Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 november 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Väg- och Vattenbyggnadskonst, av B Gn - Svenska Elektroingenjörsföreningen och Tekniska Fysikers Förening, av u - Industriell Ekonomi och Organisation, av Arne Kindstrand - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1208
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträdde den 9 september 1946 under
ordförandeskap av civilingenjör Pedro
Hellström. Till sammanträdet, som hade
arrangerats av den nya liusbyggnadstekniska
kommittén, infann sig ca 60 medlemmar. Nya
medlemmar blev hrr S-I Antoni, B
Asmunds-son, N Bengtsson, L Ekelund, E G
Eriksson, H llacklin, B Holm, B Jacobsson, N
Lilja, T Olofsson, N O Pettersson, G Ph.
Påhlsson, P-G Bahm, R Wahlberg och V
Wanliainen. Till medlemmar i valkommittén
utsågs hrr W Fellenius (ordf.), E Back, H
Bernhard, C-A Byström, S Hultqvist, N von
Matern och T Widefeldt.
Sedan föreningsangelägenheterna
undanstökats, vidtog föredrag av byrådirektör
Herbert Lindqvist över ämnet "Undersökning av
barförmågan hos stödpålar", vilket formade
sig till en redogörelse för av tal. hittills
utförda undersökningar av detta ekonomiskt
betydelsefulla byggnadsproblem.
Undersökningarna bekostas genom anslag från
Statens Kommitté för Byggnadsforskning. Tal.
lämnade först en orientering i normer och
beräkningsgrunder för stödpälar samt
framhöll önskvärdheten av en ökning av
pållaster-lu. De nödvändiga förutsättningarna
härför är en ökad kännedom angående pålarnas
brottlast och elastiska och permanenta
sjunkningar under tillräckligt långvariga,
vilande laster samt vid upprepade på- oc.i
avlastningar, kännedom om inverkan av olika
markförhållanden, noggranna
grundundersökningar, vilka klarlägger
grundförhållandena i varje enskilt fall, inverkan av
päl-ningens utförande och pålens beskaffenhet
samt skärpt kontroll av pälningsarbetets
utförande. Den föreliggande
forskningsuppgiften avser främst att genom systematiska
undersökningar i full skala öka kännedomen
om de fyra förstnämnda frågorna.
Undersökningsprogrammet har i huvudsak
gått ut på att vid pågående husbyggen
utföra provpålning, provbelastning jämte
mätning av sättningen samt uppdragning av de
provbelastade pålarna för observation av
pålspetsar och uppdragningsmotstånd.
Provpålarna har nedslagits samtidigt med de
övriga pålarna i pàlgrunden och belastats
efter byggnadens utförande med byggnadens
egen tyngd. Belastningen regleras med
hydraulisk domkraft. För att möjliggöra detta
intrång på byggnadsplatsen erfordras
givetvis byggmästarens välvilliga medverkan.
Undersökningarna har emellertid rönt ett
mycket stort intresse och det har visat sig
möjligt att genomföra mycket tidskrävande
forskningsarbete på ett flertal byggnadsplatser.
Orsaken härtill är givetvis det allmänna
önskemålet att öka pålbelastningarna och
därigenom minska byggnadskostnaderna. Vid
provningarna har använts pålar av trä,
armerad betong och strängbetong. Vidare har
försök gjorts med olika typer av pålskor
samt olika hejarvikter och fallhöjder.
Då undersökningarna icke avslutats kunde
tal. inte framlägga några definitiva
slutsatser. De hittills utförda undersökningarna
visar, att två väsentligt olika brottyper
förekommer vid pålning med betongpålar, dels
det fall då marken under pålspetsen är så
fast, att det slutliga brottet orsakas av att
pålen själv ger vika, dels det fall då
marken under pålspetsen ger efter. Markbrotten
kännetecknas av tämligen stora
deformationer redan vid lägre laster ocli av en avse-
värt minskad brottlast. Frågan om ökning av
de tillåtna pålbelastningarna sammanhänger
därför intimt med möjligheten att förutsäga,
när bottenförhållandena är sådana, att
risken för markbrott är liten. Med hänsyn
härtill hade de fortsatta undersökningarna
inriktats på detta problem. I övrigt hade
undersökningarna givit anledning till en del
reflexioner om detaljutformningen av
betongpålar. Pålskor utförda med en plan
bottenplåt, som försetts med en fastsvetsad
vertikal plåtkrage, hade visat sig lämpligare än
den vanliga spetsiga pålskon. Den
sedvanliga inbockningen av armeringsjärnen mot
centrum vid pålspetsen synes olämplig, då
den ger anledning till utknäckning av
järnen. Man bör i stället använda raka
arme-ringsjärn, vilket dessutom blir enklare att
utföra. Vid träpålar ligger problemet
beträffande tillåtna pålbelastningar annorlunda till,
då materialet i allmänhet synes vara väl
utnyttjat.
Föredraget illustrerades av ljusbilder.
I den efterföljande diskussionen framhöll
särskilt major H Jansson betydelsen av
stoppslagningen vid stödpålning. Det synes
nu förefinnas en tendens att ersätta tunga
hejare med lättare, vilket ger sämre
resultat. Man bör fastställa villkor för stopp, så
att man ej slår sönder pålen. Det är bättre
att ej slå pålen ända ned till berg än att
riskera sönderslagning av pålen. Man kan
t.ex. använda 2 t hejare och slå 1 m slag
och 0,5 in stoppslag. Vid Hamnstyrelsen har
man använt stålpålar för 100 t last, vilka
slagits med 4 t hejare. Vid sådana laster
b3r pålarna provbelastas. Det synes ej
orimligt att gå upp till omkring 200 t tillåten
last pä en oskadad stälpäle. Svårigheten är
dock att utarbeta en ekonomisk metod att
provbelasta med så stora laster. Ingenjör
llagrup meddelade, att Sentab vid Uppsala
utfört betongpålar av speciell typ, som
prov-belastats upp till 200 t före brott. Pålarna
slogs med 4 t hejare och 0,5 m fallhöjd
Föredragshållaren instämde i att det är
fördelaktigare med tyngre hejare och mindre
fallhöjder. I diskussionen yttrade sig
därjämte hrr Fellenius, Hellström och Nordgård.
Aftonen avslutades med supé och samkväm.
B Gn
Svenska
Elektroingenjörsföreningen och Tekniska Fysikers Förening
sammanträdde gemensamt den 18 oktober
1946 under ordförandeskap av direktör H V
Alexandersson.
Programmet var ägnat åt ekoradion och
omfattade två föredrag. Det ena,
"Ekoradions grundprinciper samt några exempel
på moderna militära ekoradiostationer",
hölls av civilingenjör Törd Wikland. Den
andre föredragshållaren var civilingenjör
Georg Fredzell, som talade om "Ekoradio
på handelsfartyg". I anslutning till det sista
föredraget visades en film om navigering i
inloppet till New York med hjälp av
ekoradio. Till sist framförde fyringenjör Sven
Öberg några synpunkter och erfarenheter
rörande ekoradionavigering till sjöss. Båda
föredragen kommer att i bearbetad form
inflyta i Teknisk Tidskrift.
Bland de nära 100 deltagarna i eftersitsen
märktes de studerande i KTH:s
fackavdelning E, vilka mangrant mött upp på
inbjudan av Elektroingenjörsföreningen.
Årskursen hade två kvinnliga teknologer, varför
ordföranden och sekreteraren ovanligt nog
fick föra var sin dam till bordet. I
ceremonimästarens frånvaro upptogs hans
mantel såsom föredragskritiker med framgång
av en bland teknologerna, vilka även i övrigt
bidrog till underhållningen. g
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträdde den 24 oktober 1946.
Sedan föreningsangelägenheterna avklarats
talade överingenjör Bo Casten Carlberg om
"Företagsledning". Föredraget, som ingick i
kursen i Kontorsrationalisering, som
anordnats av STF, publiceras i Teknisk Tidskrift.
Efter föredraget visades en färgfilm "Olika
exempel på arbetsförenkling", som upptagits
vid Purdue University, som visade en rad
arbetsförenklingsexempel från olika
verksamhetsområden bl.a. mekanisk industri,
byggnadsindustri och jordbruk.
Därefter följde diskussion, som fortsatte
efter supén. En rad intressanta inlägg
gjordes, som framför allt betonade människans
centrala betydelse i produktionen.
Arne Kindstrand
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder onsdagen den 27 november 1946
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden; val av
styrelse och funktionärer för 1947. — 2.
"Fotografiens grundproblem. Nya åsikter och rön
om den latenta bilden", föredrag av docent
Helmer Bäckström. — Supé och samkväm.
Avd. Grafisk Teknik samt Fysiska
Sällskapet inbjudes.
Mekanik sammanträder fredagen den 29
november 1946 kl. 17.30. 1. Föreningsärenden;
val av styrelse och funktionärer för 1947. —
2. "Maskinindustrieli formgivning i
praktiken", föredrag av civilingenjör Alvar
Lenning. — Kl. 19 gåsmiddag. — Filmvisning.
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträder torsdagen den 5
december 1946 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. —
2. Kåserande föredrag av professor B
Kris-tensson: "Intryck från resa i USA." — Supé
med julbord.
Kurs "Reklaniteknik för tekniker"
hålles den 9—11 december 1946 på Svenska
Teknologföreningen.
Måndag den 9 december
Kl. 9.30. Direktör B Bilton: "Reklamen och
varudistributionen." — 11.00. Försäljningschef
I Anell: "Analys av reklamuppgiften."
Kl. 14.00. Ingenjör E. Werke: "Reklamens
planering." — 15.00. Direktörsassistent N
Sendel: "Reklamens transportmedel."
Tisdag den 10 december
Kl. 9.30. Reklamkonsulent S Norrlin:
"Reklamtextens utformning." — 10.30. Ateljéchef
B Rumert: "Lay-out, typografi och
illustration." — 11.15. Direktör E Günther: "Sales
promotion."
Kl. 14.00. Avdelningschef B Lindberg:
"Reklamprövning och resultatkontroll." — 15.00.
Civilingenjör S A Hansson: "Teknikern och
reklamen."
Kl. 19.00. Middag. — Diskussion. — Kritik
av aktuella industriannonser.
Onsdag den 11 december
Studiebesök vid Esselte (boktryckeri,
klichéavdelning), Svenska Telegrambyrån
(annonsbyrå) och Dagens Nyheter
(annonsavdelning, sätteri och tryckeri).
Avskedsföreläsning hålles av professor
Hjalmar O Dahl tisdagen den 3 december
1946 kl. 17.45 (precis) på K. Tekniska
Högskolan, hörsal 432. Kl. 19.45 subskriberad
middag på Svenska Teknologföreningen (8
kr., anmälan till civilingenjör Fred Lind, tel.
28 25 10).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
