Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1238
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 15. Kartotekkort med nyttiga rubriker flyttade till
överkanten.
har fått en placering som kunde tyda på att det
var efter dessa uppgifter som korten sorterades.
Det är också bara för att fylla i
inskrivningsnumret som man måste vända på korten vid
utskrivningen. Alla dessa uppgifter har hamnat i
periferin, därför att de kommit till efteråt och
man inte velat göra sig omaket att konstruera
om blanketten, så att de fått en mera naturlig
placering. Vi ser också att skrivutrymmena på
den gamla blanketten är dimensionerade litet hur
som helst och utan märkbar hänsyn till
platsbehovet för de olika noteringarna. Besparingen
genom omläggningen av den här blanketten utgör
— i den mån den går att räkna ut i pengar —
varje gång blanketten användes ungefär 5 öre,
vilket motsvarar 2/3 av den gamla kostnaden.
Markering av de olika exemplaren
i en genomskriftsats
Om man av en eller annan orsak inte vill
tillgripa papper i olika färger för att hålla de
enskilda exemplaren i en genomskriftsats isär, kan
man göra så som fig. 19 visar. En kraftigt
tilltagen siffra, som syns på långt håll, signalerar
nästan lika bra som en färgkontrast.
Nomenklatur och blankettspråk
Ett vanligt fel i blankettext är att man använder
förkortningar utan någon annan avsikt än att
göra det bekvämt för sig när man gör upp manu-
Fig. 16. Kartotekkort, omlagt för synliga rubriker.
skriptet. Förkortningar skall man tillgripa endast
när det är nödvändigt för att vinna plats. Om
sättaren får plocka från några typer mer eller
mindre spelar ingen roll. Men om man använder
förkortningar skall man förkorta rätt. Att
förkorta ’ per" till "p:r" (såsom skett längst ned på
blanketten i fig. 20) är att förkorta för
förkor-tandets egen skull. Det fullt utskrivna ordet tar
samma plats och samma tid som "förkortningen"
både i tryck och skrift. TNG har givit ut ett par
häften som talar om hur de riktiga
förkortningarna skall se ut, och i Esselte Blanketthandbok
finns också ett specialhäfte "Blankettspråk", som
bland annat innehåller förkortningstabeller. Detta
häfte finns också i en särtrycksupplaga, som kan
köpas i bokhandeln.
Om vi granskar blanketten i fig. 11 ur stilistisk
synvinkel, kan vi finna åtskilligt att anmärka på.
Punkterna 1—1A, som alla avser en tidpunkt, har
föga korresponderande formulering. Punkt 4
"Stolparna skola vara resta", punkt 5 "Lokalerna
montagefärdiga", punkt 8 "Andra likviden" och
punkt 9 "Besiktning begäres" representerar fyra
olika sätt att uttrycka samma sak. Den futurala
formen, t.ex., som bl.a. punkt 4 har, passar för
kolumnen "Kontraktets datum" men inte för
"Verkligt datum". Går vi sedan till baksidan, blir
det inte bättre: "Uppgifter om beställarens
förarbeten och förhållanden på arbetsplatsen" ger
den elake tillfälle att fråga vad beställarens event.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
