Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Höggradig rening av avloppsvatten, av Ragnar Sondén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1357
Några nämnvärda olägenheter ha icke
förorsakats av låga lufttemperaturer. Vintern 1942,
med temperaturer omkring — 30°C under längre
perioder, arbetade filtren utan störningar. Genom
överspolning av innerväggen över filtrets överyta
med avloppsvatten förhindrades isbildning på
väggen. Givetvis måste driften därvid ske
kontinuerligt för att förhindra frysning i själva
filterbädden. Över huvud taget bör driften vid dylika
högbelastade filter ske kontinuerligt. Enär vattnet
i detta fall tillföres filtren genom pumpning,
måste den tillrinnande vattenmängden stundom
ökas genom återföring av en viss del biologiskt
renat vatten till pumpkammaren
("återpump-ning"). Genom en kraftig ökning av den tillförda
vattenmängden ha filtren de senaste åren under
större delen av dygnet drivits med maximal
belastning 300 1/s (1,2 m3/ms, h, motsvarande 11,5
m3 vatten per dygn och m3 stenmaterial).
Samtidigt har belastningen på filtren ökat därigenom
att råvattnets och därmed även det avslammade
vattnets biokemiska syreförbrukning ökat.
Fig. 4 visar årsmedeltal av
permanganatför-brukning och biokemisk syreförbrukning (BS) i
råvatten, avslammat vatten samt biologiskt renat
vatten. De relativt låga värdena på den totala
reningseffekten äro att hänföra till vissa speciella
förhållanden, såsom överbelastning av den
föregående mekaniska reningsanläggningen, till
otillfredsställande luftning av råvattnet samt till
avloppsvattnets varierande beskaffenhet.
Fig. 5 visar månadsmedeltal åren 1941—1944
av biokemisk syreförbrukning (BS 5) i råvatten
resp. i mekaniskt + biologiskt renat vatten samt
den därav beräknade reningseffekten hos
reningsverket. Kurvan för reningseffekten visar
synnerligen jämna värden [f]<=ca 75 %) varav
framgår, att korrelationsfaktorn mellan BS-kurvorna
för rå- och renvatten är hög. Härav kan dras
den slutsatsen, att de biologiska filtren fungerat
Fig. 4. Årsmedeltal av total reningseffekt; a biokemisk
syreförbrukning; b permanganatförbrukning; c
glödningsför-lust.
synnerligen regelbundet och utan märkbar
påverkan av de stora och hastiga variationerna i
avloppsvattnets beskaffenhet.
Det biologiskt renade vattnet har i regel icke
visat 20 dagars hållbarhet med metylenblått.
Lufttillförseln i de biologiska filtren har i regel
skett genom naturligt drag. Endast vid speciella
tillfällen — främst om våren — har den
konstgjorda luftningen kommit till användning. Någon
bestämd klarhet har dock ej vunnits beträffande
fördelen med konstgjord luftning. I varje fall kan
fastställas, att vinsten därav är obetydlig. I
litteraturen anges, att luftströmmen vid konstgjord
luftning bör följa vattnets riktning, dvs. nedåt i
filtren (Blunk). Några skäl, som motsäga detta
påstående, synas ej föreligga.
Vad lufttillförseln till avloppsvattnet för övrigt
beträffar, är denna för närvarande icke fullt
tillfredsställande. Det inkommande råvattnet är
periodvis, särskilt vid torrperioder, fritt från
luftsyre. En effektiv luftning bör därför ske antingen
av råvattnet eller av det avslammade vattnet.
Genom att det vatten, varmed filtren beskickas,
sålunda blir syrehaltigt, underlättas filtrens
arbete. En ny luftningsanordning för inkaluftning
av det mekaniskt renade vattnet planeras för
närvarande. Genom denna luftning beräknas även
den oangenäma lukt, som tidvis kan förmärkas
vid filtren, komma att försvinna.
Någon nitrifiering av kväveföreningarna äger
endast tillfälligtvis rum i filtren. Detta är ju i och
för sig ej någon olägenhet. Allmänt råder ju en
tydlig tendens både beträffande metoderna med
aktiverat siam och med biologiska filter att i
möjligaste mån förkorta behandlingstiden för
vattnet med följande minskning av nitrifieringen
av kväveföreningarna. — En dylik förkortning av
luftningstiden, vilket medför en viss försämring
av reningseffekten, är närmast betingad av
ekonomiska synpunkter och är ett utslag av en gene-
Fig. 5. Månadsmedeltal 1941—1944 över BS 5 i råvatten;
a BS 5 i mekaniskt + biologiskt renat vatten; b
reningseffekt 7] t= Q b • 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
