Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Höggradig rening av avloppsvatten. Diskussion, av G Dahlberg, B Petrelius, K P Rehof, G Östman, Ragnar Sondén, A Jerdén, E Kruse, H Severin Petersen, J E Engel och R Granqvist - Temperaturbestämning med färgpigment, av I Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1359
Diskussion
Civilingenjör G Dahlberg, Sverige: Reningsverk eller ej
är ju en ekonomisk fråga. Tag som exempel Djursholm
med lång strand, flera utlopp och flera badplatser.
Allvarliga erinringar har gjorts och om en epidemi utbryter måste
stranden avlysas. Redan 1933 beslutades om förberedande
undersökningar, resulterande i ett förslag med avskärande
ledningar, pumpstationer, emscherbrunn och torkbäddar
till en kostnad — på den tiden — av Mkr., för
närvarande säkerligen l/a Mkr. När skall ett litet samhälle ta
ett så dyrt steg? De omnämnda normerna är nog bra, men
hur skall de tillämpas? Förutsättningarna är så olika på
olika platser, beroende på omsättning i recipienten, olika
vindförhållanden m.m.
Civilingenjör R Petrelius, Sverige: För att något belysa
kostnaderna motsvarar reningen av avloppsvattnet 4-—5
öre/m3 avloppsvatten. Jämför med kostnaden för
vattenanskaffning samt avledning utan rening, vilken uppgår
till 40—45 öre/m3. För en familj uppgår alltså kostnaden
för vattenanskaffning och avlopp till ca 100 kr/år samt
reningskostnaden till ca 10 kr/år, vilket är blygsamma
belopp jämfört med hyreskostnaderna. De ekonomiska
synpunkterna får ej vara avgörande.
Jag vill även fråga överingenjör Rehof om man i ett
vattendrag, som är så förorenat att allt djurliv dött ut, kan
återställa detta liv någorlunda snabbt?
Överingeniör K P Rehof, Danmark: Exempel finnes på
förbluffande stora förbättringar i djur- och växtliv efter
anläggande av reningsanordningar.
Byggnadschef G Östman, Sverige: Har de danska
normerna tillkommit på grund av lagstiftningsåtgärder?
Överingeniör Rehof: Nej. Genom initiativ av
"Vandløbs-retten" som avgör frågor om vattenföroreningar.
Civilingenjör Sondén: Reningsgraden är i allmänhet
mycket varierande i olika städer. I Borås med mycket
textilindustri är avloppsvattnet svårrenat, varigenom
reningseffekten blir låg. Beträffande Petrelius’ fråga vill jag
framhålla, att det givetvis är nödvändigt att förebygga svår
förorening genom anläggande av reningsverk. Exempel finnes
där ett rikt fisk- och djurliv helt försvunnit under en
torrperiod.
Vattenverkschef A Jerdén, Sverige: Hur lång tid av året
kör man fläktarna vid de biologiska bäddarna? I
förorenade vattendrag finns exempel på att ett rikt fiskliv
återkommit redan efter ett år. Faran är slammet, som behöver
lång tid att försvinna.
Civilingenjör Sondén: Fläktarna är till för att underlätta
luftningen. Fläkten köres egentligen endast när luftens
temperatur är lika med vattnets, dvs. vår och höst. Det är
förmånligt att dessa perioder köra fläktarna kontinuerligt,
då kostnaden är låg.
Civilingenjör E Kruse, Sverige: Har man i synnerhet vid
kustsamhällen tänkt sig möjligheten att genom klorering
uppskjuta syreförbrukningen?
Överingeniör Rehof: Klorering borde kunna gå bra
kortare sträckor. Jag vill dock ej rekommendera den.
Civilingeniör H Severin Petersen, Danmark: Vilka
temperaturer håller avloppsvattnet? Finnes någon erfarenhet
av reningseffekt under olika tider på året?
Civilingenjör Sondén: Vintertid ca 5°C, under sommaren
15—20°C. Vid kombinerat ledningssystem får man under
våren in mycket nollgradigt smältvatten, som försämrar
reningseffekten. Strävan är att övergå till separatsystem.
Civilingeniör J E Engel, Danmark: Måste vi inte
överväga om ej industrivattnet fordrar omdimensionering av
våra reningsanläggningar?
Stadsdirektör R Granqvist, Finland: Industriellt
avloppsvatten ställer ofta helt andra krav på rening. Blandat med
kommunalt spillvatten går det dock bra. I Helsingfors
finnes två biologiska bäddar, varav den ena är starkt
belastad av industrivatten (ca 50 %). Ingen svårighet har
försports.
Civilingenjör Sondén: I Borås finnes överenskommelse
med industrin, vari förutsättes att industrivattnet är
oskadligt för ledningar och anläggningar. Ett pH-värde av 2,
som jag nämnde, är ren olyckshändelse. Det har dock hänt
att en kulvertledning i Borås sönderfrätts av
avloppsvatten och fått repareras under drift, vilket varit mycket
besvärligt. Vissa industrivatten är i allmänhet alkaliska och
andra sura, varför resultatet i regel blir tillfredsställande
vid blandning.
Stadsdirektör Granqvist: I Finland finnes exempel på ett
lågbelastat biologiskt filter som gått bra med
kommunalt spillvatten samt 2/s avloppsvatten från garverier.
Temperaturbestämning med färgpigment. Vid sidan
av standardmetoderna med termoelement och pyrometrar
har särskilt under kriget metoder för temperaturmätning,
baserade på färgskiftande pigment och kemiska
blandningar (Tekn. T. 1945 s. 918), kommit till användning. I
vissa fall har på grund av föremålets läge, rörelse e.d. de
nva metoderna varit oumbärliga då andra metoder ej
praktiskt har gått att använda.
Temperaturindikatorerna är av två slag: termofärg, dvs.
målarfärg, innehållande ett pigment, som växlar kulör vid
en bestämd temperatur, och termomassor, dvs. kemiska
blandningar, vilka smälter snabbt vid en förutbestämd
temperatur.
Termofärgerna saluföres färdigblandade i två typer,
normal och oljebeständig termofärg. De pålägges föremålet
med borste eller sprutes på, hur ytan praktiskt taget än
må se ut. Normaltermofärg användes vid mera gängse
förhållanden, under det att den starkt vidhäftande,
oljebeständiga termofärgen brukas även vid högre temperaturer
och under oljiga betingelser. Sexton olika färger levereras,
vilka sammanlagt ger 48 utslag i området 80—800°C.
Några undergår endast ett färgomslag, medan de flesta
uppvisar successiv omvandling, allt efter som temperaturen
stiger, och är särskilt lämpliga, när det gäller minimi- eller
maximitemperaturer. Följande tabell ger prov på
färgernas egenskaper:
Begynnelsefärg [-övergångstemperatur-] {+övergångs- temperatur+} °C Slutfärg
Ljusröd 115 Blåviolett
310 Grå
Blåviolett 155 Klargrön
300 Ljusbrun
340 Läderfärgad
Rödgul 205 Tegelröd
230 Brun
245 Nästan svart
295 Medelgrå
335 Smutsigt vit
Gråblå 275 Läderfärgad
290 Gräddvit
Ett par exempel må belysa termofärgernas fördelar.
Under verkstadsförhållanden kan en exakt temperatur knap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
