Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 16 november 1946 - Låglegerade kolståls benägenhet för spänningskorrosion, av Åke Junghem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Hävstångsprov (provstycket vanligen
180 X15X5 mm).
Fig. 8. Jones-provet.
Fig. 9. Bygelprov (enl. Houdremont och
medarbetare).
tingen i form av böj- eller dragpåkänningar. De
hittills mest använda belastningsanordningarna
grunda sig i huvudsak på böjning av provet, som i
regel utgöres av en plåtstrimla. Man använder
härvid antingen konstant belastning eller konstant
deformation och man har använt prover såväl med
som utan plastisk deformation. Som exempel på
en provningsanordning där man använder
konstant belastning visas i fig. 7 hävstångsprovet,
som bl.a. i viss utsträckning använts vid Krupps
undersökningar. En provningsanordning där
man använder sig av konstant deformation är
Jones-provet enligt fig. 8. Till en början bockades
två plåtstrimlor över en dorn och inspändes med
hjälp av två skruvar i provstrimlornas ändar. Om
ett av de båda proven brister kommer emellertid
det andra provet att avlastas. Man har därför
senare övergått till enkelprov. I fig. 9 visas en
annan provstavsform, där man också använder
konstant deformation, nämligen bygelprovet, som
först användes av Fry och som sedermera
använts i stor utsträckning, bl.a. av Houdremont
och hans medarbetare. Bygelprovet är relativt
enkelt att tillverka. Det utgöres av en plåtstrimla
250 X 15 X 5 mm, som bockas över en dorn med
25 mm radie till ett visst skänkelavstånd.
Houdremont har använt 100 mm skänkelavstånd.
Belastningen åstadkommes genom att skänklarna
inspännas ett visst mått med hjälp av en gängad
bult med mutter.
Fördelen med de här omnämnda proven med
böjning som belastningsfall är, att de äro lätta
att utföra och ej ställa särskilt stora fordringar
på anordningens kvalitet och noggrannhet. De
bockade proverna ha dessutom den fördelen att
ett relativt stort antal samtidigt kan provas
utan alltför stora anordningar. Vid alla de
ovannämnda provstavstyperna är emellertid
spänningstillståndet i provet inhomogent, vilket
givetvis innebär en komplikation. Vid tryckkärl är ju
materialet i regel påverkat av spänningar, som
såväl vid plåtytan som längre in i plåten ha
samma tecken och storleksordning. För att närma sig
det praktiska förhållandet i största möjliga mån
har man därför i flera fall vid studiet av
spänningskorrosionen använt belastningsanordningar,
som ge ett homogent spänningstillstånd i provet.
Som tidigare nämnts har man därför i en del fall
använt sig av provstavar utsatta för ren
dragpå-kcinning åstadkommen bl.a. genom användning
av särskilda viktbelastningsanordningar eller
anordningar för inspänning med skruv. Också dessa
prov kunna således indelas i sådana, som utföras
under konstant belastning och sådana som
utföras under kontant deformation.
I allmänhet kan nog sägas att prov, som utföras
under konstant deformation, ge större säkerhet
för att provningsbetingelserna under hela
provningens gång skola vara så oföränderliga som
möjligt. Uppstår det vid ett sådant prov en
spricka, så är spänningstillståndet omkring
sprickans botten vid de första stadierna av sprickans
utbredning ungefär konstant, och sprickan kan
följaktligen utveckla sig under i stort sett
oföränderliga betingelser. Så är ej fallet vid prov med
konstant belastning, där tvärsnittsarean minskar
allt efter som sprickan utbreder sig och där
sprickbildningen därigenom får ett alltmer
accelererat förlopp. En nackdel med de prover, som
utföras under konstant deformation, är
emellertid att proven, vilka i regel nedläggas i varma
korrosionslösningar, så småningom komma att
avlastas på grund av att materialet kryper. Den
elastiska formförändringen i provet kommer
därför, särskilt i de mest påkända delarna, att så
småningom övergå i plastisk deformation och vid
slutet av försökstiden kan provet i många fall ha
kvar blott mycket obetydliga spänningar.
Viktigare forskningsarbeten
Litteraturen på
spänningskorrosionsforskning-ens område är mycket rikhaltigt men de resultat,
som uppnåtts av olika forskare, äro ganska
divergerande. Några av de viktigaste undersökningarna
med låglegerade kolstål skola här i korthet
refereras.
Av de många forskare, som sysslat med
spän-ningskorrosionsfenomenet i låglegerade kolstål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
