Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 9 november 1946 - Felföreteelser vid icke-järnmetaller, av Herman Unckel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 november 1946
1129
net "fire-cracking" (fig. 8). Mekanismen synes
vara den att tryckspänningarna i kärnan utlösas så
fort de yttre skiktens hållfasthet genom den
snabba uppvärmningen tillräckligt nedsatts.
Värmes godset långsamt hinner värmen genomtränga
materialet och spänningarna gå tillbaka utan att
sprickning inträffar. Ett villkor för denna typ av
sprickning är givetvis också en viss varmskörhet.
Förutom genom långsam uppvärmning kan felet
ofta undvikas om man med små plastiska
deformationer åstadkommer en utjämning av
spänningarna, vilket kan ske genom fram- och
åter-bockning eller med hjälp av tryckvalsar som
alstra kvarblivande tryckspänningar vid
stång-periferin.
Den mest besvärliga och lömska typen av
själv-sprickning är emellertid den, som går under
namnet "season-cracking" (fig. 9). Namnet uppkom
därav, att draget material, speciellt mässing,
kortare eller längre tid efter framställningen, till
synes utan yttre orsak sprack och man fann att
sjukdomen speciellt grasserade vid vissa tider om året
och under vissa väderleksförhållanden, när
nämligen luften var varm och fuktighetsmättad. Genom
många och ingående undersökningar från skilda
håll har det fastslagits att sprickningen inträffar
under samverkan av två faktorer, nämligen dels
dragspänningar i de yttre skikten och dels
kemiska angrepp i synnerhet genom ammoniakgas.
Redan mycket små mängder ammoniak i luften,
vilka lösas i kondenserad fuktighet på godset,
äro tillräckliga. Det märkliga är att angreppet
sker längs korngränserna, där således fina
anvisningar skapas vilka under spänningarnas
inverkan snabbt fördjupas och därmed öppna vägen
för korrosionsmedlets ytterligare framträngande.
Utom ammoniak har svavelhaltiga gaser
misstänkts för att kunna framkalla fenomenet.
Känsliga äro speciellt kopparzinklegeringar, även de
med tillsats av andra metaller, med en
kopparhalt lägre än 80 %, mässing med högre
zinkhalt är däremot immun. Vidare förekommer
seasoncracking hos
koppar—nickel—zinkgruppen, alltså nysilverlegeringarna, i synnerhet
sådana med högre zinkhalt och koppar med relativt
högt arsenikhalt. Varför angreppet sker så
utpräglat längs korngränserna är inte fullt utrett, men
man antar att närvaron av en andra kristallart
(vid mässing beta) mellan alfa-kornen, även i
spår eller tunnaste hinnor) spelar en
utslagsgivande roll. Självsprickningen inskränker sig inte
bara till bultmaterial, dragna plåtföremål, som
kärl och dylikt, äro likaledes känsliga, då ju här
också dragspänningar förekomma i tangentiell
riktning (fig. 10). Man kan ofta se upptryckta
mässingskyltar i städerna där "fabriksluften"
förorsakat sprickning. Detta är kanske i och för sig
inte så farligt, men mera obehagligt kan det bli,
om t.ex. ett fotogénkök exploderar genom
sprickanvisningar. Vid rör kan season-cracking upp-
Fig. 7.
Ihåligheter
till följd av [-överdragning-]
{+överdrag-
ning+} vid
kopparbult
med 50
resp. 35 mm
diameter.
Fig. 8.
Sprickning,
förorsakad
genom för
snabb
uppvärmning
av
kisel-bronsbult
med 30 mm
diameter.
Fig. 9. [-Självsprick-ning-]
{+Självsprick-
ning+} hos
dragen [-mässing-bult,-]
{+mässing-
bult,+} olöpt,
med 32 mm
diameter.
Fig. 10. [-Season-cracking-]
{+Season-
cracking+}
vid draget
mässingkårl
och dragen
vinkelprofil
(x 0,2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
