Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1320
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Bädd- och dockkapaciteter samt kajlänyder för svensk varvsindustri.
Bäddkapacitet
totalt största fartyg
tdw tdw
Marstrand ..............................................1 000 1 000 — — — — 360
Göteborg ................................................216 500 30 000 60 000 22 500 15 000 15 000 4 320
Hälsingborg ..........................................4 000 4 000 — — 8 000 5 000 290
Landskrona ..........................................42 000 25 000 2 OÖO 2 000 25 000 25 000 500
Malmö ....................................................135 000 30 000 — — 19 000 17 000 1 200
Sölvesborg ............................................4 200 3 000 — — 3 000 3 000 100
Kalmar ..................................................1 600 800 — — — — 200
Oskarshamn ..........................................12 000 6 000 — — 11 000 7 000 620
Stockholm ............................................23 000 8 000 12 600 8 000 17 000 10 000 2 100
Gävle ......................................................4 000 4 000 — — — — 250
Summa 443 300 — 74 600 — 98 000 — 9 940
verka en motortyp av egen konstruktion, som
visat sig mycket tillfredsställande. Det är intressant
att konstatera, att de varv, som ha egen
motortillverkning, nått främst i storlek. Vid flera varv
tillverkas alltjämt ångmaskiner, men till följd av
det ringa antal ångfartyg, som bygges, är denna
tillverkning obetydlig.
När svenska varvsindustrins utveckling sedan
förra kriget beskrevs, nämndes att verksamheten
rationaliserats under denna period.
Rationaliseringen har huvudsakligen gått ut på att införa
113 a arbetsmetoder genom anskaffande av
moderna arbetsmaskiner och snabbgående och effektiva
kranar såväl i verkstäder som vid bäddar och på
utrustningskajer. Vidare har en ökad förståelse
för planläggning av materialtransporterna
medfört rationaliseringsätgärder. Slutligen har den
elektriska svetsningsmetodens införande verkat i
hög grad rationaliserande. I)e svenska
skeppsbyggarna fingo på ett tidigt stadium upp ögonen
för metodens möjligheter. Pionjären på detta
område kan 110g sägas ha varit Oscar Kjellberg, som
år 1900 uppfann den klädda elektroden och 1904
startade en liten svetsningsverkstad, vilken
sysselsatte sig med mindre reparationsarbeten och
tillverkning av klädda elektroder. Verkstaden har
sedan utvecklats till ett världsomfattande företag,
Esab, varifrån de svenska varven ta ca 80 % av
sitt elektrodbehov. De andra varven behöva icke
känna sig orättvist behandlade, 0111 man säger,
att det varv, som först insåg den elektriska
svetsningens betydelse, är Kockums. Redan på ett
tidigt stadium började Kockum studera metoden,
utförde omfattande experimentarbeten,
omarbetade de nitade konstruktionerna till svetsade och
började svetsa sina fartyg i allt större
utsträckning. Sedermera ha de andra varven följt efter
och för närvarande torde de flesta varven bygga
fartyg, som till huvudsaklig del äro svetsade.
Övergången till svetsning har medfört att varven
måst börja omdisponera sina områden för att
kunna effektivt utnyttja svetsningsmetodens
möjligheter. Genom svetsningen kan arbetet under
bar himmel på bäddarna till stor del flyttas in i
Dockkapacitet Kajlängd
Flytdockor Torrdockor
totalt tyngsta fartyg totalt största fartyg
t t tdw tdw m
verkstäder, där arbetstiden effektivare kan
utnyttjas oberoende av väder och vind. Samtidigt
erfordras större plats framför och omkring
bäddarna för uppläggning av färdigsvetsade
byggnadsdelar innan de monteras på bädden. Eriks
berg och Kockum ha kanske först dragit de fulla
konsekvenserna härav. Eriksberg har sålunda
byggt ett nytt varv utanför sitt gamla område och
planerat det för effektiv tillämpning av
svetsningsmetoden med stora plåtslageri- och
svetsningsverkstäder och goda utrymmen kring bäddarna
samt kraftiga kranar för transport av
färdigsvetsade byggnadsdelar. Kockum är för
närvarande i färd med att utvidga sina anläggningar
efter ungefär samma principer. Lindholmen har
också satt i gång med byggandet av en modern
plåtslageriverkstad men kommer att behålla sina
bäddar på samma område som hittills med den
ändringen att bäddarna flyttas isär för
åstadkommande av bättre plats för uppläggning av
svetsade konstruktionsdelar. Många av de övriga
varven äro också sysselsatta med åtgärder för
utnyttjande av svetsningens möjligheter, men dessa
åtgärder äro ännu ej så omfattande. Tendensen
att vidta rationaliseringsarbeten för effektivare
svetsning är emellertid allmän och det kommer
sannolikt ej att dröja länge förrän de flesta av
varven äro fullt modernt rustade i detta avseende.
Så långt som amerikanarna gått, komma de dock
säkert ej att gå, emedan förutsättningar för
"pre-fabrication" i stor skala saknas, beroende på att
vi här i Sverige ej kunna vänta fä beställningar
på så stora serier av lika fartyg, att detta kan
löna sig.
De svenska varven äro normalt huvudsakligen
sysselsatta med skeppsbyggeri och
fartygsreparationer, men det kan nämnas, att några även ha
andra tillverkningar. Så har exempelvis
Götaverken en jämförelsevis omfattande tillverkning av
värmepannor, fönster och järnkonstruktioner.
Kockum tillverkar järnvägsvagnar och kranar och
Gävle tillverkar kokare och dylikt för
cellulosaindustrin. Dessa tillverkningar äro under goda
konjunkturer inom skeppsbyggeriet av mindre be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
