Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Överblick över svenskt skeppsbyggeri, av Hilding Nielsen - Diskussion, av H Qvistgaard, G Vedeler, C Prohaska samt Hilding Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1324
TEKNISK TIDSKRIFT
fartyg, Götaverken på ett valkokeri på ca 22 500 t
och Götaverken och Eriksberg för närvarande
äro sysselsatta med färdigställandet av två 7 000 t
snabbgående kryssare samt Kockum nyligen
sjösatt en 1 800 t jagare, torde man utan överdrift
kunna säga, att svenskt skeppsbyggeri kan
erbjuda redarna så gott som alla de slag av fartyg
de kunna önska sig.
Några ord om de svenska varvens
produktionskapacitet kunna kanske vara på sin plats som
avslutning. Enligt tabellen skulle den sammanlagda
kapaciteten på bäddarna vara ca 440 000 tdw. En
motsvarande beläggning av bäddarna är
emellertid osannolik, enär det skulle innebära, att alla
bäddar vore på en gång belagda med de största
fartyg, som skulle kunna byggas på dem.
Dividerar man siffran med 2, kommer man kanske
närmare sanningen. Räknar man emellertid med
att genomsnittliga bäddtiden är sex månader, så
skulle man dock komma till, att årskapaciteten
skulle ligga i närheten av 440 000 tdw eller ca
275 000 brt. Enligt uppgifter, som erhållits från
de femton större varven, uppgingo de
inneliggande beställningarna per 31 december 1945 till
sammanlagt ungefär 865 000 brt. Dessa
beställningar skola levereras inom ca 31/2 år, vilket
skulle motsvara en årsproduktion av 250 000 brt
och det överensstämmer ganska väl med den
siffra, som framkommit enligt den andra beräk
ningsmetoden. Tydligen kan man skatta
kapaciteten till ungefär 275 000 brt/år eller omkring
37 % över den högsta produktionssiffran före
kriget.
Diskussion
Marinöverdirektör H Qvistgaard, Sverige: Enligt K.M:ts
instruktioner för örlogsvarvens verksamhet föreligger rent
formellt inget hinder för reparation eller nybygge av civila
fartyg. Förhandlingar med civil uppdragsgivare pågår men
någon definitiv uppgörelse är ej klar. För närvarande
föreligger brist på materiel. Upplysningsvis meddelas, att vid
dylika uppgörelser med civila beställare samma
beräkningsgrunder tillämpas i princip vid kostnadsberäkning
som vid de civila varven.
Ingeniør G VedelER, Norge: Är svetsningen en påtaglig
faktor för produktionsökningen av skeppsbyggeriet?
Direktör Nielsien: Vid svetsning av skrov göres
besparingar särskilt på tankfartyg. Svetskostnad per
arbetstimme har nedgått med ca 20 %. I vilken utsträckning
organisationsfrågor och andra faktorer har inverkat vid
produktionsökningen är svårt att avgöra. På mindre
fartygsbyggen är kostnadsbesparing vid framställning av själva
skrovet ej av samma betydelse som vid exempelvis
tankfartyg. Däremot kan på de mindre fartygen mycket
vinnas vid tillverkning av utrustningsdetaljer.
Professor C Prohaska, Danmark: En dansk
undersökning av skeppsbyggnadsproduktionen i olika länder liar
givit vid handen, att produktionen, räknad på hela
landets invånare, ligger i Danmark och Sverige vid 40 t per
1 000 invånare, i Holland vid 30 och i England vid 23 t
per 1 000 invånare.
Fig. 19. Motorfärjan "Malmöhus".
Fig. 20. Passagerarmotorfartyget "Saga ’.
Fig. 21. Amerikalinjens nybygge.
Fig. 18. Frukt motor fartyg et "Viator".
mm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
