Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 november 1946
1235
uppställning som skrivmaskiner är oberoende av
linjer. Vi ser på fig. 9 hur man genom
omläggning till horisontalkolumn avsevärt förenklat en
försäkringsblankett. Bilden är hämtad ur Esselte
Blanketthandbok, h. 4 a.
Fig. 10 utgör exempel på en mer avancerad
till-lämpning av de tre principerna jag nyss talade
om. Vi ser att omkonstruktionen också verkat i
hög grad platsbesparande. Vad som på den gamla
blanketten fordrade två sidor ryms nu på en
i den nya, och då är det ändå att märka att
samtidigt med omkonstruktionen en hel del
till-lägg gjorts i texten, så att de uppgifter som nu
ryms på en sida skulle ha krävt ungefär 2x/2 sida
med den gamla metoden. Att konstruera en sådan
invecklad blankett för standardtabulatur och
överställda ledord är förstås ett helt litet pussel.
Konstruktionsarbetet på den här visade tog
faktiskt mellan 40 och 50 arbetstimmar, men
eftersom omläggningen gjort att man kan spara en
god del av utskrivningstiden varje gång
blanketten användes — jag skulle tro mer än 20 % —
betalar sig det nedlagda arbetet mycket väl.
Men det kan ju också hända att man får göra
ett sådant arbete förgäves: Jag gjorde en gång
upp ett blankettförslag med tillämpning av de
tre nämnda principerna, men den ingenjör, som
skulle ha den, refuserade det hela med
motiveringen att han ville "fylla i på samma rad som
texten, såsom vid naturlig skrivning, och inte
ha att liksom fylla i tabeller". Den föreställningen
att den traditionella handskriftsuppställningen av
blanketter är den enda naturliga sitter faktiskt
ganska djupt rotad.
Fig. 11 visar ett annat exempel på hur man vid
revisionen kunnat eliminera baksidestrycket. Hela
vänstra övre delen på den gamla blanketten
blir ju fullständigt dött utrymme, medan den
tryckta texten på den nya blanketten knappast
tar något utrymme alls i sitt överställda läge. På
den nya blanketten har själva tidsplanen satts på
två spalter. Det ser åtminstone så ut, men om vi
ser närmare efter, finner vi att de numrerade
uppgifterna följer horisontellt på varandra, så att
blanketten kan fyllas i med maskin utan onödiga
radskiften.
Tabellarisk uppställning
1 fig. 12 ser vi ett exempel på en mycket vanlig
otymplighet på blanketter. Så snart man ser en
sådan tjatig upprepning av samma ord som här
skall man dra öronen åt sig, ty den signalerar
att blankettkonstruktören har glömt bort att det
finns något som heter tabell. På den nya
blanketten får vi ungefär dubbelt så mycket plats att
skriva på, därför att vi ersatt den ideliga
upprepningen med ett tabellhuvud. Bilden visar också
i förbigående ett exempel på en annan viktig
regel: när man har baksidestryck på ett kartotek
kort, skall detta vara uppochnedvänt — eller
stjälpt som facktermen lyder — därför att det är
lättare att vända kortet i riktning uppifrån-ned
än i riktning höger-vänster.
I fig. 13 återkommer samma fel, fast det här
blivit maskerat genom att upprepningen ersatts med
citationstecken. Det är att lura sig själv.
Visserligen går det litet fortare att göra upp
manuskriptet om man slipper skriva "tub nr" 20 gånger
utan i stället citerar, men för sättaren tar det lika
lång tid att plocka in själva texten i formen 20
gånger som att sätta dit 40 citationstecken. Den
som skall fylla i blanketten och den som skall läsa
den har ingen nytta av citationstecknen; tvärtom:
de riskerar kanske att bli vindögda, eftersom de
måste låta ena ögat vandra lodrätt och det andra
vågrätt. Vi ser också att vi med hjälp av tabell
Fig. 9. Omläggning till
horisontalkolumn för
maskinskrivning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
