Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Orderns gång genom företaget, av Gösta Grönwall - Ny svensk tidssignal, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1216
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. De tekniska underlagens användning inom
order-gången.
Varorna levereras och faktureras
Allt eftersom varorna nå packrummet prickas
leveranserna av på packrumskopian och när alla
posterna levererats skickas färdigbeskedet till
planeringskontoret och fakturaunderlaget till
speditionskontoret (sådana fakturaunderlag
kunna även sändas vid delleveranser).
Med anledning av färdigbeskedet överflyttar
planeringskontorets sin planeringskopia från
bevakningspärmen till pärmen för färdiga order.
Färdigbeskedet går därefter till efterkalkylen,
som meddelade 0111 att expeditionsordern är
avslutad och färdig för efterkalkyl.
Speditionskontoret utväljer det lämpligaste sättet
för sändning till kunden, ger order om hur varan
skall packas, utskriver erforderliga fraktsedlar
osv. samt beordrar leveransen. Om varorna skola
levereras till utrikes ort tillkommer för
speditionskontoret ytterligare en del arbetsuppgifter
såsom:
anmodan till tullmyndigheterna om
exportkontroll,
ansökan om exportlicens och importtillstånd,
utställande av konossement och
konsulatfakturor,
specificering av lådornas innehåll osv.
Då varan slutligen skall faktureras kompletteras
expeditionsorderns original med uppgifter om
fakturanummer, kostnader för emballage osv.,
varefter fakturakopior dras. En kopia går till kunT
den, en till statistikavdelningen och en till
bokföringen. Faktureringskontoret slutligen behåller
ett par bevakningskopior.
Ordern ef t erkalky l eras
Som tidigare nämnts ger expeditionsorderns
färdigbesked impuls till efterkalkyl.
Kalkylavdelningen har nu förutom statistikkopian och
färdigbeskedet följande underlag till sitt förfogande:
prissatta rekvisitioner av varor som levererats
från färdigvarulager,
fakturor av varor som inköps,
arbetskort och prissatta materialrekvisitioner
över produkter, som tillverkats direkt för
expeditionsordern.
Efterkalkylen sker maskinmässigt i
hålkortsmaskiner.
Statistikkontoret bearbetar resultaten
Del har sagts att resultatsredovisningen är
tredimensionell. Man fördelar kostnaderna på
konton och kostnadsställen. Genom att införa koder
får man en ny indelningsgrund.
Statistikkontoret får av varje expeditionsorder
två statistikkopior, nämligen en kopia i samband
med orderns distribution samt en kopia av
fakturan. På expeditionsordern finnas följande
koder angivna:
varugrupps- och tillverkningskod,
kundkod,
landkod.
Statistiken bearbetas liksom kalkylunderlagen i
hålkortsanläggningen och statistikkontoret
lämnar exempelvis följande uppgifter till
företagsledningen för bedömande av försäljning och
fakturering:
de försålda varornas fördelning på olika
varugrupper och tillverkningsföretag,
försäljningens fördelning på land,
försäljningens fördelning på kund,
de fakturerade varornas fördelning på olika
varugrupper och tillverkningsföretag,
faktureringens fördelning på land,
faktureringens fördelning på kund.
Ny svensk tidssignal. De tyska Onogo-tidssignalerna
från Nauen, som sedan många år har återutsänts över de
svenska rundradiostationerna kl. 12.55—13.00, upphörde
efter det tyska sammanbrottet. Då de engelska
tidssignalerna ges på tider, som icke har befunnits lämpliga för den
svenska radion, liar Telegrafstyrelsens radiobyrå låtit
konstruera en egen tidgivningsapparat. Apparaten har
installerats i Enköpings radiostation och justeras dagligen efter
tidssignalen från Greenwich.
Den nya tidssignalen, vars premiär ägde rum den 1
oktober 1946, överensstämmer i sina huvuddrag med den
gamla Onogo-signalen. Den första minuten, till kl. 12.56,
ges lystringssignal och morsetecknen för ordet "Stockholm"
Nästa minut kommer en serie streck samt till sist ett 5 s
långt streck, vars slut anger tiden 12 57 00. Under den tredje
minuten ges en punkt varje sekund, och vid minutens slut
tre sekundstreck, dvs. bokstaven O. Den fjärde minuten
sändes fem morsetecken streck—punkt (bokstaven N) med
punkten sammanfallande med jämnt tiotal sekunder,
varefter följer bokstaven O, vars slut anger tiden 12 59 00.
Den sista minuten sändes fem tecken, bestående av två
streck och en punkt, bokstaven G, med punkterna
angivande var tionde sekund, varefter ånyo följer bokstaven O,
vid vars slut klockan är 13 00 00.
Signalen har en noggrannhet av ca 0,05 s. För jämförelse
kan nämnas, att de utländska vetenskapliga tidssignalerna
ger en noggrannhet av 0,01 s, men då måste man beakta
en korrektion, som meddelas senare och som kan uppgå
till några hundradels sekunder. W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>