Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Stockholms Byggnadsförening, Svenska Arkitektföreningen och Väg- och Vattenbyggnadskonst, av B Gn - Kemi och Bergsvetenskap, av L V - Teknisk Undervisning, av E Im - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1376
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Stockholms Ryggnadsförening,
Svenska Arkitektföreningen och
Väg-och Vattenbyggnadskonst anordnade
den 1 oktober 1946 ett extra sammanträde
med föredrag av Mr. Charles P Palmer,
president Roosevelts speciella rådgivare i
bostadsfrågor.
Mr. Palmer talade om "House
International" och visade i anslutning härtill en del
intressanta ljud- och färgfilmer. Enligt tal.
hade man i Amerika att räkna med en
utpräglad lågkonjunktur senast år 1949. Som
ett effektivt medel att förebygga denna
lågkonjunktur rekommenderade han ett stort
anlagt bostadsbygge. Detta botemedel, som
praktiserats i Holland mellan krigen, vore
även att rekommendera för Sverige.
Bostadsbygge är även lämpligt i syfte att
förebygga krig. Blott en bråkdel av den
summa som nedlagts på atombomben skulle
kunna räcka till för att ge bostadsbygget över
hela världen en stor uppryckning.
Bostadsbyggandet borde samordnas internationellt
under ett "International Housing Office".
Sverige hade därvid ett stort ansvar.
Bland de efterföljande filmerna väckte en
film över blitzens härjningar i London
särskilt intresse. Filmen var konfidentiell och
upptagen av tal. speciellt för Roosevelts
räkning. Fördelen med att i detta fall ersätta en
officiell rapport, späckad med siffror och
kartmaterial, med en kombinerad färg- och
ljudfilm framstod med önskvärd tydlighet.
Ruinhögarna talar sitt tydliga språk. Här
erfordras en kraftinsats för att bygga upp.
Man kan dock inte frigöra sig från tanken,
att engelsmännen fått en viss hjälp vid
lösningen av sina stadsplaneproblem.
De övriga filmerna visade
bostadsproduktion på löpande band och man blev som
alltid när det gäller Amerika imponerad av
farten och mängden. Bostadsbyggandets
kvalitet och ekonomi föreföll diskutabla. Den
produktion, som visades, gällde dock
anläggning av städer i anslutning till hastigt
uppväxande krigsindustrier, varför man har
anledning förmoda, att kvalitet och ekonomi
måste komma i andra hand. Särskilt intresse
väckte den transportabla husvagn, som
genom sinnrika konstruktioner mycket snabbt
kunde utfällas till tre gånger sin
ursprungliga rymd.
Efter föredraget följde supé och animerat
samkväm. B Gn
Kemi och Rergsvetenskap
sammanträdde fredagen den 11 oktober 1946 under
ordförandeskap av disponent Axel L:son
Alarik.
I avdelningen inträdde bergsingenjörerna
K G Bylund, K G Dellwik, J Herlenius, B
Hermelin, S von Hofsten, T O A Holm, B
Lagercrantz, K W A Lundström, E
Nordensten, S Porat, E Ribbing, R Sundberg, G
Tanner, C O Torssell och B Tyberg;
civilingenjörerna T Bergström, L Forsman, A
Scholander, T Timell, M Hemberg, J A
Lar-cén, L G Laurell och S Torell; ingenjörerna
L B A Hasselbohm, A Johansson och B
Törneman, bruksdisponent E Hedendahl samt
direktörerna G Hornborg och Y Törneman.
Anföranden om erfarenheter av
amerikanska studieresor hölls av överingenjör S
Dalhammar: "Några intryck från USA om
utvecklingen på gruvhanteringens område",
tekn. dr F Mogensen: "Några intryck från
USA rörande utvecklingen på anrikningens
område" och bergsingenjör L Berglund:
"Sjunk- och flytprocessen (Sink and float;
Heavy media), en ny anrikningsmetod i
USA." I diskussionen hölls ett längre
anförande av bergsingenjör P G Kihlstedt om
en sedan flera år i Sverige använd
anrikningsmetod, påminnande om sjunk- och
flytprocessen. Vidare gjordes kortare inlägg av
disponent J Hedlund, bergmästare O Eklund,
bergsingenjör S Anestad, överingenjör A
Bjarme, professor S Mörtsell samt
föredragshållarna. Inledningsanförandena samt hr
Kihlstedts inlägg kommer att publiceras i*
Teknisk Tidskrift.
Sammanträdet, som inleddes med gemensam
middag, var besökt av drygt 150 personer.
Det amerikanska bolaget Ingersoll Rand’s
svenska representanter hade möjliggjort
visandet av en film om amerikansk
gruvhan-tering. L V
Teknisk Undervisning sammanträdde
den 15 oktober 1946, varvid fyra nya
ledamöter invaldes. Till styrelse för 1947 valdes
hrr G Wästlund (ordf.), G Hössjer (v.
ordf.), E Ingelstam (sekr.), G Ängel, S
Luthander, S Mörtsell och G ödberg.
Klubbmästare är G Heimbürger och
representanter i Svenska Teknologföreningens styrelse
hrr Wästlund och Luthander med Mörtsell
som suppleant. I biblioteksnämnden skall
avdelningen under år 1947 representeras av frk
Hilda Lindstedt och C Björkbom. I
valnämnden inträdde F Dahlgren efter E Löfgren.
Sammanträdets diskussionsämne var
"Tekniken och den aktuella kulturutvecklingen".
Ett antal inbjudna företrädare för forskning,
industri och allmänt kulturliv deltog.
Förste inledaren, professor Torgny
Segerstedt, Uppsala, belyste ämnet genom att dra
upp huvudlinjerna i den sociologiska
utvecklingen fram till våra dagars samhälle och
kultursituation. Särskilt viktigt har varit
utvecklingen av samfärdsmedlen i rummet och
tiden. De gamla, mera isolerade kulturernas
normer har upplösts, och en rådvillhet har
trätt i stället, varförutom det allmännas
möjlighet att bestämma över individen har ökat.
Vetenskapen har på många sätt främjat den
mänskliga kulturen — så har exempelvis den
biologiska forskningen blivit framgångsrik
även på områden, som intimt berör
människoindividens liv och arvsmassor — men
har mycket få möjligheter att leda och
behärska de krafter, den sålunda har skapat.
Maktmänniskans möjligheter att utöva tvång
är däremot tack vare denna utveckling större
än någonsin tillförne.
Här kommer frågorna om värden och
riktlinjer in, och de belystes i relation till de
värdeteorier, som filosofierna har arbetat
efter. Den västerländska kulturens
karakte-ristikum är respekten för människovärdet,
och även fastän detta ur teoretisk synpunkt
är ett postulat, syntes det tal. vara den norm,
ur vilken kulturutvecklingen bör bedömas.
Endast om männskovärdet hålles i helgd,
kan den kultur, som tekniken skapar, vara
mänskligheten till hjälp och nytta.
Direktör Stig Giertz-Hedström gick ut från
det faktum, att de tekniska framstegens
välståndsförbättringar pågår i för närvarande
crescendo-artad takt. Det har i själva
verket radikalt omdanat levnadsvillkoren för de
flesta människogrupper. Men denna
materiella utveckling har ej motsvarats av en
likvärdig moralisk och idealistisk, och följden
har blivit en obalans, som innebär en
allvarlig fara för vår kultur. I denna situation tas
inget initiativ till att återställa balansen vare
sig av humanister, politiker eller tekniker.
Enligt min mening, yttrade tal., bör
teknikerna, vilkas verksamhet präglat tiden, ta
det större ansvaret och initiativet, och göra
det i samverkan med religion och humanism
för att åt människorna skapa möjligheterna
att få en målsättning, en etisk värdering och
en ny idealism. Den kristna livssynen torde
— i modern form och tillämpad på
samlevnadens problem — ha mycket att ge i bidrag
åt ett ideologiskt alternativ till
materialismen. Teknikerna kan inte stå likgiltiga inför
risken av moralisk och politisk katastrof
utan måste fatta och behålla greppet om
dessa frågor. Så mycket mera är detta fallet
nu, när atomenergin tillkommit med risker
och möjligheter, vilka man här i landet ännu
ej torde ha tillräckligt uppmärksammat.
"Technique oblige!", slutade tal.
I den följande diskussionen, som blev ett
par timmar lång, hävdade fil. lic. Arnold
Ljungdal, att arbetaren genom en tilltagande
industriell expansion får sina livsvillkor
försämrade: hans arbete har blivit en
handelsvara och detta medför olust,
standardisering och nivellering. Man kan inte bortse
från många sociala sammanhang, på vilka
teknikerna inte har stora möjligheter att
inverka. Hans inlägg rönte genmäle från flera
talare; sålunda påpekade direktör
Alexandersson och professor Pallin, att tvärtom
även de omtalade samhällsskiktens villkor *
hög grad hade förbättrats.
Fil. dr Erik Hj. Linder konstaterade, att
de som yttrat sig i stort sett varit ense om
symptomen men divergerat i fråga om
normerna. Politikerna är icke nyskapare i fråga
om idéer — de har att specialisera sig pa
"det möjligas konst". Därför måste impulser
av de slag som hår berörts komma från
andra, och ett opinionsarbete ansåg tal. vara
mycket värdefullt.
Professor Pallin yttrade viss skepsis i fråga
om möjligheterna att reformera på de vägar
som herr Giertz-Hedström hade anvisat.
Professor Sten Velander ansåg, att vår tid
ingalunda vore anmärkningsvärd i
kulturomvälvningar i jämförelse med tidigare epoker,
och framförde vissa symptom på att
utvecklingen berikat även den kulturella
standarden.
Civilekonom Carl-Erik Almström gav
sociologiska synpunkter på människornas
samlivsproblem och rekommenderade de mindre
bebyggelseenheterna som lämpligare för en
överblick av de etiska och sociala sammanhangen.
Diskussionen kom delvis att röra sig om
ar-betstrivselns problem, men i de båda
inledarnas slutord återknöts till
huvudproblemet: Huru skapa de bästa betingelserna för
att tillgodose människovärdet? Dessa
betingelser täcks ingalunda av begreppet
"behovstillfredsställelse" utan måste även omfatta
icke-materiella ting, slutade hr
Giertz-Hedström.
Under samkvämet gavs det med nöd rum
för filmerna "Nim 3" och "Ett amerikanskt
college", så intensiv var diskussionens
fortsättning. E Im
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Kemi och Rergsvetenskap
sammanträder fredagen den 10 januari 1947 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. Dagens Eko. —
3. "Användning av separatorer inom den
kemiska industrin", föredrag av
civilingenjör Curt Holm. — Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
