Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Torv i jernbanelinjen som botemiddel mot telehiving, av Sverre Skaven Haug - Diskussion, av Thord Brenner, H Fleischer samt Sverre Skvaen Haug - Bombattentatet mot Tuborgs Bryggeri, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1374
TEKNISK TIDSKRIFT
linjen. Frostmotstaden i torvlagret kan også økes
betydelig ved en relativt liten løfting av linjen.
Den målte telehivingen som følge av
torvmat-tens gjennomfrysing har vært 10—20 mm i den
30 til 40 cm tykke torvmatten, og den har været
så jevn at den er helt uten praktisk betydning.
Interessant er det at denne selvsamme matten også
har ligget der i de tre usedvanlig kalde vintrene
1940, 1941 og 1942. Telenivellements ble ikke
ut-ført da, men det er på det rene at hivingen over
torvmatten var så jevn at skoringsarbeider ikke
var nødvendige eller ble utført, og det tiltross for
at telen må ha trengt dypt ned under torvmatten*.
Derimot hadde man tildels ganske stor hiving
hvor det var skiftet inn med slagg.
Ved framtidig dimensjonering av
innskiftings-lagene må det tas ståndpunkt til hvor stor
frost-mengde som skal legges tilgrunn. Man kan fort
bli enig om at den normale eller midlere
frost-mengde er for liten og den maksimale, som man
kanskje først vil få om 100 år, den er for stor.
Inntil man får niere erfaring har man bestemt
seg for en frostmengde som beregningsmessig
bare forekommer gjennomsnittlig hvert 20. år.
Selv om det ikke kan unngåes at materialene
for-ringes endel med tiden, så skulle man da neppe
få noen virkelig skadelig hiving.
Som allerede tidligere nevnt synes presset torv
å ha vesentlige fordeler framfor andre
tilgjenge-lige materialer som botemiddel mot telehiving.
Den krever bare en minimal gravedybde samtidig
som drenering av trauget kan sløyfes eller i alle
fall innskrenkes til det minimum som er
nød-vendig av hensyn til linjens stabilitet.
Buntmaterialet er lett å håndtere og stable f.eks. i tränge
skjæringer. Den største mangelen ved torv er at
den i linjen er blitt utsatt for en ganske stor og
langsom sammenpressing som igjen har bevirket
et øket linjevedlikehold. Denne mangelen mener
man å kunne eliminere ved å kreve sterkere
pres-sing av torvbuntene.
Masseinnskifting med torv anses å være
øko-nomisk fullt konkurransedyktig med slagg — det
siste materialet foreligger forøvrig bare i
begren-sede mengder — og for et middels kaldt ostlands
strøk og middels sterkt trafikert bane er prisen
ifølge overslag stipulert til 50 kr/m bane. Med
nåværende høye priser må antakelig gjøres et
till-legg till denne prisen.
De forskjellige jernbanedistrikter har, etter de
relativt gode erfaringsresultater som föreligger,
uttalt ønske om å dekke en vesentlig del av sitt
behov til masseinnskiftingsmateriale med torv.
Det skulle da i de nærmeste år bli et samlet behov
av 1,6 millioner torvbunter, tilstrekkelig for 200
km banelengde. Dette betyr en vesentlig øking av
* Etterat dette foredraget ble holdt har man fått översikt over at
ballastlaget i virkelig kalle vintrer er vesentlig tørrere enn i middels
kalle vintrer, og frostmotstanden i torvmatten økes dermed betydelig
i de kalle vintrer.
strøtorvproduksjonen i Norge, og denne
produk-sjonsøkningen vil antakelig tilläte — og kanskje
også betinge — endrede produksjonsmetoder på
strøtorvmyrene.
Litteratur
1. Watzinger, A, Kindem, E & Michelsen, B: Undersøkelser av
masseutskiftningsmaterialer for vej- og jernbanebygning. Medd.
Veidir. 1938 h. 6, 1941 h. 6, 7, 8, 9.
2. Skaven Haug, Sv.: Strøtorvbunter som underlag i
jernbanelin-jen mot telehiving. Medd. norske Myrselsk. 1945 h. 5.
3. Skaven Haug, Sv.: Frostmengdekart over Norge. Medd. Veidir.
1944 h. 5.
Diskussion
Fil. dr Thord Brenner, Finland: Stora kostnader ligger i
tjälproblemet.
Avdelningsingeniør Haug (på fråga av byrådirektör J
Olsson) : Tjälen gick på något ställe relativt djupt ned i
undergrunden (av morän) men någon märkbar höjning på grund
härav uppkom icke.
Baninspektør H Fleischer, Norye: I morän förekommer
mycket ojämna tjällyftningar.
Bombattentatet mot Tuborgs Bryggeri. Som bekant
utsattes Tuborgs Bryggeri natten till den 5 januari 1945
för ett förödande bombattentat. Skadorna beräknades till
5 Mkr. Pannhuset och maskinhallen ödelades fullständigt.
Tillförseln av ånga, elektrisk energi, kyla, vatten och
komprimerad luft blev helt avbruten.
Arbetet med att sätta anläggningarna i stånd igen
igångsattes omedelbart med största energi. Redan kl. 10 f.m.
den 5 januari hade överenskommelse träffats med
Köpenhamns myndigheter om leverans av elektricitet och ånga.
Tack vare en existerande ledning kunde ånga erhållas
samma eftermiddag och fram på kvällen den 6 januari var
tillförseln av elenergi klar, även om det var i endast
begränsad omfattning. Detta var givetvis en mycket kraftig
hjälp, särskilt som man därigenom blev i stånd att rädda
ett stort parti korn som höll på att jäsa.
Lyckligtvis fanns det stora lager av öl på buteljer,
varigenom leveranserna till kunderna kunde upprätthållas.
Dessutom fanns ett lager på 100 000 hl öl i bryggeriets
källare, som var alldeles oskadade. Detta öl kunde
emellertid inte tappas på Tuborg; därtill var tillförseln av ånga
och elektricitet allt för knapp. Man beslöt därför att
förlägga tappningen till ett annat bryggeri, Kongens Bryghus.
Ett par oljebolag ställde sju oanvända aluminiumtankar
till förfogande, vilka monterades på lastbilar, och på detta
sätt kunde 1 000 hl öl per dag tappas. I början av februari
kunde tappningen åter förläggas till Tuborg.
Hur själva nytillverkningen skulle ordnas var naturligtvis
ett helt annat problem. Här kom Carlsbergsbryggeriets
direktion på ett storartat sätt till hjälp. Några få dagar
efter attentatet hade ett intimt tekniskt samarbete inletts,
vilket resulterade i att det på Carlsberg bryggdes ca 83 000
hl Tuborgöl. En god hjälp vid produktionen av ånga
lämnades av bogserbåten "Fenris", som Det Forenede
Damp-skibs-Selskab ställde till förfogande och som producerade
ca 4 t/h ånga. Dessutom visade det sig lyckligtvis att två
av Tuborgs fyra stora ångpannor kunde iståndsättas efter
en grundlig reparation. Dessa arbeten blev färdiga i början
av maj och samtidigt kunde leveranserna av elenergi
komma i gång i full utsträckning.
Den 14 maj började man åter brygga öl på Tuborg, och
när tillverkningen av mineralvatten den 15 juni kunde
överflyttas från Carlsberg var Tuborg åter i full drift.
Åter-uppbyggnaden hade med andra ord gått så snabbt att man
redan efter fem och en halv månader kunde återuppta
driften i full utsträckning (Ingeniören 20 juli 1946). r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
