Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 november 1946 - Blankettrationalisering, av Håkan Tångeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1240
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 18. Blankettutskrivningen omlagd till ändlös bana.
skisserats ovan, är den logiskt och etymologiskt
riktiga. Den svarar också till den inom militärt
fackspråk gängse användningen av de nämnda
orden, vilket ju är ett pius, eftersom terminologin
väl stammar från det hållet. Att man sedan i
praktiken inte får vara alltför rigorös i
tillämpningen utan måste visa en viss tolerans för en del
alltför fast rotade, egentligen ologiska
användningar av dessa ord, särskilt då order, är en
annan sak. Speciellt är det svårt att bli av med
den betydelse av kostnadsbärare som ordet order
har, och ordets användning i sådana
sammansättningar som orderstock, orderkontor m.fl. Inom
den av Teknologföreningen tillsatta kommittén
för enhetlig terminologi för
tillverkningsplanering har vi gjort försök med att i denna betydelse
ersätta ordet "order" med "uppdrag". Vi har då
tänkt oss, att man i stället för "orderrutin" skulle
säga "uppdragsbehandling". På samma sätt skulle
man kanske kunna vänja sig vid att säga att ett
företag har "inneliggande uppdrag för
(exempelvis) åtta månader".
I överensstämmelse med det förda resonemanget
bör blanketten i fig. 20 alltså heta
beställnings-erkännande, och i texten bör då också verkligen
en beställning erkännas, som vi ser är fallet på
den reviderade blanketten.
Om vi prövar andra vanliga blankettnamn
finner vi tyvärr många fler, som inte håller måttet
ur logisk eller språklig synvinkel: Den handling,
som går från inköpsavdelningen i ett företag till
beställningskontoret i ett annat företag (alltså
från en kund till en leverantör) och som korrekt
bör kallas beställning (från kundens synvinkel
utgående beställning och från leverantörens
inkommande), kallas lika ofta, om inte oftare, för
"inköpsorder" eller "inköpsrekvisition". Om vi
nu tills vidare bortser från att order resp.
rekvisition inte här är på sin plats, eftersom kunden inte
har en sådan ställning gentemot leverantören att
han kan ge order eller rekvirera, så är dessa
blankettnamn ändå inte bildade riktigt. En
tillverkningsorder är ju en order om tillverkning, en
transportorder en order om transport, en
spedi-tionsorder en order om spedition osv.; då bör
rimligtvis detta vara en leveransorder, eftersom det
är en order om leverans av en vara som
beställes. Inköpsorder bör däremot betyda "order
om inköp" och inköpsrekvisition "rekvisition av
ett inköp". En handling av förstnämnda
karaktär förekommer också i de flesta företag. Den är
riktad till inköpsavdelningen och ger denna
impulsen att avge en beställning till leverantören.
Denna handling har i Asea tidigare kallats
"Materialbeställning" men håller nu på att döpas om
Fig. 19. Markering av exemplar i genomskriftsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
