Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 50. 14 december 1946 - Mikrostrukturen hos mjukt stål, deformerat vid hög temperatur, av Axel Hultgren - Diskussion, av T Berglund, B Kalling samt Axel Hultgren - Svenska Träforskningsinstitutet, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1298
TEKNISK TIDSKRIFT
som uppstår i austeniten under omvandlingen.
Vid tillräckligt hastig kylning torde även den
ojämna temperaturfördelningen framkalla
deformation och ådring.
Rödskörhetssprickor, bildade vid bockning
ovanför A3} följde ofta austenitkorngränserna (fig. 6),
men möjligen ej alltid.
I allmänhet var materialet mera benäget för
bristning vid hastig än vid långsam bockning och
provet mera benäget att brista tvärt av vid
temperaturer ovanför än under A3. Det senare
förhållandet är möjligen en följd av austenitens större
deformationsmotstånd, jämfört med ferritens.
Stål 7 (hög kolhalt)
Med detta stål, som innehöll 0,48 %, gjordes
bockningsförsök endast vid temperaturer ovanför
A3, vid 850° och högre temperaturer. Efter
luft-svalningen bestod strukturen av finlamellär perlit
och ferrit. Den senare bildade ofta ett
ofullständigt nätverk, som angav de tidigare
austenitkorngränserna. Även förekommo partier med
tätare liggande ferritutskiljningar. I perliten
iakt-togos vissa diskontinuitetslinjer, som troligen
antyda en deformationsstruktur i den förutvarande
austeniten, möjligen besläktad med ådring i ferrit.
Rödskörhetssprickor funnos, som tydligen följde
de tidigare austenitkorngränserna (fig. 7), men
även sådana som gingo tvärs igenom kornen
(fig. 8), ävensom fint förgrenade sprickor i
områden med tätt liggande ferritkorn. Troligen
brister austeniten efter deformation även mellan
deformationsenheter inom kornen.
De förberedande försöken utfördes med biträde av
bergsingenjörerna E Holmblad och S Guida, de senare och mera
omfattande under medverkan av bergsingenjör B
Herrlan-der. Undersökningen har utförts under överinseende av en
kommitté bestående av docent G Phragmén,
bergsingenjörerna G Malmberg och L Morsing och efter Phragméns
frånfälle, bergsingenjör G Thalén, samt författaren.
Diskussion
Bergsingenjör T Berglund, Sverige: I stort sett
överensstämmer resultaten vid de tidigare undersökningarna med
de nu av professor Hultgren framlagda. Orsaken till att
ådringen kommer fram vid etsningen är att gittret har
diskontinuiteter eller att utskiljning har skett i
ådrings-linjerna. Olika material visar olika benägenhet för ådring.
Material som åldras är mer benägna att visa ådring.
Professor Hultgren: Ådror är jämförliga med
korngränser i sin egenskap av störningsställen i gittret. Varje
ut-skiljningsfenomen underlättas vid dylika ställen och
därför kan närvaron av ådring väntas gynna åldringsfenomen.
Professor B Kalling, Sverige: Kan man se någon gräns
för S-halten som ger frihet för rödskörhet?
Professor Hultgren: Det föreliggande
undersökningsmaterialet är ej tillräckligt för att besvara denna fråga. Om
Mn-halten är låg består sulfiden helt av grågul FeS, men
vid tillräcklig Mn-halt tillkommer blågrå MnS-fas, som vid
högre Mn-halt är den enda förekommande sulfiden.
Gränsen för uppträdande av rödskörhet är oskarp och beror
även på olika sätt för deformationens utförande.
Svenska Träforskningsinstitutet invigdes den 7
november 1946 i närvaro av bl.a. HKH Kronprinsen och
handelsministern. Institutet har tillkommit på förslag av den
teknisk-vetenskapliga forskningsutredningen och genom
beslut av 1942 års riksdag; verksamheten regleras genom ett
avtal mellan staten och stiftelsen Svensk Träforskning, en
inom träindustrin bildad sammanslutning.
Vid det egentliga institutet bedrivs grundläggande
forskning på de trätekniska, träkemiska och papperstekniska
områdena. Var och en av dessa tre forskningsgrenar är
förlagd till sin speciella avdelning och dessutom finns en
gemensam administrationsavdelning och ett bibliotek. Vid
sidan av det egentliga institutet finns industriella
centrallaboratorier för kollektiv tillämpad forskning. Meningen
är att inom institutbyggnaderna inrätta centrallaboratorier
för cellulosa-, pappers-, wallboard-, trämasse- och grafisk
teknik, vilka skall behandla problem av gemensamt intresse
för motsvarande industribranscher. Till institutets
huvudbyggnader har man dessutom förlagt undervisningen i
cellulosateknik, träkemi samt pappersteknik vid KTH.
Institutets huvudbyggnad, fig. 1, har fått formen av tre
flyglar, som strålar ut från ett gemensamt trapphus, ett
arrangemang som betingas dels av fordran på nära
samband mellan institutets olika avdelningar och dels av kravet
på låga byggnadskostnader. Man har emellertid vid
planeringen av inredningen och ledningssystemet tagit hänsyn
till att kunna anpassa anläggningen till nya behov.
Den trätekniska avdelningen består av en
laboratoriebyggnad liknande huvudbyggnaden och en maskinhall i
träkonstruktion. Centrallaboratoriernas avdelningar för
försök i halvteknisk skala skall uppföras i anslutning till
huvudbyggnaden; arbetena har just satt i gång.
De sammanlagda byggnadskostnaderna, som staten svarar
för, uppgår till 4,2 Mkr. och utrustningen, som industrin
skall bekosta, beräknas komma att dra en kostnad av
tillsammans 3,2 Mkr. Den nyttiga golvytan för hela
byggnadskomplexet kommer att uppgå till ca 7 600 m2. Man
hoppas att centrallaboratorierna skall kunna vara i full
verksamhet under loppet av 1947. Nämnas bör också att
driften för den grundläggande forskningen betalas delvis
av staten och delvis av stiftelsen, medan driften av
forskningen i centrallaboratorierna helt bekostas av de olika
industrierna. Antalet anställda vid institutet är 95 man.
Genom den organisationsform, som institutet har fått, har
man velat dels göra det möjligt för den grundläggande
och den tillämpade forskningen att arbeta i intim kontakt
med varandra och dels ordna så att den grundläggande
forskningen kan bedrivas under samma fria former som
vid ett enskilt institut. Härigenom kan dess resultat på
snabbaste möjliga väg ställas till industrins och det
praktiska livets förfogande. r
Fig. 1. Träforskningsinstitutets träteknisku laboratorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
