Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Varför och huru föråldras våra lantmannabyggnader? av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i08i)
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Takten för byggnaders föråldring och amortering.
- teknisk föråldring; .......amortering, fast an-
nuitet, ränta 5 %;......fast amortering.
Fig. 6. Amorteringsbehov för olika byggnadselement i
bostadshus.
iakttagelserna om byggnadsdelarnas föråldring
kan man upprita kurvor, av vilka den
ungefärliga takten för föråldringen framgår (fig. 5). Av
kurvorna framgår, att den tekniska föråldringen
under byggnadens första år sker i snabbare
tempo än i dess senare skede. Kurvan är till sin
form konkav. Den avviker i detta avseende från
de kurvor, vilka åskådliggöra
föråldringsproces-sen vid byggnader i städer. Dessa sistnämnda äro
nämligen i början konvexa oeh övergå först i ett
senare skede till en konkav fonn. Olikheterna i
kurvornas form torde främst bero på att
ekonomiska faktorer i högre grad påverka
stadsbyggnadernas föråldring.
Byggnadskapitalets amortering
De kurvor, som ovan anförts, ge oss en viss
uppfattning om huru landsbygdens bostadshus och
djurstallar föråldras och minska i värde. Å andra
sidan veta vi ju, att för att dessa byggnader skola
kunna uppnå här anförda livslängder påfordra
de årlig skötsel och omvårdnad samt ständigt
återkommande reparationer med ty åtföljande
kostnader. Det är sålunda uppenbart, att förrän
husen äro uttjänade har förutom
anläggningskostnaden betydande kapital yttermera måst
nedläggas. Detta innebär ju i själva verket, att
den ursprungliga byggnadens värdeminskning de
1’acto är snabbare än vad livslängden för
byggnaden som helhet betraktad skulle ge vid
handen.
önskar man därför genom en amortering av
det ursprungligen investerade kapitalet reservera
medel för kommande reparationer, bör denna
ske på en kortare tid än vad byggnadens totala
livslängd skulle ge vid handen. Man frågar sig
då: Huru skall en sådan amortering beräknas?
För att belysa detta problem hänvisas till fig. 6,
där amorteringsbehovet för de olika byggnads-
elementen i ett bostadshus uträknats. För varje
element har beräknats för den erforderlig
års-annuitet.
Räntesatserna ha kalkylerats varierande med
2 %, 5 % och 8 %. På detta sätt erhållas
års-annuiteter för hela byggnaden, vilka vid 2 %
ränta motsvara 3,36 %, vid 5 % ränta 5,74 %
och vid 8 % ränta 8,45 %. Dessa annuiteter i
sin tur motsvara amorteringstider på 46, 42
respektive 38 år. Sistnämnda tal, vilka uttrycka
det faktiska amorteringsbehovet, visa sålunda i
själva verket, huru den ursprungliga byggnaden
minskar i värde. Det bör dock påpekas, att
ovananförda kalkyler förutsätta ett stabilt
penningvärde.
I ögonen fallande är, att den erforderliga
amorteringstidens längd är beroende av räntesatsen
Fig. 7. Amorteringsbehov för olika byggnadselement i
djurstallar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
