas ett material med bearbetningstextur så
bibehålles antingen den vid kallbearbetningen
uppkomna texturen, såsom fallet är t.ex. vid
dragen tråd och bult eller en ny
rekristallisationstex-tur bildas vilken står i ett bestämt kristallografiskt
förhållande till deformationstexturen.
Grovkornighet kan nu uppkomma därigenom att de intill
varandra liggande kornen med samma eller nära
samma orientering vid uppvärmningen samordna
Fig. 4. Bristningar vid upptryckning av grovkornig
aluminiumplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
