Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Erfarenheter från jorddammsbyggnader, av G Westerberg - Erfarenheter från jorddammsbyggnader, av Gösta Alm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1194
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. Hälleforsens kraftstation; grundvattenströmning under jorddammen.
gränsningsmurarna mot utskoven därigenom bli
måttliga samt kanske för att denna konstruktion
ger en viss trygghetskänsla. Emellertid förmodas
utvecklingen inom maskintekniken komma att
medföra än billigare à-priser för jordförflyttningar,
under det att utförandet av en betongkärna med
stigande materialkostnader och arbetslöner
alltmera fördyras. Man torde därför ha att räkna
med att jorddammstekniken även i Sverige
kommer att söka åstadkomma jorddammar utan
tätande kärna av betong, även om dammkroppens
dimension i så fall måste ökas betydligt. Det är
angeläget att få till stånd forskningsarbete
beträffande de i Sverige vanligen förekommande
jordarternas geoteknik i avseende på genomsläpp-
lighet och stabilitet mot genomströmmande
vatten. Fullt tätande jordar äro ganska sällsynta i
Norrland, men däremot finnes det gott om
jordar, som äro användbara för dammbyggnad,
trots det att de medge vattengenomströmning.
Därpå är ju jordmaterialet vid Hölleforsen ett
exempel.
Genom en förbättring av jorddammstekniken
komma vi ej blott att kunna bygga billigare
dammar på kortare tid utan även placera dammar på
platser, där till följd av vanskliga
grundförhållanden en dammbyggnad enligt tidigare bedömande
ej varit tillrådlig att utföra. Härigenom kommer
den utbyggbara vattenkraften i landet att öka
och en viktig naturtillgång att bättre tillgodogöras.
Fig. 17. Grundvattenströmning under en spånt.
Civilingeniör Gösta Alm, Stockholm
Det är uppenbart, att jorddammar alltid bli
föremål för sättningar och förskjutningar i sidled,
sedan vattentrycket påförts. I dåligt packade
fyllningar bli rörelserna avsevärt större än i
packade. Vid stora rörelser bereder det svårigheter att
utforma spånter inuti dammen och anslutningar
till styva byggnadsverk, såsom betongdammar.
En spånt bör utbildas så, att den kan följa med
sättningarna utan att skadas. Dessutom bli
riskerna för ras och utglidningar större i dåligt än
i väl packade fyllningar. Rasorsak kan bl.a. vara
hastigt avsänkt vattenyta, markvibrationer av
sprängskott eller bombkrevader i dammens
närhet eller ock jordskalv. Den kanske vanligaste
brottorsaken är dock spänningsförändringar i
jordmassan, i sin tur förorsakade av lokala,
plötsliga sättningar i dåligt packade fyllningar. På
våra breddgrader äro jordskalv lyckligtvis säll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
