Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Företagsledning, av Bo Casten Carlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1218
TEKNISK TIDSKRIFT
om att ordna mänskliga förhållanden. Hans
insats har vikt för hans anställdas och deras
anhörigas hela liv. Ett företag bör i det dagliga
arbetet likna ett gott idrottslag, med dess
entusiasm och självverksamhet hos individen; dess
befintliga men dock växlande och smidiga
centrala kontroll samt dess informella ocli hjärtliga
arbetsformer. Det blir för företagsledaren i
mycket ett problem om att entusiasmera och få
arbetet roligt. Hans strävan bör vara att
decentralisera och sporra alla till initiativ och
självverksamhet. Med modern organisationsteknik kan
detta väl kombineras med en smidigt
sammanhållen central kontroll. Man behöver ej bygga
upp skrankor i företaget utan i stället sträva efter
att få bort skrankorna, skapa laganda och få ihop
alla till en gemensam ansträngning. Skillnaden i
kapacitet är enorm om allmän arbetslust och
arbetsglädje för företaget och med företaget råder,
eller om arbetet för de anställda mera känns som
en oundviklig nödvändighet för att de skola tjäna
sitt dagliga bröd. Hur härmed skall förhålla sig
bestämmes väsentligen av företagsledaren
personligen.
Företaget
Under de senare årens forcerade industriella
utveckling har företagens typ i mycket börjat
förändras. Samma utveckling kan här skönjas hos
oss som i utlandet. När förhållandena utomlands
i fortsättningen beröras, sker hänsyftning till de
amerikanska förhållandena. En rätt parallell
utveckling har emellertid skett även i England i de
frågor, som här behandlas.
Skall man göra en jämförelse med oss, blir
invändningen lätt, att särskilt i Förenta Staterna
förhållandena äro så stora. Det stora där är dock
främst hemmamarknaden och ett antal
industriella storkoncerner. Det helt övervägande
antalet företag i USA är även efter våra
förhållanden små företag, och en jämförelse mellan dessa
företag och våra företag kan väl göras.
Den kanske väsentligaste erfarenheten, som nu
mognar fram, är att ett företag ej behöver vara
mera ekonomiskt och effektivt för att det är stort.
Man finner ofta den erfarenheten, att ett
arbetarantal av 300—500 i många fall representerar ett
administrativt och ekonomiskt optimum. En chef
har i den mindre enheten möjlighet att
personligen känna de anställda och ha kontakt med
dem. När man kommer upp till en högre
storleksordning, måste ledningen mera utövas med
indirekta metoder, vilka icke uppnå den personliga
ledningens kvalitet. Det är väsentligen härför
som man ofta känner mera trivsel i en liten
snickarverkstad med dess ofta primitiva
arbetsförhållanden, än inom ett stort och välutrustat
företag.
Man får nu såväl hos oss som utomlands skilja
på begreppen administrativ enhet och driftenhet.
Man söker få fram de stora enheternas fördelar
genom vissa gemensamma organ för utveckling
och riktlinjegivning, för grundläggande
administrativ, försäljningsmässig och teknisk
planläggning och forskning. Produktionen söker man
fördela på flera enheter, med en rätt specialiserad
tillverkning. Det genomgående blir här, att man
centralt fastställer riktlinjerna för att skapa
liknande metoder och arbetsförhållanden i de olika
enheterna, men att varje enhet i övrigt i största
möjliga utsträckning arbetar självständigt. Ett
exempel på denna utformning är en amerikansk
koncern med ca 30 000 anställda och med stora
gemensamma organ särskilt för forskning.
Produktionen är emellertid fördelad på mera än 30
platser, i regel i mindre samhällen, vardera med
en storleksordning av 600—800 arbetare. En
liknande utveckling visa speciellt de stora
bilkoncernerna med centrum i Detroit och de stora
elektriska koncernerna.
Med våra nu använda kommunikationsmedel
kan man med avseende på lokaliseringen av de
olika driftenheterna skilja på dem, som ligga
inom ett område av 5—7 mil från det
administrativt centrala organet, och de som ligga på större
avstånd. Den förra gruppen av företag bli de som
man med bil kan besöka på dagen med återkomst
samma dag. De kunna därför ofta få en enklare
topporganisation än de längre bort belägna
företagen. För de längre avstånden nerkortas
emellertid särskilt i Förenta Staterna restiderna allt mera,
genom att man använder flygplan inom bolagen.
Krigsåren ha accentuerat utvecklingen särskilt
för driftenheter som ligga i en cirkel omkring
moderföretag, likaså kombinationen
huvudleverantör, som väsentligen gör sammansättnings
-arbete, och underleverantör, som då kan bli
mera specialiserad i sin detaljtillverkning. Denna
utveckling kan påräknas fortsätta, icke minst på
grund av arbetskraftsbristen. Såväl i krig som
fred måste den regeln allt mera tillämpas, att
man flyttar produktionen till arbetskraften i
stället för tvärtom. Det visade sig även under krigets
hårda tryck både svårt och dyrbart att flytta
arbetskraften.
Företagsledningens teknik
Företagsledningens arbete kommer väsentligen
att bli en fråga om att planlägga och inrikta,
koordinera samt kontrollera. Det gäller här att få
en långsiktig planläggning med vilken den dagliga
verksamheten kan jämföras och inriktas. Det
gäller vidare att utforma en lämplig organisation
och att ha goda medarbetare, särskilt i alla
nyckelpositioner. Det gäller slutligen att ha kontrollen
av verksamheten så ordnad, att den centrala
ledningen kan delegera befogenhet och ansvar samt
därigenom släppa administrativa detaljer och
koncentrera sig på den allmänna planläggningen
och inriktningen. Mycket arbete har nedlagts för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
