Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 november 1946
1225
Blankettratioiialisering
Herr Håkan Tångeberg, Västerås
Formatstandardiseringen och de så kallade
DIN-formaten har ju de senaste åren rätt ofta
avhandlats i tidningarna och visat en förunderlig
förmåga att röra upp sinnena. Annars förefaller
det som om det mest var i sammansättningen
blankettraseri som ordet blankett förekommer i
pressen, och läser man om blanketter är det mest
i samma spalter som har de så kallade roliga
historierna om söndagsjägare och svärmödrar.
Det är då inte att undra över att ordet blankett
hos de flesta väcker associationen "byråkrati" —
"formalism", eller anses vara något som i första
hand är ägnat att skämta med, och att även den
som dagligen begagnar blanketter av olika slag
och som absolut inte kan undvara dem i sitt
arbete, inte så sällan betraktar dem som ett
nödvändigt ont om inte rent av som ett otyg i största
allmänhet.
Nu är det ju faktiskt så att blanketten är ett
oumbärligt hjälpmedel på våra kontor — kanske
det allra viktigaste. Men när man sysslar med
blankettrationalisering kommer man inte så lätt
förbi talet om blankettraseri och papperskvarn,
och det är mig därför angeläget att här först
uppehålla mig något vid distinktionen mellan
blankett och organisation.
Blankett och organisation
Blanketterna kommer ju mer eller mindre att
stå som representanter för den organisation de
skall tjäna, och det ligger då nära till hands att
vända sin ovilja mot blanketterna när det i själva
verket är en tungrodd eller i annat avseende
otymplig organisation man vill åt. Det skadar
därför inte att göra det i och för sig självklara
konstaterandet att man kan ha tekniskt sett
fullgoda blanketter som hjälpmedel i en dålig
organisation lika väl som omvänt en smidig och välbyggd
organisation kan tyngas ned och mista effektivitet
genom tekniskt ofullkomliga blanketter.
Det faller på organisatörens lott att analysera
och bestämma vad som skall göras och hur de
olika arbetsoperationerna och funktionerna skall
gripa in i och påverka varandra.
Blankettmannen däremot skall iordningställa de
hjälpmedel — främst då blanketterna — som bäst
tjänar den valda organisationsformen.
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 24 oktober 1946.
651.72
Frågan om blankettmannens relativa
självständighet gentemot organisatören kan diskuteras.
Utan att närmare ingå på denna frågeställning
kan vi konstatera, att det numera emellertid inte
möter några svårigheter att betrakta
blanketttekniken som ett gentemot organisationen fullt
självständigt fack. I själva verket är det ett
utmärkande drag för utvecklingen på
kontorsrationaliseringens område att den renodlade blankettekniken
ryckt upp från att vara ett rudimentärt för att
inte säga obefintligt bihang hos organisationen till
att bli en fullt självständig disciplin.
Impulserna till denna utveckling kom väl utifrån — mest
från Tyskland och USA — men det är roligt att
kunna fastslå att Sverige just nu framstår som
ledande på detta område och att den moderna
blankettekniken främst utvecklats i vårt land.
Blanketteknikens utveckling i Sverige
Det började med att de svenska storföretagen
inom tryckeri- och kontorsutensiliebranscherna
inrättade självständiga forsknings- och
informationsavdelningar för blankettfrågor. En icke
föraktlig litteratur blev även frukten av detta
initiativ. Så lade våra korrespondensinstitut upp
specialkurser i blanketteknik. På sistone har
blankettekniken även fått ett eget
standardiseringsorgan i Grafiska
Standardiseringskommittén — GSK — med särskilda utskott bland
annat för formatfrågor och blankettnormer. Man
har också gjort rutpapper och andra
arbetspapper, de så kallade skriv- och ritblanketterna,
till föremål för standardisering, och man har just
i dagarna tillsatt en specialkommitté för att
standardisera fästhålen och pärmmekanismerna.
Detta standardiseringsarbete, som alltså nu via
GSK sorterar under SIS, hade sin föregångare i
en av Mekanförbundet grundad
blankettkommitté, som bland annat fastställde det så kallade
SMF:s brevformulär, vilket verksamt bidragit till
att förenhetliga uppställningen av brevpapper
inom den svenska industrin. Arbetet med att
standardisera pappersformaten, som påbörjades tidigt
i Sverige, har nu även fortskridit så långt att en
officiell standard har fastställts och de
standardiserade formaten skall införas i
statsförvaltningen från nyåret 1947.
Det är annars främst den del av blankettekniken
som kunde kallas maskinskrivningsteknik eller,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
