Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 49. 7 december 1946 - Geiger—Müllerrörets verkningssätt och användning, av Kai Siegbahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1A december 19A6
1269
endast ger några enstaka impulser från
nolleffek-ten per minut. Detta är av stort värde för många
medicinska och biologiska försök där den
radioaktiva strålningen, som skall mätas, ofta är
mycket liten. Genom närvaron av det extremt
tunna foliet kan även mjuk /^-strålning samt
oc-strålning registreras. För att den sistnämnda
strålningen skall gå igenom fönstret får detta vara
högst några hundradels mm tjockt. I själva verket
är det möjligt att använda nästan hur tunna
fönster som helst i detta rör, om man ordnar
gaspåfyllningen så att gasblandningen tillföres röret
på båda sidor om foliet samtidigt. Eftersom
sluttrycket i röret är atmosfärstryck kommer foliet
aldrig att utsättas för något över- eller undertryck.
Vid registrering av ß-strålning kan man räkna
med att alla ß-partiklar, som komma in i rörets
känsliga område, också registreras, dvs.
effektiviteten är i det allra närmaste 100 %. För
andra strålningsslag är detta långt ifrån fallet.
Den efter /^-strålningen vanligast förekommande
strålningen i samband med arbeten med
radioaktiva preparat, dvs. /-strålningen, registreras
endast till omkring 1 % i ett GM-rör. I många
fall (detta gäller speciellt vid alla experiment med
koincidenskopplade rör) är det viktigt att öka
/-rörens effektivitet så mycket som möjligt. Man
vinner därvid ingenting på att söka höja trycket
i gasblandningen eller ändra sammansättningen
därav, eftersom /-strålningens jonisation i gaser
är praktiskt taget försumbar. I själva verket är
/-effektiviteten nästan uteslutande en funktion av
GM-rörets väggmaterial. I väggen utlöser
nämligen /-strålningen sekundärelektroner, som sedan
kunna registreras i röret. Denna
sekundärstrål-ningseffekt är väsentligen sammansatt av två
skilda effekter, Comptoneffekt och fotoeffekt (vid
extremt hög energi på /-strålningen blir
ytterligare en effekt märkbar, nämligen
parbildningseffekten). Fotoeffekten som vid energier under
1 MeV är av betydelse ökar starkt i förhållande
till Comptoneffekten \id element av högt
atom-nummer och vid minskad energi på
/-strålningen. För att öka /-effektiviteten, särskilt vid låga
energier, är det därför fördelaktigt att använda
ett väggmaterial av högt atomnummer. Bly är ur
denna synpunkt det lämpligaste, ehuru dess ringa
resistens gentemot oxidation starkt nedsätter dess
användbarhet. Platina eller guld är ur denna
synpunkt att föredra. Fig. 8 visar ett /-rör med
guld-katod. Man vinner ganska litet på att öka
guldrörets tjocklek över en viss gräns, några tiondels
mm, eftersom de sekundärelektroner, som alstras
tillräckligt långt in i väggen, ändå absorberas,
innan de kommer in i röret. Den yttre delen av
röret kan därför göras av ett billigare material. I
detta fall har glas valts, vilket möjliggör
tempera-turpumpning. y-rör enligt denna typ kan i övrigt
vid fyllningen behandlas på ungefär samma sätt
som det förstnämnda /S-röret och uppvisa också
Fig. 8. GM-rör med
guldkatod för
registrering av
y-strålning.
i stort sett samma goda egenskaper, vad beträffar
såväl arbetsplatå som livslängd.
Genom att öka den sekundärstrålande väggens
yta kan man ytterligare höja /-effektiviteten, om
man i stället för ett guldrör använder ett
finmaskigt nät av exempelvis guld eller platina.
Det kan i detta sammanhang vara skäl att
påpeka att /-strålningen så gott som undantagslöst
alltid uppträder tillsammans med /^-strålning. För
att vid kvantitativa mätningar bli av med den
sistnämnda strålningen fordras en väggtjocklek
på GM-röret (uttryckt i g/cm2) som kan beräknas
(om /^-strålningens maximala energi är E MeV)
ur Feathers relation
R i=0,543 • E — 0,160
Förutom för ß- och /-strålningen använder man
ofta GM-rör för registrering av röntgenstrålning.
Som exempel på metodens känslighet kan nämnas
en undersökning av Pohl och Faessler, som regi
strerade Ag K-strålning dels med
Laue-röntgen-film, dels med GM-rör. 1 förstnämnda fallet
krävdes 100 h exponering för att få en synlig linje
under det att några la minuters registrering med
GM-rör var nog för att fastställa linjens läge.
I detta fall har man först och främst att ta
hänsyn till röntgenstrålningens starka absorption.
Vid tillräckligt mjuk strålning är det därför
nödvändigt att arbeta med tunna fönster.
Fyllnads-gasen är också av stor betydelse. En fyllning av
600 torr argon registrerar t.ex. omkring 50 ’/o i
ett rör av ca 5 cm längd, om man har att göra
med en strålning av omkring 2 Å. En
fyll-nadsgas som helium skulle i ett sådant fall vara
mycket olämplig. Över huvud taget är det i fråga
om röntgenstrålning svårare att ånge generella
anvisningar beträffande väggmaterial och fyll
-nadsgas, man måste i stället från fall till fall,
beroende på våglängden, söka avgöra vilket som
är det lämpligaste. Bland andra fyllnadsgaser
som använts kunna för övrigt här nämnas me
tylal samt tetrametylbly.
Det återstår ännu en viktig strålning att
behandla, nämligen neutronstrålningen. För att
registrera denna är man hänvisad till rörfyllningar
av mera speciell art. Som bekant åstadkomma
neutroner ingen jonisation längs sin bana. Man
måste därför på annat sätt söka åstadkomma
joner, som äro nödvändiga för att GM-röret skall
kunna verka. Härvid finnas två möjligheter, av
vilka den ena utnyttjas för långsamma, den andra
för snabba neutroner.
Påvisandet av långsamma neutroner erbjuder de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
