Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 4 januari 1947 - Bildtjänsten vid en modern dagstidning, av Carl Artur Bruno - Hur betalas och bokföres skatt vid källan? av sah - Barronia Metals Limited
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Klichéerna på sin plats på den färdiga formen.
konsistens, varigenom "väggarna" på de
ned-etsade partierna skyddas för underminering. Vid
mindre god etsning kan det inträffa, att dessa
väggar ej blir fullt släta, utan vissa kanter
kvarstår, vilka vid tryckningen kommer i kontakt med
färgvalsarna och ger upphov till de oskarpa
dubbellinjer, som ibland kan ses på bägge sidor 0111
en tunn fototypilinje. En bidragande orsak härtill
är att trycket på en tunn fototypi både vid
matriseringen och i tryckpressen, räknat per cm2
tryckande yta blir mycket större än för vanlig text
och än mer för autotypier, vilka t.o.m. måste
förses med kartongunderlägg för att "trycka ut"
ordentligt i skuggpartierna.
Den kvalitetsförsämring gentemot ett
fotografiskt original, som tyvärr är ofrånkomlig vid
reproduktion för tidningstryck, beror till stor del
på att mycket av de finare detaljerna går
förlorat genom det grova rastret. Starkt bidragande
orsaker är dock matriseringen och den höga
trj-ckhastigheten, varigenom främst klichéernas
skuggpartier icke kan tillföras tillräcklig mängd
av den lösa tidningsfärgen, så att punkterna i
trycket icke längre återges fullt svarta och skarpa.
Eftersom morgontidningens bildmaterial
iordningställes under dygnets händelsefattigare
timmar flyter arbetet vanligen ganska lugnt, och
klichéanstalten har åtminstone en à två timmar
till förfogande även för de sista bilderna. Endast
undantagsvis lämnas nya bilder efter kl. 24, och
mellan kl. 1 och 1.30 avslutas i regel kvällens
arbete. Endast mycket betydande händelser kan
föranleda, att man väntar på någon bild, som då
efter omstereotypering införs i den ännu otryckta
delen av upplagan. För det aktuella bildmaterialet
till en middagstidning däremot kommer
snabbhetskravet mer i förgrunden, ibland även på
bekostnad av kvaliteten, eftersom de händelser,
som skall illustreras, som regel ej äger rum på
för pressläggningen lämpliga tider. Bilderna måste
oftast klicheras var för sig eller i mindre enheter,
och kontakten med redaktion och sätteri kan icke
upprätthållas via blåkopior utan måste ske per
telefon eller med ett speciellt blankettsystem.
Såsom minimitid för en vanlig autotypi kan man
sätta ca 20 min, men då finns givetvis ingen tid
för retusch o.d. En fototypi med dess flera
etsningar kräver helt naturligt längre tid eller ca
1 h. Särskilt brådskande blir arbetet med de
bilder, som skall införas i söndagens sportupplaga.
Såsom exempel må här nämnas tidsschemat för
en fotbollsmatch på Råsunda, vilken som regel
börjar kl. 13.30. Pressfotografen arbetar under
matchens första kvart med en bil väntande
utanför och kl. 14 är han åter på tidningen. Kl. 14.20
är filmen framkallad och kopiorna klara och
torra, kl. 14.45 är tre eller fyra klichéer färdiga
och strax efter kl. 15 är de första tidningarna
klara för distribution.
Huvudstadstidningarnas bildmaterial utnyttjas
även av många landsortstidningar, som ej har
egna pressfotografer och klichéanstalter, genom
abonnemang å tidningarnas bildtjänst. Varje dag
distribueras tre till fyra aktuella svenska och
utländska bilder till abonnenterna i form av
matriser, klichéer i 0,5 mm zink eller tunna
konstharts-klichéer med tillhörande utförliga bildtexter.
Man föreställer sig gärna att arbetet på en
dagstidning måste ackompanjeras av ilsket ringande
telefoner, hetsande röster och en obestämbar oro
i luften. Så är dock i regel icke fallet, och utåt
märks föga av att arbetet många gånger kan vara
ytterst nervöst och jäktigt och att det kan hänga
på sekunderna, om en uppgift skall kunna klaras
och den obönhörligt fastlagda pressläggningstiden
kunna hållas. Känslan av att vara med då "nuets
historia skrives" innebär en stor stimulans
liksom medvetandet om att resultatet av ens arbete
når mer än halvmiljonen läsare såsom en
ingalunda oviktig faktor i deras dagliga liv.
Hur betalas och bokföres skatt vid källan? redigerad
av Einar Orvik. Bokförlaget Libro, Göteborg 1946. 96 s.,
ill., tab. 12 kr.
Bland de många böcker som på senaste tiden har
utkommit i den aktuella frågan om källskatten är denna
veterligen den första som behandlar ämnet redovisningstekniskt
och ur arbetsgivarens synpunkt. Framställningen, bakom
vilken även står förste byråsekreterare Axel Enger och
kontrollör Einar Lindwall, är starkt koncentrerad men ändå
mycket detaljerad.
Efter en kort redogörelse för källskattebestämmelserna
visas hur löneavdrag och skattelikvider kan bokföras
enkelt och rationellt. Med hjälp av bilder och
bilagsplanscher ges exempel på hur för avlöningsbokföringen
lämpliga blanketter och kort kan uppställas. En förteckning
över lokala skattemyndigheter med uppgift om deras
postgirokonton avslutar denna del av boken, i vars sista
tredjedel ett antal firmor har beretts tillfälle att visa hur deras
olika bokföringssystem kan användas för
källskatteredo-visningen. sah
Barronia Metals Limited, Hereford, England.
Katalogblad över gjutbrons samt pressgjutning av detaljer med
insatsdelar av mässing, brons eller stål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
