Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 21 december 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Personnotiser - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1348
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar_
Svenska Teknologföreningen
Svenska Elektroingenjörsföreningen
sammanträdde den 17 september 1946.
Ordförande var överingenjör Åke Vrethem. Nya
medlemmar blev civilingenjörerna II Björk,
S Ejenmark, E Eriksson, S Flodmark, L II
Hansson, S Iljertstrand, S Hull, L Källeskog,
S Lavemark, E Lejemark, T T Lindström,
R Ollén, J Ollner, I Rendell, II Ruud, A
Sig-ward, B Smith, B Thorén och B
Wetter-borg samt ingenjörerna F Granath, T
Hallonborg, II Norén, J S L Roos och
dr-ingen-jör E Uhlmann.
I dagens eko lämnade byråingenjör Dag
Lindström en redogörelse för de försök med
likströmsöverföring genom jorden, som
företagits i vårt land, senast natten mellan den
31 augusti och 1 september 1946. Ett referat
av redogörelsen kommer att inflyta i
Teknisk Tidskrift.
Generalsekreteraren i Svenska
Centralkommittén för Internationella
Ingenjörskongresser, professor Fredrik Dahlgren, lämnade
därefter en del uppgifter om verksamheten
och de närmaste planerna hos några av
ingenjörskongresserna på det elektriska och
närliggande områden, som nu återupptagit
arbetet.
World Power Corifercnce (WPC)
sammankommer i Haag under första veckan i
september 1947. Konferensen blir ett Sectional
Meeting, behandlande energiekonomi. De
olika nationalkommittéerna har anmodats att
senast under sommaren 1946 insända
rapporter om bränsleekonomi och därmed
sammanhängande åtgärder under kriget. Från
svensk sida har en sådan rapport insänts,
vilken i huvudsak utarbetats inom
Bränslekommissionen under ledning av civilingenjör
E Upmark. WPG har inom sig bl.a. tillsatt
en kommitté för att följa utvecklingen i fråga
om atomenergi för kraftändamål.
Ordförande i kommittén är \VPC:s president, Sir
Harold Hartley, London, och för övrigt
består kommittén av en representant från
vardera USA, Kanada, Frankrike och Sverige.
Svensk representant är dr Ragnar Liljeblad.
Commissioii Intcrnalioiude des Grands
Barrages (CIGB) håller en allmän kongress
sommaren 1948, troligen i Sverige.
Conférence Internationale des Grands
Rc-seaux Électriques (CIGRÉ) liöll ett första
möte med Conseil d’Administration i Paris
november 1945, varvid beslöts att
verksamheten skulle återupptas i de gamla formerna
med allmänna kongresser vartannat år i
Paris. Första kongressen hölls under tiden 27
juni—6 juli 1946 med ca 850 deltagare,
därav 17 från Sverige. Från svensk sida hade
inlämnats 12 rapporter. Stort intresse
tilldrog sig bl.a. frågan om högspänd likström,
för vilken tillsatts en studiekommitté med
generaldirektör \V Borgquist som
ordförande. Denna kommitté kommer troligen att
nästa gång sammanträda i Sverige under
1947. Sammanträdena präglades av relativ
enkelhet. I" anslutning till Cigré-kongressen
företogs en del utflykter och studiebesök till
bl.a. kraftanläggningar i Pyrenéerna och
Massif Central och till en försöksanläggning
för 400 kV växelström belägen nära Paris.
Mötesförhandlingarna innehållande rapporter
jämte diskussionssammandrag kommer att
om någon tid finnas tillgängliga i tryck
(Tekn. T. 1946 s. 1080).
Professor Dahlgren lämnade ett referat av
de viktigaste av de rapporter till Cigré-kon-
ferensen, som berörde de elektriska
maskinerna. På transformaiorområdet märkes
rapporter om amerikanska, statistiska
undersökningar rörande tillåten belastning under
olika förutsättningar med hänsyn till
livslängden, om nva konstruktionsprinciper
rörande kärnans utformning, om åtgärder för
minskning av bullret från transformatorer
och reaktorer samt om stötprovning (svensk
rapport). På likriktarområdet diskuterades
särskilt frågan om en- eller fleranodiga kärl
ävensom baktändningsproblemet samt de från
likriktarna härrörande övertonsströmmarnas
resonansinverkan i växelströmsnät. I fråga
om synkrongeneratorer berörde rapporterna
huvudsakligen frågan om synkron stabilitet
och i samband härmed moderna synpunkter
rörande generatorernas magnetisering. En
intressant rapport berörde den spolkrympning
i axiell led, som förekommer vid
turbogeneratorer och som förklaras bero på friktionen
mellan ledarna och rotorkroppen.
Överingenjör Å Vrethem refererade
därefter speciellt den del av
Cigré-förhandling-arna, som berörde stabilitet vid samköming
och vid störningar, kablar, jordfelsskydd
m.m. samt frågorna om högspänd likström.
Kraftöverföring med högre spänning än 220
kV var aktuell i flera länder, såsom utom
Sverige även Frankrike, USA och Egypten.
Den högspända likströmmen tilldrog sig i
detta sammanhang stort intresse. Från svensk
sida lämnades fem rapporter på detta
område, som väckte stort intresse. Från svensk
sida framhölls betydelsen av att
kraftföretagen genom egna undersökningar för
utvecklingen framåt och vidgar möjligheterna
att utnyttja även mera svårtillgängliga
vattenfall. Snabbåterinkoppling efter störningar
tilldrog sig stor uppmärksamhet. Sverige
ligger här väl framme och torde över huvud
taget vara först att använda sådan vid 220
kV. Selektivskydd liknande dem som
utvecklats i Sverige, såväl Dahlgrens som LM
Ericssons nya högfrekvensskydd, hade
kommit fram på andra håll. Intressant var
jämförelsen mellan å ena sidan USA och
Sverige, där man fäste stort avseende vid
snabbheten hos reläfunktionerna, beroende på att
man arbetar nära stabilitetsgränsen på
linjerna, och å andra sidan England, där man
fäster större avseende vid att reläerna löser
rätt än att de är snabba. Med ökad snabbhet
följer nämligen lätt ökad risk för obefogade
utlösningar. Kablar för högspänd likström
gör man nu prov med på flera håll; en
svensk och en fransk rapport behandlar detta
ämne. Frågan om nollpunktsjordning genom
petersenspole eller genom direktjordning
diskuterades livligt och man fann, att båda har
sitt berättigande beroende på de
förutsättningar som är för handen, och att därvid
de lokala förhållandena bör få fälla utslaget.
Som förberedelse till plenarsammanträdet i
Montreux i oktober 1946 hölls i Paris under
tiden 17 juni—6 juli detta år
rapportörsmöten med Comité Consultatif International
Télephonique (CCIF). Byrådirektör G
Swedenborg lämnade en redogörelse för
förhandlingar i Paris. Man har bl.a. tänkt sig
att bygga upp en ring av coaxialkablar och
parkablar för bärvågstelefoni i Mellaneuropa.
I bägge kabeltyperna är
transmissionshastig-lieten betydligt större än i
pupinkabelled-ningar (den närmar sig ljusets), vilket är
gynnsamt bl.a. med hänsyn till ekoeffektens
eliminerande i flertalet fall. Bandbredden i
telefonikanalerna liar utvidgats till 300—
3 400 p/s från att tidigare ha varit 300—2 600
p/s i långdistansförbindelser. Specifikationer
liar uppgjorts för de nämnda kabeltyperna
med tillhörande förstärkare i avseende på
konstruktion, dämpning, förstärkning,
över-liöring m.m. Hittills brukliga
hörstyrke-prov vid bedömning av telefonapparaters
transmissionsegenskaper kommer att
successivt ersättas med uppfattbarhetsprov vid
olika dämpning och frekvensbandbredd i
telefonledningen samt noga specificerat
rumsbuller. Förslag liar uppgjorts på initiativ av
Svenska Telegrafverket om införande av en
enhet för trafikstyrka, benämnd erlang,
varvid antalet erlang skulle utgöra medelvärdet
av antalet upptagna förbindelser i ett
led-ningsstråk eller kopplingsorgan i en
organgrupp under viss tid. Man åsyftar härmed
att bli av med en mängd hittills brukliga
trafikstyrkebegrepp av delvis ganska diffus
natur. CCIF har även i samarbete med CCT,
UIC ni.fi. organisationer reorganiserat
Commissioii Mixte Internationale (CSII), vars
uppgift är gemensamma experimentella
utredningar av störnings- och kabelanfrätningsfrågor.
Slutligen lämnade tekn. dr I Herlitz en del
meddelanden från International
Electrotech-hical Commission (IEC), som även haft
sammanträde i Paris under sommaren.
Kommissionen, som har till uppgift att
verka för standardisering inom elektrotekniken,
liar fått sin ställning något oklar efter
kriget. IEC var förut helt fristående men har
nu erbjudits att ingå som en sektion av
International Standard Association (ISA), som
nu håller på att nyorganiseras. IEC skulle
dock därvid bibehålla sin självständighet.
Frågan skall behandlas vid ett möte i London
den 14—16 oktober 1916. Oberoende av
organisationsfrågans lösning har de olika
kommittéernas arbeten börjat komma i gång. Sverige
har hedrats med att fortfarande vara
representerat i arbetsutskottet, Comniittee of Action.
Efter sammanträdet följde supé och
samkväm med sedvanlig föredragsskändning av
ceremonimästaren. Vid eftersitsen visades en
film från Rhöne-dalen med en del aktuella
dammbyggnader. Kl
Svenska Elektroingenjörsföreningen
sammanträdde tillsammans med
Ingeniörs-vetenskapsakademien den 19 november 1916
under ordförandeskap av direktör II V
Alexandersson. Kvällen ägnades åt ett
föredrag av professor Stig Ekelöf, som talade
över ämnet "Matematiska maskiner i USA".
Föredraget kommer att publiceras i Teknisk
Tidskrift. Till supén kåserade professor
Ekelöf om reseintryck från sin nyligen företagna
resa till USA.
Personnotiser
Födelsedagar
Direktör Axel Engberg, Stockholm, 60 år
den 2 januari.
Direktör Arvid Ruths, Stockholm, 75 år
den 2 januari.
Direktör Axel Wahlsteen, Bofors, 50 år den
7 januari.
Överingenjör Yngve Törneman,
Surahammar, 60 år den 9 januari.
Rättelse
I Tekn. T. 1946 s. 1288 angavs att överste
Hj. Fogelmarck den 20 december fyllde 80 år;
som meddelats i Tekn. T. 1946 s. 933 avled
överste Fogelmarck den 5 april i år.
Vidare angavs att arkitekt F Bensow fyllde
60 år den 19 december; denna födelsedag
inföll redan den 18 februari i år. Tekn. T.
beklagar dessa fel, vilka trots flerfaldig
kontroll tyvärr synes vara oundvikliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
